Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier. Coping kan delas upp i emotionellt inriktad och probleminriktad coping. Syfte Att belysa kvinnans copingstrategier efter missfall ur ett omvårdnadsperspektiv Metod Litteraturöversikt genomfördes som en samsökning via databasleverantören EBSCO. EBSCO innehåller följande databaser: Academic Search Elite, Academic Search Complete, CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO. I SveMed och PubMed genomfördes enskilda sökningar. Genomförda sökningar resulterade i 18 vetenskapliga artiklar som presenteras i en matris. Resultat. Kvinnor tillämpade emotionellt- och probleminriktad coping. Vanliga copingstrategier var att undvika, isolera, distansera, blockera och förneka känslor som uppstod vid missfall. Kvinnorna bekräftade att det sociala stödet hade betydelse för deras coping. Personcentrerad omvårdnad och information från kompetent vårdpersonal efterfrågades. Slutsats Copingstrategier varierar och är beroende på individ, miljö, påfrestningens natur och situation. Kvinnor vill ha bekräftelse från vårdpersonalen för att kunna acceptera och bearbeta psykologiska reaktioner som missfall orsakar. Professionellt bemötande, information och stöd kan bekräfta kvinnans känslor och reaktioner och eventuellt bidra till att stödja kvinnor till framgångsrik coping.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen uppskattar att 200 miljoner kvinnor lever med könsstympning världen runt. Könsstympning är en traditionell procedur som ger omfattande komplikationer för kvinnans kropp och psyke samt kränker mänskliga rättigheter. Den grundutbildade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och bör erbjuda kvinnan god personcentrerad vård. Därmed är kunskap om olika aspekter av könsstympning nödvändig. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mötet med hälso- och sjukvården avseende bemötande, kunskap och stöd. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: De könsstympade kvinnornas upplevelser utmynnades i nio subkategorier;“Positiva upplevelser av mötet med sjukvården”, “Negativa attityder från sjukvårdspersonalen”, “Upplevelsen av att känna sig annorlunda och som ett studieobjekt”, “Sjukvårdspersonalens kunskap om könsstympning,” “Sjukvårdspersonalens brist på kunskap, “Information om möjligheter och risker”, “Språket - en tillgång eller ett hinder”, “Anpassat stöd” och “Bristande stöd”. Resultatet visade ett behov av ytterligare teoretisk och praktisk utbildning inom könsstympning och även en utökad kulturell medvetenhet för att förbättra hanteringen av denna patientgrupp. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde en trygghet när sjukvårdspersonalen toghänsyn till kvinnornas behov och hanterade mötet väl. Trots detta var de negativa upplevelser mest framträdande, dessa baserades på sjukvårdspersonalens bristande kulturell kompetens och kunskap om könsstympningen samt kommunikationssvårigheter. I takt med den ökade migrationen till Europa förväntas denna patientgrupp att öka, därmed behövs ytterligare forskning och utbildning inom detta fält för att förbättra vården för könsstympade kvinnor. / Background: World health organisation estimates that 200 million women are living with genital mutilation around the world. Female genital mutilation is a traditional procedure that causes extensive complications for the woman's body and mind and is a violation of human rights. The basic trained nurse has the main responsibility of the nursing care and should provide the woman with good patient-centered care. Therefore, knowledge about the different aspects of genital mutilation is necessary. Aim: To explore genital mutilated women’s experiences of the encounter with healthcare regarding approach, knowledge and support. Method: A literature review based on 9 qualitative scientific articles from the Pubmed and CINAHL databases. Result: The women’s experience culminated nine subcategories; “Positive experiences of the encounter with healthcare”, “Negative attitudes from the healthcare professionals”, “Theexperience of being different and being a subject of study”, “The healthcare professionals’ awareness regarding gender mutilation”, “The healthcare professionals lack of knowledge”, “Information regarding possibilities and risks”, “The language- a resource or an obstacle?”, “Customized support” and “Lack of support”. The results of this study demonstrated legitimate arguments for the necessity of broader understanding and training for health care professionals in order to improve the management of this patient group. Conclusion: Women with female genital mutilation experienced comfort when healthcare professionals took their needs into account and handled the encounter well. Regardless, the negative experiences were most prominent. These were based on healthcare professionals’ lack of cultural awareness and knowledge about genital mutilation as well as difficulties in communication. Due to the increased migration from countries where female genital mutilation is practised this patient group could be expected to increase in European healthcare, therefore more research and education within this field is needed in order to improve the care for genital mutilated women.

No description available.

Bakgrund: Stroke är en stor dödsorsak i Sverige, men fler och fler överlever tack vare den vård och kunskap som finns i landet. Stroke drabbar ofta någon både fysiskt och psykiskt. De flesta strokedrabbade får en funktionsnedsättning och behöver stöd från andra vilket gör att närstående ofta får en betydande roll. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vårda och leva nära en vuxen person som drabbats av en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier. Hur närstående upplever den förändrade livssituationen, hur deras egen hälsa påverkas av oro och ångest, osäkerheten kring mediciner och omvårdnaden, upplevelsen av brist på egentid samt hur närstående ser det positiva i situationen. Diskussion: Många negativa och betungande upplevelser framkom hos närstående i litteraturöversikten. Detta tyder på att närstående är i ett besvärligt läge och behöver all stöd och hjälp de kan få. Travelbee förklarar i sin omvårdnadsteori hur sjuksköterskan kan hjälpa närstående och den strokedrabbade i den nya livssituationen.Slutsats: Studien visar att det som hänt den strokedrabbade påverkar även den närstående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge stöd till hela familjen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska. / <p>Godkännnande datum: 2017-03-20</p>

Abstrakt Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av  samtal med om sexualitet och sexuell hälsa med patienter vid en cancerdiagnos. Genom att belysa sjuksköterskans upplevelse kan man öka medvetenheten om de problem som sjuksköterskan upplever att samtala med patient och anhöriga om sexualitet och sexuell hälsa och på så vis övervinna svårigheterna och implementera kunskap på onkologiska kliniker. Bakgrund: Årligen insjuknar tusentals människor i en cancer, en sjukdom och behandling som påverkar såväl kropp som själ, inte minst den sexuella hälsan. Många onkologisjuksköterskor upplever ämnet sexualitet och sexuell hälsa svårt och undviker det, vilket lämnar patienten med obesvarade frågor. Design: Kvalitativ intervjustudie Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades sedan med inspiration av tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 12 subteman och 3 teman – Sjuksköterskans behov av ökad kompetens och utbildning, Kommunikation – hinder och förutsättningar, och Sjuksköterskans individuella inställning till sexualitet och sexuell hälsa påverkar samtalen. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet sexualitet och sexuell hälsa. Många upplever även att sexuell hälsa är ett obekvämt ämne som är svårt att samtala om. Även sjuksköterskornas individuella uppfattning var en avgörande faktor, man prioriterade bort ämnet då sjuksköterskan ansåg patienten hade många andra problem man var tvungen att lösa. Konklusion: Sjuksköterskan behöver mer utbildning inom ämnet men även få tillgång till kommunikationsverktyg. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen öppnar upp för förbättringsarbeten inom kliniken.

No description available.

Bakgrund: På senaste åren har Sverige sett en stor invandringsökning, och som konsekvens har behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården ökat. Migrantgrupper har flera vårdbehov som inte är adresserade vilket resulterat i en belastning på hälso- och sjukvården. På grund av språkbarriärer resulterar det till att sjuksköterskans förmåga att kommunicera funktionellt med patienten och identifiera vårdbehov försämras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter via tolk. Metod: Litteraturöversiktens resultat sammanställs utifrån 11 kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån Fribergs granskningsmall. Analysen utfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd är relationen mellan sjuksköterskan, patienten och tolken, vilket visar på utmaningar i kommunikationen som resulterar till ett sämre förhållande. Sjuksköterskans upplevelse av telefon- och videotolk, beskriver sjuksköterskans upplevelse av att använda telefon- och videotolk och dess potential. Utmaningar och praktiska fördelar med informella tolkar, visar vilka risker som finns vid användning av informella tolkar och när det kan vara nödvändigt. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens huvudfynd med interaktionsteorin av Joyce Travelbee. Det pekar på utmaningar i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten med olika språkbehov och utforskar tolkens funktion i sammanhanget. Samt diskuteras kring potentiella lösningar eller strategier till att främja kommunikationen. Slutsats: På grund av ökad invandring ökar behovet av tolkar vilket påverkar sjuksköterskans förmåga att ge säker och patientcentrerad vård. Mer utbildning och teknologiska lösningar som telefon- och videotolkning kan hjälpa till att hantera dessa hinder. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: E-Hälsa och dess snabba utveckling inom vården har minskat distansen mellan sjuksköterskan och patienten och gjort vården mer tillgänglig. E-Hälsa kan ses som ett komplement till ett traditionellt vårdmöte och kan erbjuda sjuksköterskan en direkt kontakt till patienten. Då ett av målen med e-Hälsa är att göra patienten mer delaktig i sin vård har sjuksköterskan en viktig roll i kommunikationen med patienter.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter via e-Hälsa. Metod: Studiens valda metod var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes ut i databaserna PubMed och från CINAHL Complete som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet redovisades i två teman; Den digitala teknikens betydelse vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation via e-Hälsa. Sjuksköterskor uttrycker oro över förlusten av den mellanmänskliga relationen relaterat till bristande kommunikativa färdigheter samt en svårhanterlig digital teknik.   Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. E-Hälsa diskuterades utifrån ett samhällsperspektiv samt belyste sjuksköterskans roll inom e-Hälsa. Det fysiska mötet har successivt ersatts av möten på distans och sjuksköterskan behövde utveckla sina kommunikativa förmågor för att skapa en mellanmänsklig relation med patienten via e-Hälsa. Sjuksköterskan saknade även stöd i användandet av den digitala tekniken vilket upplevdes som en barriär i kommunikationen då det försvårade för relationsskapandet. / Background: E-Health is rapid development in healthcare and reduced the distance between nurses and patients and have made healthcare more accessible. E-Health can be seen as a complement to a traditional healthcare meeting and can offer the nurse a direct contact with patients. One of the goals of e-Health is to make the patient more involved in his care, the nurse has an important role in communicating with patients. Aim: To illuminate nurses' experiences of communication with the patient via e-Health. Method: The chosen method of the study was a literature review. Ten qualitative articles were selected in the databases PubMed and CINAHL Compleate which responded to the aim. The articles were analyzed and thematized.  Results: The result was presented in two themes; The meaning of digital technology in communication between nurse and patient and Nurse`s experience of communication through e-Health. Nurse`s express their concern about the loss of interpersonal relationships related to lack of communication skills as well as a difficult digital technology. Discussion: The result was discussed based on Travelbees theory of interpersonal relations. E-Health were discussed through a society perspective an illuminated the role of nurse in e-Health. The physical meeting has been replaced by meetings at a distance and the nurse hade to develop communicative skills to create an interpersonal relationship with the patient via e-Health. The nurse lacks support in the use of digital technology, which is perceived as a barrier to communication as it complicates the creation of relationship.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett växande problem både nationellt och internationellt. Mest utsatta är sjuksköterskor vilket tidigare beskrivits i aktuell forskning. Studier har även beskrivit de faktorer som ökar risken för att patienter skall uppträda våldsamt. Anhöriga återkommer i studier som kartlägger etiologin kring hot och våld på akutmottagning men har aldrig studerats i detalj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse hot och våld från anhöriga får för ett patientomhändertagande på en akutmottagning. Undersökningen försökte besvara tre specifika frågeställningar relaterat till syftet. Frågeställningarnas inriktning rörde anhörigas hot och våld som påverkan på ett patientomhändertagande, den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska samt vilka strategier sjuksköterskan använde sig av i hotfulla situationer med anhöriga. Metod. Studien genomfördes med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor på fem akutmottagningar i de två sydligaste landstingen i Sverige intervjuades med en semistrukturerad metod under en fyra veckors period under vårterminen 2020. Akutmottagningarna valdes ut för att representera både små och stora mottagningar samt både landsbygd och stadsmiljö. Data analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, både manifest och latent innehåll söktes. Resultat: Resultatet visar på att hotfulla anhöriga ger en direkt påverkan på patientomhändertagandet. Anhörigas hot och våld leder till en empatiförlust för patienten som vårdas och omvårdnadsprinciper åsidosätts. Resultatet pekar även på en stor tidsförlust i samband med att sjuksköterskorna tvingas hantera anhörigas hot och våld, tid som annars hade gått till att vårda patienten. Omprioriteringar och snabbspår av patienten som vårdas upprättas till följd av anhörigas hot och våld vilket leder till att medicinska prioriteringar får stå tillbaka. Sjuksköterskorna tvingas även utarbeta en mängd olika strategier för att hantera anhörigas hot och våld i ett led att försöka nå patienten. Ett latent tema hittades Slutsats: Hotfulla och våldsamma anhöriga leder till en avsevärd försämring av alla aspekter av omvårdnaden för patienten. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga problemets omfattning. / Background. Threats and violence in emergency rooms are a growing problem both nationally and internationally. The most vulnerable are nurses, as previously described in current research. Studies have also described the factors that increase the risk that patients will behave violently. Relatives return in studies that map the etiology of threats and violence in emergency care but have never been studied in detail. Purpose. The purpose of the study was to describe the significance of threats and violence from family members for the patient care at an emergency room. The study also attempted to answer three specific questions related to this purpose, which focused on the impact of the family's threats and violence on caregiving, the interpersonal relationship and what strategies the nurse utilize in these situations. Method. The study was conducted with a qualitative approach. Ten nurses in five different emergency departments in the two southernmost regions in Sweden were interviewed with a semi-structured method during a four week period during the spring term of 2020. The emergency clinics were selected to represent both small and large departments as well as both rural and urban environments. Data was analyzed through content analysis according to Graneheim and Lundman´s method, both manifest and latent content were searched. Results. The result indicates that threatening and violent relatives have a direct impact on patient care. Relatives' threats and violence lead to a loss of empathy for the patient being cared for and the principles of nursing being violated. The result also points to a large loss of time in connection with the nurses being forced to deal with the relatives' threats and violence, time that would otherwise have been spent on caring for the patient. Re-prioritization and fast track of the patient being cared for are established as a result of the threats and violence of the relatives, which leads to medical priorities being left behind. The nurses are also forced to work out a variety of strategies to deal with the threats and violence of relatives in an attempt to reach the patient. One latent theme emerged Conclusion. Threatening and violent relatives in the emergency department lead to a significant deterioration of all aspects of the patient's care. Further research is needed to identify the extent of the problem.