I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.

Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor har under sin livstid upplevt fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i en nära relation. Det är sjuksköterskors ansvar att kunna möta och identifiera våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, och som söker vård inom primärvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med tre kvalitativa respektive fyra kvantitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo. Till dataanalysen användes den integrerade analysmetoden. Resultat: Resultatet beskrivs genom tre kategorier: identifiera tecken på våld, kunskap och utbildning samt rutiner och strategier. Resultatet belyser brist på kunskap, utbildning, rutiner och strategier för att sjuksköterskor ska känna sig förberedda på att möta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det behövs mer utbildning om våld mot kvinnor i nära relationer. Det krävs mer forskning och kunskap för att sjuksköterskor ska känna sig manade och förberedda att möta denna stora patientgrupp.

Syftet med studien var att titta närmare på kvinnor som har varit våldsutsatta i en nära relation och deras copingstrategier i nya kärleksrelationer. Studien syftar till att fortsätta föra arbetet kring ämnet våld i nära relation framåt och på så vis bidra till en bättre förståelse i samhället kring detta ämne samt fokusering på det som kommer efter det akuta skedet. Studien är av kvalitativ karaktär och sex kvinnor har intervjuats för att frågeställningen ska kunna besvaras. Utifrån den insamlade empirin har materialet därefter analyserats och tolkats. Resultatet visar att samtliga kvinnors copingstrategi är övervägande i temat stöttande nätverk, där kvinnorna fått hjälp av olika aktörer i samhället såsom terapeuter och kvinnoboenden. Även stöttande familj och vänner har varit en framgångsrik copingstrategi. / The purpose of the study was to take a closer look at women who have been abused in a close relationship and their coping strategies in new love relationships. The study aims to continue the work on the subject of violence in a close relationship going forward and thus contribute to a better understanding in society around this topic and focus on what comes after the acute stage. The study is of a qualitative nature and six women have been interviewed so that the question can be answered. Based on the collected empirical data, the material has subsequently been analyzed and interpreted. The results show that all women's coping strategy is predominant in the theme of support networks, where the women have received help from various actors in society such as therapists and women's shelter. Supportive family and friends have also been a successful coping strategy.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över och definieras som fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp som kränker kvinnors fysiska kropp, självkänsla och känsla av förtroende till en annan människa. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med våldsutsatthet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats har genomförts. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och totalt 15 artiklar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskan spelade en viktig roll i att kunna identifiera en våldsutsatt kvinna. Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården ansågs emotionellt påfrestande. Utbildning, kunskap och övning var viktigt för att kunna identifiera kvinnorna och flera barriärer och främjande verktyg i arbetet framkom. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde inte tillräcklig kunskap och utbildning i att upptäcka tecken och symtom på våldsutsatthet. Även jobbiga känslor uppstod och i rollen som sjuksköterska kunde det vara svårt att veta hur frågor kunde ställas till våldsutsatta kvinnor och sociala samt kulturella begränsningar identifierades. Det var viktigt att arbetsplatsen var en trygg miljö vid identifiering av våldsutsatta kvinnor och en relation mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan var viktig. Slutsats: Sjuksköterskan står inför flera utmaningar i att identifiera våldsutsatta kvinnor. Ytterligare kunskap och verktyg ansågs väsentliga för sjuksköterskan för att kunna upptäcka våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Ytterligare forskning inom området bör fortgå. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

Bakgrund: Att flertalet kvinnor blir utsatta för våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet de utsätts för inskränker inte bara på de mänskliga rättigheterna utan fråntar även kvinnan kontrollen över sitt egna liv. Vårdpersonal har en stor roll i bemötandet med dessa kvinnor när de söker sig till vården och tidigare forskning visar att det finns brister i kunskapen kring bemötandet och hjälpen dessa utsatta kvinnor borde få. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Vald metod var en systematisk litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ ansats ingick. Resultat: De mest framträdande resultaten i studien var kvinnornas upplevelse av att vårdpersonalen de mötte hade brist på förståelse och kunskapsluckor kring våld i nära relation. En stressande arbetsmiljö för vårdpersonalen gav kvinnorna en upplevelse av att inte bli förstådda eller lyssnade på. Konklusion: Det är tydligt att kunskapsbrist och stress bland vårdpersonalen påverkar kvinnans vårdupplevelse negativt. En del av denna problematik skulle kunna lösas genom att bistå vårdpersonalen med tillfällen att utöka sina kunskaper om våld i nära relation. Trots en del negativa upplevelser var många kvinnor nöjda med bemötandet de fått då de upplevt personal som förstående och tillmötesgående. / Background: The fact that a large number of women are exposed to domestic violence is a major global health problem. The violence does not only retain human rights but also the women’s feeling of having control over their own lives. Healthcare professionals have a major role in dealing with these women when they visit the health care. Previous research has shown that health professionals have limited knowledge about how to deal with and help these vulnerable women. Aim: The aim of this study was to describe how women with experience of domestic violence are treated within the health care system. Method: The chosen method was a systematic literature study with ten qualitative articles included.Results: The women experienced that the health care professionals had a lack of understanding and did not have the knowledge that is needed about intimate partner violence. When the health professionals appeared stressed it gave the women a feeling of not being understood and listened to. Conclusion: It is obvious that lack of knowledge and a stressing environment within the health care is a factor to why the woman is experiencing the meeting with the health care as negative. Giving the health professionals opportunities to increase their knowledge about intimate partner violence could reduce this problem. Despite all of this, several women expressed that the health professionals were accommodating and understanding.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun &amp; Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Bakgrund: Globalt blir var tredje kvinna utsatt för våld under sin livstid. Agenda 2030 är en handlingsplan för FN:s medlemsstater, ett av målen belyser att jämställdhet ska uppnås, delvis genom att avskaffa diskriminering av kvinnor. Våldet kan visa sig på olika sätt och för med sig stora konsekvenser. Stressen som sjuksköterskor kan arbeta under på akutmottagningen skapar svårigheter att hinna se patienten bortom de medicinska behoven. Däremot möter akutmottagningens sjuksköterskor många patienter vilket skapar möjlighet att identifiera fler våldsutsatta kvinnor.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relation på akutmottagningar.  Metod: Litteraturstudie med integrativ analys av åtta artiklar.   Resultat: Studiens resultat har fem huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet tyder på flertal utmaningar som sjuksköterskan stöter på och måste hantera i mötet med en våldsutsatt kvinna. Dels ses utmaningarna i de egna känslorna som kan uppkomma, dels den svårighet som uppstår vid att koppla ihop diffusa symtom med eventuell våldsutsatthet. Den manliga sjuksköterskan upplever ytterligare en dimension i form av skam över att vara man. Sjuksköterskorna beskriver barriärer som akutmottagningens arbetsmiljö och utformning har i form av brist på privata rum, hög arbetsbelastning som förhindrar tid för varje patient men även avsaknad av utbildning. Sjuksköterskorna eftersöker mer kunskap och en standardiserad arbetsrutin för att identifiera fler våldsutsatta kvinnor.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar flertal utmaningar och känslor kring identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Mer utbildning och standardiserade arbetsrutiner efterfrågas och behövs för att främja identifieringen.

Background: Violence against women is a global health problem and nurses are in an ideal position to discover and help these women. Research shows that nurses need more knowledge and better routines to support women exposed to violence effectively. Since these women often interact with healthcare, nurses are likely to encounter these situations in their professional roles. Identifying signs of violence requires nurses to have knowledge, time, and established routines. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence within the healthcare system.Method: A literature study based on analysis of qualitative research. Results: The results were divided into two main themes: organizational shortcomings and prejudices, uncertainty and emotional impact, and six sub-themes: lack of time in the meeting with the woman, lacking routines and responsibility, insufficient knowledge and training, nurses’ preconceived notions, uncertainty among nurses and the emotional impact during the meeting with the woman. Conclusion: Several factors influence how nurses interact with women exposed to violence, creating challenges in their interactions with these women. The authors believe that violence against women requires a bigger part in nursing education, but also further education in the workplace. Furthermore, well-defined routines are necessary, both for asking about violence and determining how follow-ups should take place. / Syftet med detta examensarbete var att redogöra för sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården. Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och sjuksköterskor är i en optimal position för att upptäcka och hjälpa dessa kvinnor. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplever en brist på tid i mötet med kvinnan, bristande rutiner och ansvar samt otillräcklig kunskap och utbildning. Sjuksköterskorna upplevde att de blev emotionellt påverkade i mötet med kvinnan och kände en osäkerhet kring hur de skulle bemöta och hjälpa kvinnan vidare. Sjuksköterskorna hade även förutfattade meningar om både våld och våldsutsatta kvinnor. En litteraturbaserad studie genomfördes. Tio artiklar analyserades som ledde fram till ett resultat. Resultatet består av två huvudteman och sex underteman. Centrala begrepp som är relevanta för sjuksköterskans område och återkommer under arbetet är lidande och vårdande