Bakgrund: Befolkningen i världen ökar och därmed multisjukligheten, vilket är en bidragande faktor till undernäring. Det är viktigt att det upptäcks i tid så att behandling kan påbörjas. Den tvärprofessionella samverkan anses vara en viktig del i arbetet för sjuksköterskan med att bedöma, planera, ordinera och genomföra de åtgärder som krävs vid förebyggande av undernäring. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor förebygger undernäring hos äldre personer. Metod: I detta examensarbete användes en litteraturöversikt enligt Friberg. Både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra olika teman. Första temat beskriver dokumentationens betydelse, med brister och en varierande kunskap kring det. Andra temat beskriver screeningverktygets betydelse, mätinstrument som används för att identifiera näringsstatus hos äldre personer som blir inlagda på sjukhus. Tredje temat visar utbildningens betydelse, vilket visar att sjuksköterskor lär sig se tidiga tecken på undernäring. Sista temat beskriver måltid, mellanmål och nattfasta, där tre huvudmål och tre mellanmål är relevant att servera. Det är viktigt att sjuksköterskor går igenom kost och nutritionsinformation med patienter vid inskrivning på sjukhus. Slutsats: Dokumentation, utbildning och screeningverktyg är bidragande aspekter för att förebygga undernäring.

ABSTRACT The right nutrition is of immense importance for all human beings and balance is needed between energy intake and consumption. A multitude of diseases can increase the body’s energy demand. Malnutrition is defined as an imbalance or lack of energy that causes changes in the body’s function. Malnutrition is prevalent among the elderly and multimorbidity and can cause severe complications, which can cause hospital visits or seeking emergency medical services. Emergency room wait time has increased the past years primarily for elderly patients.  The aim was to describe the significance of assessing malnutrition in elderly emergency medical services patients.  The selected method was literature review. The study comprises 13 articles that all have a quantitative approach. The articles were found in the PubMed and CINAHL databases. All articles were in English and published between 2006-2017.  The results demonstrated the importance of early nutrition screening and that there are several different screening tools that can be used within emergency medical services. Furthermore, the results demonstrated the risk with malnutrition and complications that can arise. If malnutrition is prevented early there are great health benefits and reduced suffering for patients. More warnings signs that the patient can be in risk of malnutrition emerges, for example increasing age.  More research is needed about nutrition screening in emergency medical services, above all in emergency rooms. This is to reduce the risk for not discovering malnourished patients and thus not give them the nutrition treatment needed. The study showed that there were several functional screening tools that can be used within emergency medical services.

Bakgrund: Prevalensen av malnutrition bland äldre patienter på sjukhus är hög. Tillståndet är förknippat med komplikationer som ökad dödlighet, ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning och förlängd sjukhusvistelse. Att tidigt identifiera patienter med risk för, eller pågående malnutrition är en förutsättning för att förhindra komplikationer. För att underlätta detta används ett flertal screeningverktyg. Syfte: Att kartlägga hur stor andel patienter som identifieras med risk för malnutrition vid användning av olika screeningverktyg hos äldre patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa empiriska studier. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Kategorisering gjordes av screeningverktygens identifiering av nutritionsstatus. Resultat: Resultatet visar att screeningverktyget Mini Nutritional Assessment Short Form har det högst uppmätta värdet av identifierade patienter med risk för, eller pågående malnutrition. Screeningverktyg som har identifierat samma patienter överensstämde inte helt i kategoriseringen av nutritionsstatusen. Konklusion: En samstämmighet kring vilket screeningverktyg som har bäst identifieringsförmåga för äldre patienter på sjukhus saknas. Vidare forskning behövs för att fortsätta utvecklingen av screeningverktyg för identifiering malnutrition. I dagsläget kan utbildning inom användandet av GLIM-kriterierna bidra till en effektiv identifiering, samt implementering av adekvata nutritionsåtgärder. Detta skulle kunna minska lidande för patienter och kostnader för vården. / Background: The prevalence of malnutrition among elderly patients in hospitals is high. Malnutrition is associated with complications such as increased mortality, increased risk of infection, impaired wound healing, and prolonged hospital stay. Early identification of patients at risk, or currently experiencing malnutrition is a prerequisite for preventing these complications. To facilitate this, several screening tools are used. Aim: To investigate the proportion of patients identified at risk for malnutrition using different screening tools among elderly patients in hospitals. Methods: A literature review based on eight quantitative empirical studies. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The screening tools identification of nutritional status were categorized. Results: The screening tool Mini Nutritional Assessment Short Form had the highest measured value in identified patients at risk, or currently experiencing malnutrition. Screening tools that identified the same patients did not completely agree on the categorization of nutritional status. Conclusion: Consensus regarding the screening tool with the best identification capability for elderly patients in hospitals is insufficient. Continuous development of screening tools for identifying malnutrition is needed. Education on the GLIM criteria can contribute to effectively identifying and implementing appropriate nutrition interventions. This could reduce suffering for patients and healthcare costs.

Sepsis är ett tillstånd med livshotande organdysfunktion orsakat av ett stört systemiskt svar på infektion. Mortaliteten för sepsis beräknas vara två till tre gånger högre än vid akut hjärtinfarkt. Tidig identifiering och behandling av sepsis minskar patientens lidande och ökar patientens chanser till överlevnad. Syftet var att identifiera screeningverktyg som kan stödja ambulanssjuksköterskan att identifiera patienter med sepsis. Metod var litteraturöversikt med en systematisk ansats och en narrativ sammanställning av resultatet. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 18 kvantitativa vetenskapliga artiklar som alla kvalitetsgranskades före inkludering och analys. Resultatet presenteras under fem kategorier, där likheter och skillnader identifierades utifrån resultatet i inkluderade studier. I de lästa artiklarna identifierades tolv olika screeningverktyg. Dessa screeningverktyg var; BAS 90-30-90, Modified Early Warning Score, Modifierat Robson screening tool, National Early Warning Score, National Early Warning Score 2, Prehospital Earley Sepsis Detecetion, Predict Sepsis Screening tool 1,2 och 3, Prehospital Servere Sepsis score (PreSS), Rapid emergency triage and treatment system for adults, Sepsis Screening Tool, Systemic Inflammatory Response Syndrome och Quick Sequential Organ Failure Assesment. Tio stycken av de inkluderade artiklarna hade studerat användbarheten av screeningsverktyget Quick Sequential Organ Failure Assesment prehospitalt. Quick Sequential Organ Failure Assesment påvisade en låg känslighet för tidig identifiering av patienter med sepsis eller septisk chock. Slutsats från studien var att inget screeningverktyg kunde identifiera sepsis i tidigt skede. Screeningverktygen kunde i viss grad påvisa på ökad mortalitet eller intensivvårds inläggningar. Mer forskning krävs för att tidigt kunna identifiera patienter med sepsis och därmed minska patienternas lidande. / Sepsis is a condition of life-threatening organ dysfunction caused by an impaired systemic response to infection. The mortality rate for sepsis is estimated to be two to three times higher than for acute myocardial infarction. Early identification and treatment of sepsis reduces patient suffering and increases the patient's chances of survival. The objective was to identify screening tools that can support ambulance nurse to identify patients with sepsis. The methodology was a literature review using a systematic approach and a comparative compilation of the results. Searches were conducted in the PubMed and CINAHL databases. A total of 18 quantitative scientific articles were included, all of which were quality reviewedberfore inclusion and analysis. The results are presented in five categories, where similarities and differences were identified based on the findings.Twelve different screening tools were identified. These screening tools are; BAS 90-30-90, Modified Early Warning Score (MEWS), modified Robson screening tool, National Early Warning Score (NEWS), National Early Warning Score 2 (NEWS2), Predict Sepsis Screening tool 1, 2 and 3, Prehospital Early Sepsis Detection (PRESEP), Prehospital Servere Sepsis score (PreSS), Rapid Emergency Triage and Treatment System for Adults (RETTS-A), Sepsis Screening Tool, Systemic Inflammatory Response Syndrome (SIRS), and Quick Sequential Organ Failure Assessment (qSOFA). Ten of the included articles had studied the usefulness of Quick Sequential Organ Failure Assessment screening tool in pre-hospital emergency care. The Quick Sequential Organ Failure Assessment demonstrated a low sensitivity for early identification of patients with sepsis or septic shock. The conclusion of the study was that no screening tool could identify sepsis at an early stage. The screening tools were able to detect increased mortality or intensive care unit admissions to some extent. More research is needed to identify patients with sepsis early and thereby reduce patient suffering.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

Huvuddelen av den svenska ambulanssjukvården har idag begränsat med verktyg för att effektivt kunna identifiera patienter med sepsis. Laktat ackumuleras i blodet vid syrebrist i kroppens vävnader vilket kan uppstå i samband med sepsis. Prehospital laktatbestämning kan vara en metod för att ge ambulanssjuksköterskan underlag för bedömning av patienter med sepsis. Ambulanssjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert och med evidensbaserade metoder. Prehospital laktatbestämning är en metod som bör bygga på en god vetenskaplig grund för att kunna anses vara evidensbaserad.  Syftet var att beskriva det vetenskapliga underlaget för nyttan med prehospital laktatbestämning hos patienter med sepsis.  Litteraturstudie valdes som metod och data samlades in via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Tolv artiklar kunde inkluderas, vilka alla var originalartiklar, skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan år 2007 och 2017. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorer. Det insamlade materialet analyserades genom textanalys vilket mynnade ut i fyra teman där gemensamma mönster och regelbundenheter identifierades i de olika artiklarna.  Resultatet efter genomförd textanalys bestod av fyra teman; laktat och allvarlig sjukdomsutveckling, laktatbestämning kopplat till mortalitet, laktatbestämning bidrog till tidigare identifiering och snabbare behandling av sepsis samt nyttan med laktatbestämning kunde inte styrkas.  Slutsatsen var att resultatet tydde på att prehospital laktatbestämning kunde bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis och att det fanns en koppling till mortalitet. Dock ansågs det vetenskapliga underlaget vara alltför begränsat för att metoden med säkerhet skulle kunna anses vara evidensbaserad och därmed patientsäker. / Most of the Swedish ambulance service has limited access to screeningtools for efficiently identifying patients with sepsis. Lactate does accumulate in the blood as a result of hypoxia of the bodily tissues, which may occur during sepsis. Prehospital lactate reading might be a method for assisting ambulance personnel in assessing patients with sepsis. The ambulance nurse must work according to patient safety and use evidence based methods. Prehospital lactate reading is a method which should rely on a solid scientific basis to be considered as evidence based.  The aim of this study was to describe the scientific basis for the benefit of prehospital lactate reading in patients with sepsis.  The method chosen was a systematic literature review and data were collected via three databases; Cinahl, PubMed and SweMed+. A total of twelve scientific articles were included, all original articles written in swedish or English and published between year 2007 and 2017. The keywords were combined using boolean search operators. The material was analyzed using content analysis which resulted in forming of four themes where patterns and regularities were identified from the included studies.  The result consisted of four themes; lactate and poor outcome, lactate reading associated to mortality, lactate reading contributed to early identification and reduced time to treatment of sepsis and finally; the benefit of lactate reading could not be proven.  As conclusion, the result indicated that prehospital lactate reading could improve identification of septic patients and there was an association to mortality. There was not enough research available to strongly consider the method of prehospital lactate reading to be evidence based.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande hälsotillstånd som kännetecknas av organdysfunktion med olika allvarlighetsgrader. En förutsättning för överlevnad är tidig upptäckt. Sjuksköterskan har en betydande ansvarsroll och bör tillämpa relevanta screeningverktyg i sin bedömning. Vanliga screeningverktyg som används för att upptäcka sepsis är NEWS, MEWS, qSOFA och SIRS.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga screeningverktyg med förmågan att tidigt upptäcka sepsis och förutse sjukhusdödlighet av sepsis hos vuxna. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvantitativa vetenskapliga studier. Sökprocessen av artiklarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i två tabeller; screeningverktygens förmåga att upptäcka sepsis och screeningverktygens förmåga att förutse sjukhusdödlighet vid sepsis. NEWS ansågs vara screeningverktyget med sammantaget högst sensitivitet och specificitet samtidigt. SIRS visade generellt på hög sensitivitet, medan qSOFA gav höga värden för specificitet. Konklusion: Inget av det studerade screeningverktygen visade på optimal förmåga. Resultatet föreslår ytterligare forskning för att skapa ett optimalt screeningverktyg som enkelt kan tillämpas för olika vårdkontexter, åldersgrupper och allvarlighetsgrader av sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening health condition that is characterized by organ dysfunction with different severities. Early detection of sepsis is important for survival. Nurse holds a key position and should use relevant screening tools to identify sepsis. Common screening tools are NEWS, MEWS, qSOFA and SIRS. Aim: The aim of the literature study was to map screening tools with the ability to detect sepsis early and predict hospital mortality from sepsis in adults. Methods: A literature study based on nine quantitative scientific studies. The search process of the articles was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The studies were reviewed for quality based on Olsson and Sörensen’s review template for quantitative studies.  Results: The results of this literature study were divided into two templates; the screening tools’ ability to identify sepsis and the screening tools’ ability to predict in-hospital mortality. NEWS had the highest sensitivity and specificity at the same time. SIRS generally showed high sensitivity, while qSOFA performed high specificity.   Conclusion: None of the studied screening tools showed optimal ability. The results suggest further research to create an optimal screening tool that easily can be adapted in different care environments, age groups and stages of sepsis.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med en hög mortalitet världen över.Tidig identifiering och snabb behandling är viktig för patientens överlevnad.Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en unik position att snabbt identifierasepsis och initiera behandling. För att möjliggöra en säker vård för patient, kollegoroch vårdansvarig sjuksköterska ska sjuksköterskan arbeta förebyggande ochpatientsäkert. Syfte: Att kartlägga åtgärder som främjar sjuksköterskans förmåga attidentifiera sepsis på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt har genomförts för attskapa en överblick av det aktuella kunskapsläget. För att besvara syftet användesartiklar med en kvantitativ metod. Med hjälp av Polit och Becks niostegsmodellanalyserades artiklar som sedan presenterades i resultatet. Resultat: Resultatetvisade att sjuksköterskorna använde sig utav utbildning, riktlinjer samtscreeningverktyg för att främja identifieringen utav sepsis. Signifikanta skillnader sågsi relation till de olika åtgärderna. Skillnaderna visade bland annat en minskadmortalitet och minskad vårdtid. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i attidentifiera sepsis. Resultatet förväntas identifiera åtgärder som i den kliniskavardagen kan hjälpa framtida sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Genom attsjuksköterskan är ödmjuk för den egna kompetensen, tar hjälp av screeningverktygoch vidhåller de riktlinjer som finns kan en grund för säker vård byggas. / Background: Sepsis is an acute illness with a high mortality rate worldwide. It istherefore important to act quickly as rapid identification and treatment can be crucialfor the patient's survival. The nurse has, with her close work with the patient a uniqueposition to quickly identify sepsis and initiate treatment. In order to enable safe carefor both the patient, colleagues and healthcare providing nurse, the nurse must workpreventively and in a patient safe manner. Aim: To map interventions that promotethe nurse's identification of sepsis in a hospital setting. Method: A literature reviewhas been carried out to create an overview of the current state of knowledge. To answerthe purpose, articles with a quantitative methodology were chosen. Using Polit andBeck's nine-step model articles were analyzed and then presented in the results.Results: The results showed that the nurses used training, protocols and screeningtools to promote the identification of sepsis. Significant differences were seen inrelation to the various interventions. The differences showed for instance a decreasedmortality and abbreviated the hospital stay. Conclusion: The nurse has a central rolein identifying sepsis. The results are expected to identify measures that can help futurenurses or other healthcare professionals in the clinic. By the nurse being humble abouther own competence, using screening tools and maintaining the existing protocols, afoundation for safe care can be built.

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som obehandlat kan leda till organsvikt och död. Infektioner kan utvecklas till sepsis hos såväl tidigare fullt friska som multisjuka personer, i alla åldersgrupper och samhällsskikt. Kombinationen av diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp ställer krav på sjuksköterskors kompetens, eftersom tidig identifiering och behandling är avgörande för patienternas överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga olika interventioners effekt på sjuksköterskors tidiga identifiering och omvårdnad av patienter med sepsis. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 kvantitativa interventionsstudier från PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter med kvantitativ ansats. Resultatet presenteras i text samt med deskriptiv statistik. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre kategorier; Identifiering, Åtgärder och Patientutfall. Statistiskt signifikanta förbättringar identifierades i samtliga tre kategorier i form av bland annat minskad dödlighet och LOS samt förbättrad identifiering och följsamhet för sepsis bundles. Konklusion: Studien indikerar att testade interventioner har potential att förbättra identifiering, omvårdnad och utfall för sepsispatienter. Litteraturstudien betonar behovet av screeningverktyg och omvårdnadsåtgärder med högre evidensgrad, mer tydliga riktlinjer och en arbetsmiljö som ger sjuksköterskor möjlighet att arbeta med hela sin kompetens. / Background: Sepsis is a serious condition that untreated may cause organ failure and death. Infections can develop into sepsis in previously healthy people as well as multimorbid patients, in all ages and social strata. The combination of diffuse symptoms and quick progression of disease make demands on nurses’ competence, thus early identification and treatment is crucial for patients’ survival. Aim: The aim of the study was to examine the effect of different interventions on nurses’ early identification and care of patients with sepsis. Methods: Literature review of 12 quantitative intervention studies from PubMed and Cinahl. The articles were quality checked and analyzed with a quantitative approach. Results are presented in written text and descriptive statistics. Results: The results are presented in three categories; Identification, Nursing interventions and Patient outcomes. This study demonstrated statistically significant improvements in all three categories including reduced mortality and LOS, improved identification and compliance to sepsis bundles. Conclusion: This study indicates that examined interventions have potential to improve identification, care and outcome for septic patients. It further emphasizes the need for higher evidence screening tools and nursing interventions, clearer guidelines and a working environment which gives nurses the opportunity to carry out their competencies.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence.  Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women.  Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected.  Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed.  Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence.