Studiens fokus är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Studien har undersökt vilken kunskap och erfarenhet yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält har gällande den sociala verkligheten och levnadsvillkoren för kvinnor med denna problematik, vilka insatser som finns representerade för att förbättra kvinnornas situation samt vilka möjligheter och begränsningar de yrkesverksamma ser i deras arbete med denna grupp. Studiens forskningsteoretiska inriktning är hermeneutisk och det är en kvalitativ studie där metodvalet består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom olika avdelningar i den sociala sektorn. Studiens teoretiska perspektiv har en feministisk grund. Studiens material har analyserats med hjälp av en tematisk analys och har kopplats samman med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven för studien. Resultatet visar att kvinnor med denna problematik är mycket utsatta på grund av könsmaktsordningen, stigmatisering, destruktiva relationer, sexuellt utnyttjade, självmedicinering och den socialt marginaliserade miljön. Kvinnornas brist på motivation till att söka hjälp är hög och de befintliga sociala insatserna är inte tillräckligt utvecklade för att se till kvinnornas specifika behov.

Author: Cajsa Vallinder Title: Double exposed - A qualitative study of professional’s opinion about effort and needs of effort for abused women with substance abuse in Kalmar. Supervisor: Svante Forsberg Assessor: Ulf Drugge   Women with substance abuse are more likely to be exposed to violence. Despite this, they are having a hard time to get help and support from social service. The purpose of this study is to analyze how professionals express their experience about efforts and needs of efforts for abused women with substance abuse problems.   Questions: 1. How do professional´s in Kalmar think about the efforts for abused women with substance abuse problems? 2. How do professional´s in Kalmar think about the needs of efforts for abused women with substance abuse problems? 3. How could the preventive work be done?   This study is qualitative and was done with four semi-structed interviews with four professionals who work in various social services in Kalmar. The results show that two of these services offer support for victims of violence and two of them offer help for substance abuse problems.  I found that the efforts are good but there is also a considerable lack of effort, especially when it comes to accommodation for these women. There is nowhere for these women to go if there would be in urgent need of help. The results were analyzed using theories as normalization processes and labeling theory and on the basis of reality, strategy and the ideal. Keywords: Abused woman, substance abuse, addiction, social service support, social worker

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori. De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process. Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

Titel: Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta kvinnorBakgrund: Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och kan identifiera våldet.  Syfte: Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.Resultat:Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.Slutsats:Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett problem och ett hot mot kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvården har ett distinkt ansvar att upptäcka våldsutsatta kvinnor då de frekvent återkommer i vården. Våldsutsatta kvinnor ser sig själv som icke välkomna inom vården och upplever sig bli dömda. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats har granskats. Sammanställning av resultatet utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna kan både vara handlingsförlamade i mötet med den våldsutsatta kvinnan liksom handlingskraftiga. Det fanns utmaningar och osäkerhet samt behov av mer kunskap, stöd och erfarenhet kring ämnesområdet och handläggandet av dem våldsutsatta kvinnorna. Det upplevdes nödvändigt att utveckla sig själv och sitt bemötande med den drabbade kvinnan. Konklusion: Det finns tydligt behov av kunskapsutveckling för att stärka sjuksköterskor i sin roll när dem möter en våldsutsatt kvinna inom sjukvården. Bemötandet bör genomsyras av respekt och stödinsatserna var individanpassade. Forskning är nödvändig för att utveckla kunskapsläget i Sverige samt samla evidens för på vilket sätt det är bäst att arbeta med denna känsliga fråga. / Background: Violences against women is a global problem and a serious threat to womens health. Health care has a distinct responsibility in discovering female victims of violence. They appear frequently in health care. Victims don’t see themselves as being welcomed in healthcare and have experiences of being judged. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of caring for female victims of violence in healthcare. Method: A Literature review where scientific articles with a qualitative method has been reviewed. Compilation of the results is made up of ten scientific articles. Results: Results showed that nurses’ could be both paralyzed in the meeting of an abused woman and vigorous. There was challenges, uncertainty and strong needs of more knowledge, support and experience about the phenomenon. Also more knowledge about the caring for abused women was needed. Nurses’ felt that it was necessary to develop yourself and the attitudes towards female victims of violence. Conclusion: There is a clear need of knowledge development to strengthen nurses’ in their role when they meet female victims of violence in healthcare. Respect is a leading concept where the treatment should be individually adjusted. More research is needed to develop the field of knowledge in Sweden and how to response to this sensitive problem

Bakgrund: Våld mot kvinnor, ett globalt problem som drabbar alla oavsett religion, social status eller tillgång till pengar. Det beräknas att 35% av alla världens kvinnor över 18 år någon gång blivit utsatta i form av fysiskt eller sexuellt våld. Av dessa 35% har majoriteten blivit utsatta i det som ska vara deras trygga miljö, i hemmet, av någon de älskar. När kvinnan kommer i kontakt med sjukvården kan sjuksköterskans kunskap och hjälp vara kvinnans sista hopp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom primärvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med en integrerad analys som bygger på 5 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Artiklarna är tagna från databaserna Cinahl och Pubmed, det vill säga två omvårdnadsdatabaser. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier: sjuksköterskans personliga påverkan, strategier och tidsbrist, respektive fem underkategorier: stöd inom teamet, sjuksköterskans utbildning, skapa förtroendefulla relationer, oro för egen säkerhet samt rädsla för ämnet.  Slutsats: Brist på utbildning, rädsla för ämnet och tidsbrist var olika faktorer som lyftes som hinder att utreda våldsutsatta kvinnor. Eftersom sjuksköterskor har en viktig position gällande att identifiera våldsutsatta kvinnor krävs ytterligare kunskap för att stärka kompetensen samt skapa goda förutsättningar till förtroendefulla relationer.

Syftet med litteraturöversikten är att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och påverkar kvinnorna på flera plan bland annat psykiskt och fysiskt. Dessa kvinnor kommer ofta i kontakt med hälso- och sjukvården på grund av olika anledningar. Våldsutsatta kvinnor möter sjukvårdspersonal när de befinner sig i ett utsatt läge, vilket kan skapar svårigheter och möjligheter för kvinnorna. Litteraturöversikten utgår ifrån 12 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats. Resultatet presenteras utifrån två olika huvudteman: Att dela med sig av våldet och Vårdpersonalens roll i mötet och fyra underteman: Rädslan av att dela med sig av sin våldsutsatthet, Förutsättningar för att våga berätta i vårdmötet, Bristande förtroende för vårdpersonal och Behovet av empati och förståelse. Sammanfattningsvis framkommer det att våldsutsatta kvinnor upplever bristande empati, negativa attityder samt ett behov av trygghet. Vårdpersonal behöver visa förståelse för kvinnan i den utsatta situationen. Att vårdpersonal ställer frågor på rätt sätt om våld kan vara en bidragande faktor till att kvinnor vågar öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Att öka vårdpersonalens kunskaper om våld i nära relationer kan bidra till ett tryggare möte, så som att ge stöd kan resultera att i lindra lidandet för kvinnorna.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett problem som sträcker sig över alla geografiska områden och samhällsklasser. Vårdpersonal har goda förutsättningar att känna igen signaler och ta upp frågan, men empiriska bevis tyder på att de är ovilliga eller saknar kunskap att ta upp den. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor på akutmottagningen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Materialet samlades in vid fem intervjuer på en akutmottagning i södra Sverige och analyserades med induktiv innehållsanalys. Studien utfördes under hösten 2016. Resultat: Resultatet visade att det finns rutiner men att det behövs mer kunskap bland vårdpersonalen. När det kom till att ställa frågan om våld så finns det delade meningar kring hur det ska ställas. Det framkom även att det är betydelsefullt för båda parter att skapa ett förtroende och att de första sekunderna i mötet spelar en stor roll. Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor är ett komplext problem. Grunden till hur mötet med den våldsutsatta kvinnan blir beror mycket på de första sekunderna med vårdpersonalen. Det spelar ingen roll vilken vårdpersonal som möter kvinnan om bara hjärta och tid finns. Nyckelord: Intimate Partner Violence, Våldsutsatta Kvinnor, Vårdpersonal, Sjuksköterska, Erfarenhet / Abstract Background: Intimate partner violence is a widespread problem that crosses all geographical areas and social classes. Healthcare staff are well placed to recognize signals and address the issue, but empirical evidence suggest that they are unwilling or lack the knowledge to act. 
Aim: The purpose of the study was to describe healthcare staffs experience of meeting with women exposed to violence at an emergency department. Method: The study was conducted with qualitative approach. The material was collected with five interviews at an emergency department in the south of Sweden and analyzed by an inductive content analysis. The study was done during autumn 2016. Results: The result showed that there are routines, but more knowledge among the healthcare staff is needed. When it came to ask the question about violence, there are different opinions about how it should be done. It also emerged that it is important for both parties to create a trust and that the first few seconds of  the meeting plays a big role. Conclusion: To meet women exposed to violence is a complexed problem. The first seconds in the meeting with abused women will play a big role. It doesn´t matter which healthcare professionals meet these women as long as they have their heart in the right place and that the time exist. Keywords: Intimate partner violence, battered women, caregivers, nurse and experience