The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews. The result of the study showing that in order to identify needs different standard methods are used and problem solving approach is practiced by social workers. When it comes to identifying needs of women seeking protective shelter with their pet whilst escaping a domestic violent home, study concludes that social workers that participated in the interview do not or rarely encounter this specific group of women in their daily practice.  However, based on the assumption that taking your pet with you is a need amongst other needs the socialworkers taking an indecisive approach. On one hand they are identifying the complex situation and are having empathy with the women, on the other hand they argue for high costs, difficult to achieve and that the decision is not in their hands.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Enligt informanterna var en av effekterna av samverkan möjligheten att hänvisa kvinnorna vidare. Informanterna såg potential till förbättringar i det framtida samarbetet, exempelvis med förskola och skola. Resultatet visade även att informanterna är medvetna om betydelsen av sitt bemötande mot våldsutsatta kvinnor, vissa mer än andra. Slutsats: En kommun kan inte ensam ge en kvinna tillräcklig hjälp, varför samverkan är viktig för de femton kommuner som deltar. Samverkan i Skaraborgsregionen fungerar bra, dock finns det delar som kan förbättras. Informanterna hade olika egna förslag till förbättring, exempelvis en utökad myndighetssamverkan. / Background: The violence against women is a public health problem. It is difficult to determine the actual prevalence of the violence against women because unreported cases are high. Aim: The aim of the study was to investigate the interaction in organizations and agencies with abused women in intimate relationships in the region of Skaraborg. Method: Three semistructured interviews were conducted with officials from X, Y and Z, who work with abused women in intimate relationships. Results: The results showed that there are fifteen councils in the region of Skaraborg who interact with abused women. One of the effects of the interaction is to be able to refer further according to the informants. The informants saw potential for improvement in the future, for example by collaborating with preschool and school. The results also showed that the informants are aware of the importance of their treatment against abused women, some more than others. Conclusion: The interaction is important to the fifteen councils in the region of Skaraborg, because one council can not alone give the women adequate help. The interaction in the region of Skaraborg works fine, however there are things that can improve in order to get better. The informants had their own different suggestions on how to make changes to the better, an example is a wider interaction with other agencies.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Studien bygger på en genomgång av dokument där Socialstyrelsens offentliga dokument har undersökts utifrån om de rekommenderar specifika arbetssätt för arbetet med våldsutsatta kvinnor i alkohol- och drogmissbruk/beroende. Studien bygger också på intervjuer, där två intervjuer genomfördes. En intervju genomfördes med en representant från Socialstyrelsen och en annan genomfördes med två representanter från en medelstor kommun i Sverige, alla med nära anknytning till våld i nära relation i sitt arbete. Tidigare studier har visat att dessa kvinnor som grupp är särskilt utsatta och att forskning inom den svenska kontexten har varit begränsad. Studien visar att Socialstyrelsens dokument innehåller vissa arbetssätt såsom könsdifferentierad behandling och vikten av samverkan och ett gott bemötande. Socialstyrelsens representant tog upp svårigheten i att ta fram rekommenderade arbetssätt och metoder utifrån det bristande kunskapsläget, och att detta således speglas i de undersökta dokumenten. Representanterna från kommunal nivå uppgav att de inte använde specifika metoder för just våldsutsatta kvinnor i alkohol- eller drogmissbruk/beroende, utan att de har en grund i bland annat response based practice som de använder i arbetet med de kvinnor de träffar. Studien belyser den särskilda utsatthet som dessa kvinnor ofta befinner sig i, och hur det kan sägas finnas många faktorer som bidrar till detta. Studien berör organisatoriska faktorer såsom starkt avgränsade verksamhetsområden där yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta har sin huvudsakliga kompetens och arbetsuppgifter inom antingen missbruk eller våld samt det rådande kunskaps- och forskningsläget inom den svenska kontexten som möjliga bidragande orsaker.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.   Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.   Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.   Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka jourkvinnors erfarenheter kring förhindrande respektive underlättande faktorer som våldsutsatta kvinnor upplever i uppbrottsprocessen samt hur samhället kan motverka våldets uppkomst. Uppsatsen är en kvalitativ studie och utgår från semistrukturerade intervjuer med tre jourkvinnor från olika kvinnojourer. Undersökningens resultat visar på att jourkvinnorna lättare identifierar förhindrande faktorer än underlättande samt att vissa faktorer kan både agera förhindrande eller underlättande, beroende på kontext. Utsatta kvinnor normaliserar våldet via en normaliseringsprocess, vilket innebär en anpassning till mannens våldsutövande. Informanter betonar att våldsutsatta kvinnor är rädda för ett ökat våldsutövande vid uppbrottet. Vidare är husdjur, känslan av hopplöshet, skam inför omgivningen och tidigare erfarenheter av våld förhindrande faktorer i uppbrottsprocessen. Individuella variabler hos de utsatta kvinnorna som ömma affekter till mannen, språksvårigheter och hedersförtryck är viktiga att beakta, då de enskilt kan agera som förhindrande faktorer. Underlättande faktorer erfars komma från jourkvinnors praktiska och psykiska stöd. Ekonomi, bostad, barn och kvinnans sociala nätverk är faktorer som kan verka positivt eller negativt i kvinnors uppbrottsprocess beroende på kontext. Samtliga informanter resonerar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer grundar sig i de patriarkala strukturer som råder. Problematiken bör uppmärksammas på individuell, grupp och strukturell nivå i samhället, vilket innefattar skola, media och olika samhällsinstanser. / <p>2018-01-19</p>

Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.