På Sveriges häkten arbetar flertalet lärare med häktade barn och ungdomar som trots att de är frihetsberövade skall fortsätta sina studier. Syftet med uppsatsen är att öka medvetenheten om hur läraryrket på häkte ser ut samt hur lärarna på häktet formas och förändras i sin yrkesroll som lärare genom att arbeta på häkte och med häktade barn. Genom semistrukturerade intervjuer med ett antal häkteslärare som arbetar med häktade barn, utformade för att besvara tre frågeställningarna, framkom det att läraryrket både formas och förändras i en häktesmiljö och av arbetet med häktade barn. Det framkom även att psykiska påfrestningar så som stress är vanligt förekommande bland lärarna. I en miljö där skolan inte är prioriterad och där eleven är i en process som både är ångestframkallande och ansträngande är det ibland svårt att genomföra studier. Restriktioner från åklagaren inskränker i elevens rätt till kontakt med omvärlden. Detta gör att läraren måste anpassa sin undervisning samt det material som används i studierna. All undervisning av barn i häkte sker individuellt, endast läraren och eleven sitter och studerar tillsammans. Detta är en tidskrävande process då det ofta är flera barn på häktet som ska få sin dagliga undervisning. Tidsmässiga- och logistiska problem är vanligt förkommande och skapar en stressig arbetsmiljö för lärarna. Att barnen är misstänka för grova våldsbrott är inget som skrämmer lärarna. Häktesmiljön och de som jobbar där har ett stort säkerhetstänk och det finns alltid hjälp att tillgå om lärarna upplever oro.