This thesis uses empirical data to explore criminal justice social workers’ experience of ‘ethical stress,’ which is the discomfort experienced by workers when they cannot achieve value/behaviour congruence in their practice. The research was operationalised via questionnaires distributed to criminal justice social workers in four Scottish local authorities, from which both quantitative and qualitative data were gathered. From the data, it appears that the more risk averse a workplace is perceived to be, and the less value-based the ethical climate is judged to be, the more ethical stress will be experienced. The approach to working with offenders, however, seems not to have a direct effect on ethical stress experienced. Rather, workers are very clear that public protection/risk work takes priority and this only becomes a source of stress when the ethical climate is such that any additional welfare, helping work the social worker is inclined to undertake, is thwarted. A worker’s experience of ethical stress may depend upon where they work, as levels vary significantly between local authorities, as do perceptions of ethical climate. Approaches taken to risk and to working with offenders, however, do not vary between local authorities, probably because of the strength of influence from government. A model of ethical stress in criminal justice social work (CJSW) is ultimately suggested, highlighting the connections and influences above, and depicting the important role of the senior social worker. Finally, significant differences on all variables were found between older, more experienced workers and younger, less experienced workers who appear to be happier with a ‘new penological’ approach to the management of (as opposed to engagement with) offenders. Less experienced workers seem to accept, more uncritically, the prioritisation of public protection and reduced autonomy and, although they do experience ethical stress when value based practice is impeded and risk aversion prevails, it is experienced to a significantly lesser degree. The culmination of these differences may well cast doubt upon CJSW’s continuing commitment to social work values.

Ett ökat patientinflöde på akutmottagning är en global trend där hög arbetsbelastning ärkopplad till ökad dödlighet. Tillgången på vårdplatser är en viktig faktor för att påverkaarbetsbelastningen. I Sverige har antalet vårdplatser på sjukhusen under de senastedecennierna minskat. En effekt av det ökade antalet patienter som årligen söker vård påakutmottagning blir en överbelastning vilket leder till crowding och boarding. Konsekvensenblir att sjuksköterskor frångår etiska principer när de utsätts för en hög arbetsbördasamtidigt som inflödet av nya patienter ligger utom sjuksköterskors kontroll. Etisk stress hossjuksköterskor uppstår. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress på akutmottagning. Enkvalitativ intervjustudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 14 sjuksköterskoroch analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att etisk stress på akutmottagning var ett komplext problem sompåverkades av olika faktorer och resulterade i flera negativa effekter för sjuksköterskor. Etiskstress kunde leda till försämrad återhämtning, en känsla av att negligera patienter, ett fysisktoch psykiskt lidande samt bidra till en försämrad arbetsmiljö. Slutsatsen blev att sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress på akutmottagning var vanligtförekommande. Faktorer som påverkade erfarenheten av etisk stressen var högarbetsbelastning, höga krav från lagar, författningar och etiska koder samt sjuksköterskorsmålbild av yrkesrollen. / An increased influx of patients to the emergency department is a global trend where a highworkload is linked to increased mortality. The availability of care places is an importantfactor in influencing the workload. In Sweden, the number of hospital beds has decreased inrecent decades. An effect of the increased number of patients, who annually seek care in theemergency department, becomes an overload, which leads to crowding and boarding. Theconsequence is that nurses deviate from ethical principles when they are exposed to a highworkload while the influx of new patients is beyond the control of nurses. Ethical stress innurses arises The purpose was to shed light on nurses' experiences of ethical stress in the emergencydepartment. A qualitative interview study was conducted with semi-structured interviews of14 nurses and was analyzed with a qualitative content analysis. The results showed that ethical stress in the emergency department was a complex problemthat was affected by various factors and resulted in several negative effects for nurses. Ethicalstress could lead to impaired recovery, a feeling of neglecting patients, physical and mentalsuffering and contribute to a deteriorating work environment. The conclusion was that nurses' experiences of ethical stress in the emergency departmentwere common. Factors that affected the experience of ethical stress were high workload, highdemands from laws, ethical codes and nurses' goal picture of the professional role.

Bakgrund: Etisk stress är ett framtädande fenomen inom sjukvården och hos sjuksköterskor. Upprepad etisk stress leder till upplevelsen av etisk utmattning, då apati kan tillträda. Det leder även till att sjuksköterskor säger upp sig, byter arbetsplats eller byter yrke. Olika former av stress i kombination med den etiska stressen ställer nya sjuksköterskor inför svåra utmaningar under det första året som yrkesverksam. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelsen av etisk stress på arbetsplatsen hos kliniskt verksamma nya sjuksköterskor. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Likheter, skillnader och mönster i artiklarna har jämförts samt sammanställts och presenteras i resultatdelen. Artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats har använts. Resultat: Nya sjuksköterskor är under det första året extra sårbara och är i stor grad utsatta för etisk stress. De nya sjuksköterskorna anser att etiska principer bör hållas och har många tankar kring etik och moral. Trots det vågar de inte säga emot närstående till patienter och äldre kollegor i situationer de anser att den nya sjuksköterskan ska utföra vårdinsatser som går emot dennes etiska principer. Konsekvensen blir psykisk påverkan, missnöje och minskad patientsäkerhet. Slutsats: Etisk stress är extra påtagligt hos nya sjuksköterskor, som måste på ett professionellt sätt bemöta dilemman samtidigt som de försöker finna sig i sin nya yrkesroll. För att undvika de negativa konsekvenserna till följd av etisk utmattning hos sjuksköterskor är det av vikt att på organisationsnivå implementera rutiner kring bemötande och hantering av etisk stress. / Background: Ethical stress is a prominent phenomenon in all healthcare situations. As a result of repetitive instances of unresolved ethical stress, ethical burnout is experienced in nurses. Ethical burnout can cause nurses to quit their jobs or professions entirely. Already high stress levels leave new nurses especially vulnerable to ethical stress and burnout. Aim: The aim of this literature review was to shine light on new nurses experience of ethical stress in their workplace. Method: The methodology used was that of a literature review. Similarities and differences of the articles that were used have been compiled and presented in results. Both qualitative and quantitative articles have been chosen. Results: New nurses are especially vulnerable and exposed to ethical stress during their first year. Though new nurses have the will to provide ethically aligned patient care, circumstances such as pressure to please and fit in with more experienced co-workers can result in the new nurse acting in ways which are perceived as ethically incorrect. Consequentially, the quality of patient care and job satisfaction declines, which is shown to have negative psychological impacts in new nurses. Conclusion: Ethical stress is a blatant problem for new nurses, who have to deal with ethical dilemmas as a healthcare professional as they are still adjusting to their new role. To avoid the negative consequences of ethical stress, it is of importance to implement routines and strategies in order for new nurses to adequately manage ethical dilemmas in their workplace.

This study aimed to examine the reasoning among first line managers concerning the law from 2012 which gives older couples the right to continue living together even when only one of them needs special housing for service and care. We used a qualitative method with data collected through individual semi-structured interviews with six care managers in different municipalities in Sweden. The theoretical approach and interpretative framework for the analysis consisted of Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucracy, Roine Johansson’s swedish adaption of this theory and Max Weber’s theory about social actions. We found that there was little variation in how the interviewed care managers used the law and the guidelines to support the work in the organisation rather than seeking individually based solutions for the elderly. The main conclusion of our study was that the law concerning the cohabitation guarantee for elderly has made little difference.

Vår tids reformering inom den offentliga sektorn har genererat stora organisatoriska förändringar för den svenska socialtjänsten. Implementeringen av New public management [NPM] och en evidensbaserad praktik [EBP] har resulterat i en marknadsstyrd verksamhet med fokus på effektivitet och produktivitet. Där intentionen om att förbättra och utveckla verksamheten främst genererat ökade dokumentationskrav och fler administrativa arbetsuppgifter för den enskilde socialsekreteraren, vilket följaktligen resulterat i mindre klientnära arbete och en mer stressfylld arbetssituation. En arbetssituation som utifrån dess allvarsamma karaktär blivit ett omtalat ämne för både samhällsforskning, fackförbund och yrkesverksamma socionomer. Mot bakgrund av socialtjänstens arbetsförhållanden avser denna studie att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation utifrån myndighetens utmanande arbetsmiljö, etisk stress samt de motstridiga krav som förekommer i yrkesutövandet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av Hoschilds teorier om emotioner, Karaseks krav-och kontrollmodell samt teorier om etisk stress strävat efter förståelse för socialsekreterarens komplexa yrkesutövning och arbetssituation. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med socialsekreterare verksamma inom individ och familjeomsorgens myndighetsutövning och påvisar i likhet med tidigare forskning på fältet att arbetsbelastningen inom verksamheten är hög. Att de organisatoriska kraven är omfattande och att stressnivån i längden påverkar socialsekreterarens välmående och hälsa. Studien visar att socialtjänstens nuvarande arbetsmiljö bidrar till att flera engagerade socionomer söker sig bort från verksamheten för att inte riskera att drabbas av ohälsa. Empirin synliggör också att bristen på återhämtning ofta skapar en obalans mellan känslan av krav och kontroll, vilket på sikt kan leda till att socialsekreterarens etiska engagemang omvandlas till etisk stress. Genom att synliggöra myndighetsutövande socialsekreterares arbetsmiljö utifrån ett etiskt perspektiv, finns förhoppningen om att vår studie, trots sin ringa storlek, ska bidra till en ny nyans inom forskningsfältet och på så vis medverka till att yrkets etiska aspekter förändras till det bättre. / The reform of our time in the public sector has generated major organisational changes for the Swedish social services. The implementation of New public management [NPM] and an evidence-based practice [EBP] has resulted in a market-driven organisation focused mainly on efficiency and productivity. Reforms that were implemented with the intention of improving and developing the Swedish social service, but instead led to increased documentation requirements and more administrative tasks for the individual social worker, consequently resulting in less client-related work and a more stressful work situation. A working situation which, due to its serious nature, has become a topic of discussion for social research, trade unions and professional social workers. With serious shortcomings within social services regarding the working conditions of social workers, this study aims to investigate how social workers experience their work situation based on the challenging work environment due to the authorities processes, ethical stress and the conflicting demands that occur in their professional practice. The study is based on a qualitative research approach, using Hoschild's theories of emotions, Karasek's demand and control model and theories of ethical stress, we sought to understand the complex professional practice and work situation of the social worker. The empirical data consists of qualitative interviews with social workers working within personal and family counselling services and demonstrates, as previous research in the field has, that the workload within the agency is highly demanding. The organisational requirements are extensive and that the level of stress in the long term affects the well-being and health of the social worker. The study shows that the authorities lack understanding of the working environment which contributes to several engaged social workers turning away from social services so as not to risk suffering from ill health. The empirical evidence also shows that the lack of recovery often creates an imbalance between the sense of demand and control, which overall can lead to the social worker's ethical commitment being transformed into ethical stress. By making visible the working environment of social workers in public authorities from an ethical perspective, it is hoped that our study, despite its small size, will contribute to a new nuance in the research field, we hope furthermore to contribute to a change in the ethical aspects of the profession for the better.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

No description available.

No description available.

Kriminalvården är en myndighet som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media. Myndigheten står inför stora utmaningar avseende plats- och resursbrist och behöver anställa 4 000 personer till år 2025. Det har genomförts flertalet studier kring vårdande och rättsliga myndigheter hur de agerar och verkar under press. Rättsvårdande myndigheter som Kriminalvården har inte studerats i samma omfattning. Myndigheten har en central funktion med ett samhällsviktigt uppdrag och kunskap inom området är högst relevant. Därför avser denna studie fylla en kunskapslucka som råder, genom att öka förståelse för den profession som arbetar klientnära inom en av rättsväsendets myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka värden och handlingsmönster som framträder hos kriminalvårdare när de står inför utmaningar. Studien är genomförd via kvalitativ metod och Utförd inom några utav Kriminalvårdens häkten och anstalter, med fokus på kriminalvårdare som utför klientnära arbete. Studiens ansats är induktiv som innebär att utefter kriminalvårdarnas upplevelser har olika teman identifierats och analyserats. Som referensram användes Lipskys (2010) teori om närbyråkraten och etisk stress via Bengtsell, Thoursie och Åstrand Freidlitz (2021). Studien visar att säkerheten är ett överordnat värde inom Kriminalvården samt vikten av att inneha en humanistisk människosyn för klient påverkan. Det mest framträdande handlingsmönstret är sammanhållningen mellan kriminalvårdare för att hantera utmaningarna som de möter i sin vardag. Detta visar att kriminalvårdare innehar egenskaper både som närbyråkrat och byråkrat. En unik yrkesroll som inte förekommer inom andra närliggande områden. / The Correctional Service is an authority that has recently received a lot of attention in the media. The authority is facing major challenges regarding lack of space and resources and needs to employ 4,000 people by the year 2025. Several studies have been carried out about care and judicial authorities and how they act and operate under pressure. Law enforcement agencies such as the Correctional Service have not been studied to the same extent. The authority has a central function with an important mission in society, knowledge in the area is highly relevant. Therefore, this study intends to fill a gap of knowledge that exists, by increasing understanding of the profession that works close to clients within one of the judicial authorities. The purpose of the study was to investigate which values and action patterns that appears in the role of correctional officers when they are faced with challenges. The study was carried out via a qualitative method and carried out within some of the Correctional Service's prisons and institutions, with a focus on correctional officers who perform clientrelated work. The study's approach is inductive, which means that based on the experiences of the correctional officers, various themes have been identified and analyzed. Lipsky's (2010) theory of the street-level bureaucrat and ethical stress via Bengtsell, Thoursie and Åstrand Freidlitz (2021) was used as a frame of reference. The study shows that safety is an overriding value within the Correctional Service, as well as the importance of having a humanistic view of people when influencing clients. The most prominent pattern of action is the cohesion between correctional officers to deal with the challenges they face in their everyday lives. This shows that correctional officers possess characteristics both as street-level bureaucrat and bureaucrat. A unique professional role that does not occur in other related fields.