<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, på SiS ungdomshem Folåsa, påverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvär inom områden så som familj och psykisk hälsa. Genom en analys av ungdomarnas svar på inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren på frågeställningarna. När ungdomarna själva skattar så upplever de att det är bättre eller mycket bättre inom de flesta av de livsområden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har även en mindre oro för problem inom området familj när uppföljningsintervjun görs ca ett år efter utskrivning. Oron för den psykiska hälsan har dock ökat något från inskrivning till uppföljning. Ungdomar anser sig i stor utsträckning fått hjälp med de problem de velat ha hjälp med, och endast två (2/ 26) av ungdomarna har vistats på annan behandlingsinstitution efter Folåsa. / The purpose of this essay has been find out if working with a family which has its younger members placed in an institution, SiS Youthhome Folåsa, will affect the adolescents experience of anxiety and problems within their family and their mental health. Through an analysis of the interviews given to the adolescents upon arrival and departure to the facility and later on in the follow up interview, I have tried find the answers to the essay`s questions. When the adolescents themselves have to assess their experience, they find that life is better or much better in most areas that ADAD intends to explore. It shows that, one year after they have been discharged, the adolescents experience less conflicts in their families and they also worry less about family related problems. However, their apprehension of their mental health has increased somewhat compared to how they felt before the treatment. The majority of the adolescents consider that they got the help they needed with the problem they had and only two (2/26) of the participants in this study were placed at another institution after their stay at Folåsa.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till beskrivning och utveckling av transkulturellt familjearbete. Sex familjebehandlare inom socialtjänstens öppenvård intervjuades med fokus på betydelsen av deras etnicitet/kultur i möte med familjer samt likheter/skillnader i arbetssätt i att möta svenska respektive invandrade familjer. Utskrifterna av intervjuerna analyserades med kvalitativ metod. Resultatet visar på att behandlarens etnicitet/kultur har betydelse men att också socioekonomisk klass har betydelse. I studien framgår att det finns både skillnader och likheter i arbetssätet med invandrade respektive svenska familjer. De tydligaste skillnader som framkommer i arbetssätet i att möta invandrade respektive svenska familjer beskrivs i kategorierna: att informera, att möta andra värderingar och att inte veta. Likheter beskrivs i kategorierna: att se det allmänmänskliga, att skapa relation och att se resurser.  I resultatet beskrivs också vad som är viktigt för en nyanställd i invandrartäta områden att tänka på samt vad familjebehandlare menar att transkulturellt arbete betyder för dem. / The overall aim of this study is to contribute to the description and development of cross-cultural family work. Six family therapists in social services outpatient were interviewed with a focus on the importance of their own ethnicity/culture in the meeting with the families and the similarities/differences in working approach with the Swedish and immigrant families. Interviews were analyzed using qualitative method The results shows that the therapist’s ethnicity/culture are important but socio-economic classis important too. My stud shows that there are both differences and similarities in working approach with immigrant families and Swedish families. The clearest differences that emerge in working approach with immigrants are described in the categories: to inform, to meet, different values and not knowing. Similarities are described in the categories: to see the universally human, to create relationships and to ensure resources, The result also describes what is important for a new employee to think about in an areawhere many immigrants live and what cross-culture work means to family therapists.