Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen. Nyckelord: förskola, förskollärare, förändringsarbete, implementering, läroplan, läroplansteori, naturvetenskap, närbyråkrat

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen.

Följande kvalitativa intervjustudie fokuserar på att skapa förståelse för polismyndighetens förhållningssätt och arbetssätt med medborgare som har lägre förtroende till dem som myndighet, vilket i studien hänvisas som lågtillitare. Tidigare forskning och av empirin i studien framkommer det att vissa medborgare i samhället har lägre förtroende till polismyndigheten på grund av olika faktorer, trots att polismyndigheten i sin helhet har ett högt förtroende från medborgarna. Studien använder sig av Suchmans (1995) nyinsititionella teori, strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. Hysing och Olsson (2012) tjänstemannalegitimitet för att identifiera inflödes-, process-, utflödeslegitimitet och därmed identifiera tjänstemannaroller och dess betydelse som byråkrat och närbyråkrat. I resultatet framkommer det vilka förhållningssätt och arbetssätt polisen tillämpar. Som att exempelvis vara transparens, ha god kommunikation och nära lokalförankring med medborgarna. Det har identifierats i resultatet att poliserna i yttre tjänst behöver även ha olika förhållningssätt i bemötande av medborgarna för att handskas med olika situationer i sitt yrke som identifieras som närbyråkrat och byråkrat. Inte minst ställs poliserna inför flera dilemman i möte med lågtillitare som också gör att deras förhållningssätt och arbetssätt är av hög relevans i möte med medborgarna. Det kan handla om hur poliserna ställs inför olika värden som kolliderar där den offentliga etos behöver beaktas och där poliserna identifieras inta en roll som demokratins väktare och demokratins tjänare. Det identifieras också hur polisernas förhållningsätt, arbetssätt och strategier kan möjliggöra för de att bibehålla och återvinna legitimitet hos medborgarna med lågtillit. Sammantaget ställs poliserna inför flera olika komplexa situationer och utmaningar inte minst i att upprätthålla förtroendet i samhället.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i grundskolan tänker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvägledning inom ramarna för det som i läroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta lärare på sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms län. Resultatet visade att flera av lärarna likställde studie- och yrkesvägledning med studie- och yrkesvägledaren. De flesta av lärarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning, utifrån rådande styrdokument. Det kunde sägas att lärarna ansåg att syftet med studie- och yrkesvägledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, även om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebära. Tidsbristen uppgavs vara ett hinder och de flesta hade svårt att knyta an studie- och yrkesvägledning till sitt eget ämne. Lärarna var främst präglade av sin egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning, snarare än att deras uppfattningar om området kunde härledas till styrdokumenten, information från rektor eller utbildning. Resultatet analyserades utifrån teorin om närbyråkrater i relation till begreppen förstå, kunna och vilja. Det konstaterades att det fanns en väldig variation lärarna emellan både vad gäller tankar kring innebörd och det praktiska arbetet. Studien visade sig kunna bekräfta en del av de resultat som Henryssons avhandling om syo-kulturer i skolan visat (Henrysson, 1994). Detta skulle kunna tyda på att mycket litet har utvecklats på 20 år vad gäller lärares förhållningssätt gentemot studie- och yrkesvägledning som ett ansvar för hela skolan. / The purpose of the study was to examine how teachers in elementary school think about, and describe how they work with, guidance and counselling within the confines of what the curriculum (Lgr 11) describes as a responsibility of the whole school. The study had a qualitative approach, where interviews with eight teachers in four schools within the county were conducted. The results showed that several of the teachers equated the guidance and counselling with the guidance counselor. Most of the teachers were not aware that they had a responsibility to the school's guidance and counselling, based on current policy documents. It could be said that the teachers felt that the purpose of guidance and counselling was to prepare students for future academic and career choices, although there were differences in how this was expressed and what the work could entail. Lack of time was reported to be an obstacle, and most found it hard to implement guidance and counselling to their subjects. The teachers were mainly influenced by their own experience of guidance and counselling, rather than their perceptions of the area could be attributed to the policy documents, information from the principal or education. The results were analyzed based on the theory of street-level bureaucracy in relation to the concepts of understanding, able and willing. It was found that there was a tremendous variation between teachers in terms of both ideas about the meaning and practical work. The results of the study in conjunction with a twenty year old PhD thesis may indicate that very little may have evolved in terms of teachers' attitude towards guidance and counselling as a whole school approach or responsibility.

Denna undersökningen ämnar besvara hur gymnasielärare i samhällskunskap implementerar kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna, som alla elever ska ha kunskap om efter avslutade kurser i samhällskunskap. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer, där fem lärare besvarar frågor kring i vilken utsträckning de implementerar kunskapskravet och vilken relation de har till olika perspektiv på mänskliga rättigheter. För att analysera resultatet har en implementeringsteori använts, med ett fokus på läraren som närbyråkrat, alltså en person som ansvarar för implementeringen av politiska beslut i vardagen. Undersökningen visar att det finns en implementeringsproblematik som lärarna i viss mån var medvetna om, men detuppdagades även problematik vid implementeringen som lärarna gav uttryck för, för att inte veta. Resultatet visar att problematiken uppstår då läraren inte har de resurser,främst i form av tid för att implementera kunskapskravet om de mänskliga rättigheterna. Ytterligare aspekter som påverkar är lärarens perspektiv på mänskliga rättigheter, eller snarare vilka perspektiv de inte har, men även lärarens stora tolkningsutrymme av styrdokumenten.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

In all times soldiers have fought wars with orders from the political ruling power. Therefore the soldier becomes the utmost instrument for implementing the political objective in conflicts. In modern conflicts, the soldier is a frontline bureaucrat. If the soldier does not understand, can, or will act in agreement with the political objective, the soldier's actions is not based on legitimacy. The polical objective with the intervention will not be accomplished. Swedish soldiers who participated in the international forces in Afghanistan have not fully understood their government’s goals, and what the efforts aimed at resolving. Soldiers have not fully been given the practical or theoretical ability required to work with the goals of the intervention. Soldiers also showed a willingness to participate in the conflict which can not be fully regarded as being in line with the goals they are supposed to resolve. The soldier’s willingness to reach the goals has been influenced by the reality of the conflict in which the soldiers participate in. The soldier also experienced a disengagement in relation to what the political will wants to achieve, and the physical reality the soldier has been working in.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter. Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder. I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell. Den här uppfattningen är dock inte helt entydig, vilket exempelvis framkommer då vissa respondenter uppfattar att det faktiskt finns ett visst handlingsutrymme i utredningsarbetet. Det innebär att uppfattningen om rollen som neutral verkställare kan ifrågasättas. Trots att ett visst handlingsutrymme förekommer i utredningsarbetet, finns det dock en mycket tydlig juridisk styrning och därtill ett flertal olika kontrollmekanismer som sammantaget innebär att jag inte anser att asylhandläggarna bör förstås som närbyråkrater med stort handlingsutrymme enligt Lipskys teori. Kontrollmekanismerna och den tydliga styrningen som föreligger innebär också en ökad tilltro till möjligheterna att upprätthålla rättssäkerhet i myndighetsutövandet. Samtidigt pågår också arbetet med att öka insynen i Migrationsverket exempelvis genom att förtydliga bestämmelsen om humanitära skäl, vilket kan bidra till en ökad legitimitet. Vikten av den egna rollen och dess betydelse i ett vidare perspektiv är också något som markerats av flera respondenter. Asylhandläggarna uppfattar därmed att den egna rollen inte enbart syftar till att utreda och ge förslag till beslut i asylärenden; det handlar också om en roll i vilken strävan efter att bidra till upprätthållandet av legitimitet, demokrati och rättssäkerhet har en stor betydelse.

Previous research has concluded that many civics teachers lack sufficient knowledge of the European Union which affect students’ ability to acquire sufficient knowledge that in the long-term will have democratic consequences in terms of low turnout and lack of enlightened understanding. The purpose of this essay is therefore to examine civic teachers’ level of knowledge through semi structured conversion analysis to gain understanding of teachers own views of their teachings in terms of EU. The interviews show that civic teachers interpret the curriculum different from each other which have consequences for their teachings in the shape of extent as well as content. Furthermore, this essay shows that teachers themselves experience that their knowledge of EU is sufficient to educate students. However, the analysis shows that their knowledge of how to teach about EU in some cases assumes a foreign policy perspective which previous research have stated is harmful to students’ perception of EU as students perceive it as something far away, rather than something close to them. Finally, this essay concludes that many teachers experience a time pressure which further complicate their ability to implement a satisfactory EU teaching. This, as well as a lack of understanding of the extent and which content to process, show that teachers experience it as difficult to teach about EU as is expected from them.

Kriminalvården är en myndighet som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media. Myndigheten står inför stora utmaningar avseende plats- och resursbrist och behöver anställa 4 000 personer till år 2025. Det har genomförts flertalet studier kring vårdande och rättsliga myndigheter hur de agerar och verkar under press. Rättsvårdande myndigheter som Kriminalvården har inte studerats i samma omfattning. Myndigheten har en central funktion med ett samhällsviktigt uppdrag och kunskap inom området är högst relevant. Därför avser denna studie fylla en kunskapslucka som råder, genom att öka förståelse för den profession som arbetar klientnära inom en av rättsväsendets myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka värden och handlingsmönster som framträder hos kriminalvårdare när de står inför utmaningar. Studien är genomförd via kvalitativ metod och Utförd inom några utav Kriminalvårdens häkten och anstalter, med fokus på kriminalvårdare som utför klientnära arbete. Studiens ansats är induktiv som innebär att utefter kriminalvårdarnas upplevelser har olika teman identifierats och analyserats. Som referensram användes Lipskys (2010) teori om närbyråkraten och etisk stress via Bengtsell, Thoursie och Åstrand Freidlitz (2021). Studien visar att säkerheten är ett överordnat värde inom Kriminalvården samt vikten av att inneha en humanistisk människosyn för klient påverkan. Det mest framträdande handlingsmönstret är sammanhållningen mellan kriminalvårdare för att hantera utmaningarna som de möter i sin vardag. Detta visar att kriminalvårdare innehar egenskaper både som närbyråkrat och byråkrat. En unik yrkesroll som inte förekommer inom andra närliggande områden. / The Correctional Service is an authority that has recently received a lot of attention in the media. The authority is facing major challenges regarding lack of space and resources and needs to employ 4,000 people by the year 2025. Several studies have been carried out about care and judicial authorities and how they act and operate under pressure. Law enforcement agencies such as the Correctional Service have not been studied to the same extent. The authority has a central function with an important mission in society, knowledge in the area is highly relevant. Therefore, this study intends to fill a gap of knowledge that exists, by increasing understanding of the profession that works close to clients within one of the judicial authorities. The purpose of the study was to investigate which values and action patterns that appears in the role of correctional officers when they are faced with challenges. The study was carried out via a qualitative method and carried out within some of the Correctional Service's prisons and institutions, with a focus on correctional officers who perform clientrelated work. The study's approach is inductive, which means that based on the experiences of the correctional officers, various themes have been identified and analyzed. Lipsky's (2010) theory of the street-level bureaucrat and ethical stress via Bengtsell, Thoursie and Åstrand Freidlitz (2021) was used as a frame of reference. The study shows that safety is an overriding value within the Correctional Service, as well as the importance of having a humanistic view of people when influencing clients. The most prominent pattern of action is the cohesion between correctional officers to deal with the challenges they face in their everyday lives. This shows that correctional officers possess characteristics both as street-level bureaucrat and bureaucrat. A unique professional role that does not occur in other related fields.