Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.

Socialarbetare beskrivs som närbyråkrater utifrån att deras samhällsfunktion går ut på att tillhandahålla offentliga välfärdstjänster till samhällets medlemmar. I närbyråkratin arbetar socialarbetare medborgarnära och de har ett omfattande handlingsutrymme som gör att de har stor påverkan på människors livschanser i och med att de till stor del avgör om en person får insatser eller inte. Synen på människor som klienter är en social process där klienten sätts i beroendeställning till närbyråkraten. Tillgång till litteratur som tar upp hot och våld inom närbyråkratin har varit begränsad. Uppsatsens syfte är att förstå otillåten påverkan i socialarbetares tjänsteutövning för att tillföra forskningsområdet kunskap om otrygghet för socialarbetare när det gäller hot och våld. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsstrategi. För att fånga upp djupbeskrivningar av socialarbetares upplevelser av hot och våld sågs semistrukturerade intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt. För att förstå det undersökta fenomenet och se till socialarbetares världsbild har en fallstudie använts som forskningsdesign. I uppsatsen fann vi att det klientnära arbetet i närbyråkratin har haft stor betydelse för socialsekreterarna i anmälningsbenägenhet och att lära känna sina brukare för att skapa relationer. Eftersom brukarna är i utsatta situationer och i behov av hjälp har socialsekreterarnas syn på klientbeteenden förändrats när det gäller hot och våld i arbetsvardagen. Detta då genom att brukarnas utsatthet används som ett argument för hur de beter sig, vilket förklarar socialsekreterarnas tolerans för hot och våld i arbetslivet. I kontrast till jämförbara studier om socialtjänst som har visat att incidenter underanmäls, bedömde samtliga socialsekreterare i denna studie att incidenter inte under anmäls.

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens. / The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.

In 2025, a new legislative amendment mandated that all Swedish municipalities collaborate on the development and coordination of upper secondary education. This mandate was introduced in response to growing demands for more efficient resource management, and to meet the labor market's need for specialized skills. This study aims to describe and analyze how teachers perceive their own roles and opportunities within a Swedish upper secondary school federation, considering this new legislation.The study employed semi-structured interviews with four teachers from three of Kalmarsunds gymnasieförbunds upper secondary schools. Drawing upon Michel Lipsky's concept of "street-level bureaucracy," the study provides insights into teachers' experiences of being part of a large upper secondary school federation with diverse schools. The findings indicate that teachers enjoy significant autonomy within their profession and that the federation does not attempt to micromanage their daily work.Teachers' primary interaction with the federation occurs through its budget allocation for different programs and schools. However, in conjunction with the federation's overarching goals, these budgetary constraints can make achieving specified objectives challenging.The study's findings suggest that teachers within the federation perceive their roles and opportunities primarily within the context of their respective schools and classrooms. While they acknowledge the federation's overall influence, they do not view it as a significant factor in their daily work practices. This autonomy aligns with Lipsky's concept of street-level bureaucracy, where frontline workers exercise discretion in implementing policies and regulations.

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter.</p><p>Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder.</p><p>I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.</p>

Under 2009 uppgick antalet omhändertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefär 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i polisarrest. Arbetet med att omhänderta berusade tillhör inte kärnan i de polisiära uppgifterna varför det av somliga betraktas som ”ett skitjobb”. Genom LOB följer en befogenhet för polisen att omhänderta den som är så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, utgör en fara för sig själv, eller en fara för annan. Klart står att rekvisiten ensamma är otydliga och att Rikspolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta närmare föreskrifter för hur LOB ska tillämpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen närmare vägledning i hur rekvisiten ska tolkas. Syftet med arbetet har varit att genom en teoretisk bearbetning av den rättsliga regleringen och en systematisk analys av empiriskt material närmare studera dels hur LOB kommit att tillämpas, dels huruvida tillämpningen står i överensstämmelse med lagen och grundläggande krav på den enskilde individens rättssäkerhet. Den huvudsakliga frågeställningen i detta arbete är om lagkonstruktionen erbjuder den rättssäkerhet som lagstiftaren sökte värna. Lagstiftarens intentioner vid LOB:s tillkomst och fylleriets avkriminalisering går inte att ta miste på. Vårdaspekten, restriktivitet vid tillämpningen och att omtanken om den enskilde ska vara rådande. Det har visat sig att lagstiftarens intentioner inte alltid får avsedd effekt ute bland rättstillämparna, utan att de skapar en autonom förståelse för hur omhändertaganderekvisiten ska tolkas. Det är med andra ord i huvudsak i kontakten mellan kollegorna som det uppkommer en förståelse för hur texterna ska tolkas. Omhändertagandet ska prövas av en förman, som liksom den ingripande polismannen, också är polis. Den starka kåranda och kollegialitet som är rådande inom poliskåren riskerar att påverka den omhändertagne personens möjligheter att få objektiv överprövning av beslutet. Det finns vidare inget effektivt övervaknings- och sanktionssystem för att uppmärksamma och beivra felaktigheter i tillämpningen av LOB. I Sverige, till skillnad från i Danmark finns inte någon uttrycklig rätt att få lagligheten av ett omhändertagande prövat i domstol. Att införa en sådan rätt diskuterades vid tillkomsten av LOB men infördes aldrig. Utöver frihetsberövandet som sådant kan omhändertagandet också få rättsliga konsekvenser för den enskilde såsom prövning av körkortsinnehav och två års väntan på att få sökt vapenlicens. I det fallet att rättstillämpningen inte sker på ett korrekt sätt drabbas också de felaktigt omhändertagna av dessa konsekvenser. Förutsättningen för att drabbas är att den omhändertagne kan identifieras. Polisen har idag inget uttryckligt lagstöd för att identifiera omhändertagna varför ca en tiondel förblir oidentifierade och således undkommer konsekvenser.    Av arbetet följer en slutsats om att LOB och hur den tillämpas är förenad med en bristande rättssäkerhet. Poliserna utgör lagstiftarens förlängda arm och satta att verka i en textstyrd organisation, såsom närbyråkrater i en direkt kontakt med medborgarna, varför de slits mellan olika intressen. Svårigheterna i att kontrollera den praktiska tillämpningen gör att polisen därför tillåts att tolka och tillämpa LOB på ett sätt som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. De brister som finns i övervaknings- och sanktionssystemet är några av anledningarna till att så kan ske.

In this study, a case study is carried out regarding street-level bureaucrats in public sectors. We examine how street-level bureaucrats experience discretion, how they relate to it, use it and whether there are any differences in discretion. Further the perception of it within the profession, if so in what ways. This is then studied from a power perspective, where selected power phenomena are relational and institutional power. The study is conducted with 5 qualified interviews with police officers in external service in the police areas Älvsborg, Skaraborg and Gothenburg (City and South). Through selected theories such as Lipsky's theory of local bureaucrats and Foucault's theory of power perspective, the study captures important perspectives concerning the research area. Together with collected empirical data and selected theories it appears that street-level bureaucrats experience discretion relatively freely, however, in accordance with current regulations within the profession, which can sometimes contribute to them feeling limited. The study presents that street-level bureaucrats influence each other in their use of discretion through social interaction. Generally, they relate equivalently in their use of discretion due to the patterns of behavior within the profession. They perceive, experience and relate in the same way to discretion in general, regardless of police area - though there are differences presented in how street-level bureaucrats experience discretion, depending on the degree of position they hold within the profession, as well as minor internal differences between different police areas.