• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 841
  • 1
  • Tagged with
  • 842
  • 498
  • 471
  • 285
  • 273
  • 238
  • 194
  • 163
  • 148
  • 146
  • 130
  • 119
  • 107
  • 102
  • 97
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sjuksköterskors erfarenhet av närståendes betydelse för tillfrisknandet hos svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning - En intervjustudie

Oskarsson Mörk, Ida, Stenlund, Catarina January 2015 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av närståendes betydelse för tillfrisknandet hos svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas kritiskt sjuka patienter med olika typer av svåra sjukdomstillstånd. Att vårdas som patient på en intensivvårdsavdelning är ansträngande och innebär många påfrestningar och som patient är man i stort behov av närståendes närvaro. Metod: En kvalitativ metod valdes. Intervjuer med nio sjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två domäner- Att gynna sin närstående i tillfrisknandet och Att inte gynna sin närstående i tillfrisknandet.   Slutsats: Närstående är viktiga för kritiskt sjuka patienter. De är de som känner patienten bäst och kan föra dennes talan. Som sjuksköterska måste man vara lyhörd för vem som är patientens närstående. Det finns även patienter som inte har någon närstående och i de fallen så påverkas inte patienten negativt. De patienter som har en dålig relation med närstående kan tillfrisknandet påverkas negativt. Detta eftersom det ger en känsla av ensamhet och övergivenhet.
2

Vård av anhörig med demenssjukdom - de anhörigas upplevelser

Norlin, Jonas, Esberg, Jimmy January 2013 (has links)
Bakgrund : I takt med en stigande genomsnittsålder ökar också andelen personer med demenssjukdom. Då det inte finns någon botande medicinsk behandling förblir tillämpande av en individuellt anpassad och god omvårdnad viktigt. Anhöriga fyller  en viktig funktion i vården av den demensjuke och står i vissa fall även för huvuddelen av vården. Att se den sjuke och dess närstående som en gemensam nämnare underlättar ofta upprätthållandet av hälsa och välbefinnande. För att relationen till de anhöriga skall vara fungerande och respektfull bör vårdpersonal ha god kunskap om anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser i samband med vård av nära anhörig med diagnosen demenssjukdom. Metod: En kvalitativ analys av innehållet från 14 kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Fyra teman framkom. Att ge är att få behandlar anhörigvårdares positiva upplevelser. I temat Att ha en betungande uppgift i ensamhet tas negativa aspekter upp. Det tredje temat Att ta ett steg i en ny riktning beskriver anhörigvårdares upplevelser av att placera den demenssjuke på särskilt boende. Fjärde temat Att orka ta kampen visar två strategier som anhörigvårdare tillämpar för att bemästra vårdarrollen. Slutsats: Anhörigas upplevelser i samband med vård av nära anhörig med demenssjukdom kännetecknas av både negativa och positiva aspekter.
3

Informella vårdare: en viktig resurs i samhället. : En litteraturstudie om upplevelsen av att vara informell vårdare till en närstående med demenssjukdom.

Hörnberg, Elin, Sandén, Elin January 2015 (has links)
Bakgrund: När någon i familjen drabbas av en demenssjukdom berörs inte bara personen själv utan även familj och vänner. Det är vanligt att personer som fått diagnosen bor hemma under de första åren. Detta är möjligt tack vare de informella vårdarna. Eftersom de är delaktiga i vården är det viktigt att veta hur de upplever sin roll som vårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelsen av att vara informell vårdare till en närstående med demenssjukdom. Metod: Nio kvalitativa studier har ingått i litteraturstudien. Artiklarna har analyserats, likheter och skillnader har identifierats och ett nytt resultat har skapats. Resultat: Att vara informell vårdare har visat sig ha både fysisk och psykisk påverkan och upplevs som betungande. Resultatet presenteras i två teman: ”Förändrade relationer” och ”Fysiska och emotionella påfrestningar”. Dessa teman har fyra underteman vardera. Konklusion: Informella vårdare gör ett viktigt jobb framförallt för personen med demens men också för formell vård och samhället. Eftersom att de informella vårdarna upplevde vårdandet som betungande dras slutsatsen att de behöver få mer stöd. Nyckelord: Demens, Vårdgivare, Närstående, Upplevelse
4

Närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande -vid förstagångsinsjuknande i psykos / Family caregivers experiences of nurse’s encounter- at first-time psychosis.

Haglund, Veronica, Kjellberg, Linnea January 2016 (has links)
Det kan vara svårt att vara närstående till någon som drabbas av psykisk ohälsa. En psykos kännetecknas av förvriden verklighetsuppfattning med vanförställningar och hallucinationer. Den vanligaste orsaken till insjuknande i psykos är schizofreni. Varje år insjuknar cirka 1000 personer i schizofreni och ungefär det dubbla i en kortvarig psykos. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva upplevelse av sjuksköterskans bemötande av närstående vid ett första insjuknande i psykossjukdom. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Fyra intervjuer med närstående genomfördes. I resultat framkom att upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var bristfällig för en del men för andra tillfredsställande. Resultatet visade att informanterna saknade information från sjuksköterskan och att det är viktigt med emotionellt stöd för de närstående. Det framkom önskemål om mer personcentrerad vård där sjuksköterskan ser den enskilde individen. De närstående uppgav ett behov att bli sedda och delaktiga. Konklusionen visar att verksamheten behöver se över hur information förmedlas till närstående inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan bör få tid och utrymme för att bedriva personcentrerad vård även i mötet med närstående. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om vad närstående behöver för att uppleva sjuksköterskans bemötande tillfredsställande.
5

Att leva med bröstcancer : Närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer- en systematisk litteraturstudie.

Segerberg, Elinor, Bajraktari Hoti, Agnesa January 2016 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Vid diagnos är det inte bara kvinnan som drabbas utan även närstående. Detta kan skapa obalans i det vardagliga livet vilket även påverkar hela familjens välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Detta genom att systematiskt analysera tidigare forskning. Både kvantitativ och kvalitativ forskning inkluderades. Databaser som använts vid datainsamlingen är CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till denna studie inkluderades sju artiklar, fem kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed method. Dessa granskades utifrån Forsberg och Wengström (2013) granskningsmallar. Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier; Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning, Förmågan att anpassa sig, Behov av att finnas till och Den psykiska påfrestningen. Slutsats: Resultatet visar att kommunikationen är centrum för välbefinnande. För att hela familjen ska må bra under sjukdomsförloppet krävs en öppen kommunikation. Även den psykiska påfrestningen kan minska vid en öppen kommunikation samt att närstående får känna sig delaktiga i vården. Genom detta kan  närstående ha det lättare att hantera och acceptera situationen.
6

Närståendes upplevelser av att leva med enfamiljemedlem som lider av schizofreni : En litteraturstudie

Karlsson, Frida, Bergman, Monika January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund </strong>Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. <strong>Metoden</strong> som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. <strong>Resultatet </strong>visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I <strong>diskussionen</strong> tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.</p>
7

Organdonation - Sjuksköterskans betydelse för närstående

Stolt, Oskar, Wahrenberg Bärwald, Monica, Örnstedt, Jenny January 2009 (has links)
<p>Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för de</p><p>patienter som väntar på nya organ, vilket leder till att</p><p>människor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt att</p><p>potentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse. Många sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap i ämnet och</p><p>efterfrågar mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande på arbetsplatsen. Även sjuksköterskans</p><p>bemötande av den potentiella donatorn och dess närstående är betydelsefullt. Eftersom sjuksköterskans bemötande kan vara avgörande för närståendes beslut och välbefinnande ska bemötandet ske på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Resultatet visar även att det är av betydelse när och hur sjuksköterskan informerar närstående om donationsprocessen. Information bör ges i ett tidigt skede och upprepas i små portioner. Det är viktigt att närstående inte känner tidspress på att få fram ett snabbt beslut samt att de förstår att donatorn är död. Då potentiella donatorer kan finnas på andra vårdavdelningar än intensivvården, efterfrågas mer forskning om allmänsjuksköterskans syn på donation.</p>
8

Upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom.

Strömkvist, Elin, Torstensson, Elin January 2009 (has links)
<p> </p><p>Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades och teman och kategorier framkom och presenterades i resultatet. De teman som framkom var Känslor, Upplevda stressfaktorer, Upplevda konsekvenser och Förändringar. Det mest framträdande i studiens resultat var att det i alla artiklar var de närstående som primärt vårdade personen med demenssjukdom. Författarnas slutsats var att en utökad förståelse hos vårdpersonalen för vad de närstående till personer med demenssjukdom kan uppleva, är viktig i möten med de närstående, och kan underlätta för vårdpersonalen att lindra ett lidande för de närstående.</p><p> </p>
9

Organdonation - Sjuksköterskans betydelse för närstående

Stolt, Oskar, Wahrenberg Bärwald, Monica, Örnstedt, Jenny January 2009 (has links)
Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för de patienter som väntar på nya organ, vilket leder till att människor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt att potentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse. Många sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap i ämnet och efterfrågar mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande på arbetsplatsen. Även sjuksköterskans bemötande av den potentiella donatorn och dess närstående är betydelsefullt. Eftersom sjuksköterskans bemötande kan vara avgörande för närståendes beslut och välbefinnande ska bemötandet ske på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Resultatet visar även att det är av betydelse när och hur sjuksköterskan informerar närstående om donationsprocessen. Information bör ges i ett tidigt skede och upprepas i små portioner. Det är viktigt att närstående inte känner tidspress på att få fram ett snabbt beslut samt att de förstår att donatorn är död. Då potentiella donatorer kan finnas på andra vårdavdelningar än intensivvården, efterfrågas mer forskning om allmänsjuksköterskans syn på donation.
10

Närståendes upplevelser av att leva med enfamiljemedlem som lider av schizofreni : En litteraturstudie

Karlsson, Frida, Bergman, Monika January 2009 (has links)
Bakgrund Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. Resultatet visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I diskussionen tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.

Page generated in 0.0777 seconds