Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.  De stora luckorna mellan dessa två instanser såsom att socialtjänst och skyddat boende inte skulle ha ett gott samarbete som bakgrunden påvisar har inte upptäckts i denna studie.  Slutsatserna för denna studie blev att förebyggande arbete är av stor vikt samtidigt som en större kunskap krävs inom området. Ytterligare en slutsats i denna studie är att samverkan mellan instanserna är på väg att utvecklas.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.

Sammanfattning Föreliggande studie är en kvalitativ litteraturstudie som kartlägger den befintliga forskning som finns gällande kvinnor som återgår till sina våldsamma relationer. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga och få en förståelse för de faktorer som inverkar till att kvinnor återgår. Totalt har 14 artiklar använts i studien vilket utgör den empiri som ligger till grund för studien. Artiklarna har vidare tematiserats i syfte att finna specifika teman för de identifierade faktorerna: Partnern och våldets inverkan att återgå, Kvinnans risk, Interna faktorers påverkan samt Externa faktorers påverkan. Analys genomfördes sedan utifrån exitprocessen och utbytesteorin för att få en förståelse för faktorernas inverkan. Den slutsats som kan dras är att faktorerna har en inverkan på kvinnor som återgår och att beslutet är rationellt utifrån hennes perspektiv. Vidare påverkas beslutet även av hur hon subjektivt värderar dessa faktorer och var i processen hon befinner sig. Avslutningsvis diskuteras de fynd som hittats och vikten av ytterligare forskning kring kvinnor som återgår. Vidare diskuteras även hur de resultat som sammanställs kan appliceras inom socialt arbete

Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.

Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.

Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor. Dessutom nämns aldrig alternativet att skyddade boenden till övervägande del skullekunna drivas med kommunala eller statliga medel. Konsekvensen av dessa diskurskonstruktioner är att våldsutsatta kvinnor tvingas förlita sig på det skydd som erbjuds av frivilligorganisationer med bristande resurser och utan krav på utbildad personal. Dessutom nödgas den kvinnliga personalen till att arbeta gratis. Jag hävdar att det finns starka patriarkala krafter som tjänar på att situationen förblir oförändrad.

I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende. Studien antar ett genusrättsvetenskapligt perspektiv och undersökningens genomförande omfattar en rättsutredning, litteraturöversikt samt åtskilliga intervjuer med bland annat anställda på kvinnojourer och socialkontor. Vad som framkommit är att det rimligen kan hävdas att det föreligger ett ansvar för Svenska staten och landets kommuner att även skydda våldsutsatta papperslösa kvinnor. Detta genom att stödja sig på landets internationella åtaganden men också nationella jämställdspolitiska mål samt socialtjänstlagen med socialstyrelsens tillhörande riktlinjer. Samtidigt visar studien hur hanteringen av fall med våldsutsatta papperslösa kvinnor både skiljer sig mellan och inom kommuner och att ideella kvinnojourer till följd av saknad statlig finansiering har svårt att placera papperslösa på sina skyddade boenden. Kvinnojourernas osäkra finansiering leder också till att fler jourer endast tar emot ”säkra” placeringar, förmedlade och finansierade av kommunens socialtjänst. Detta innebär att våldsutsatta papperslösa kvinnor får det än svårare att tillgå skydd då de av rädsla för utvisning undviker kontakt med myndigheter.