Sepsis is one of the leading causes of death in U.S. hospitals, resulting from organ dysfunction caused by an inappropriate inflammatory reaction to an infection. Timely treatment with empiric antibiotics in the emergency department is crucial to facilitate positive patient outcomes. The Surviving Sepsis Campaign (SSC) recommends initiating empiric antibiotic therapy within one hour of presentation to the emergency department. Some emergency departments have implemented sepsis management protocols to guide care and ensure timely treatment. The purpose of this study is to determine the effect of a formal sepsis protocol in the emergency department on the time to antibiotic administration. A literature review was conducted using CINAHL, Cochrane Database, Health Source: Nursing/Academic Edition, and MEDLINE. Results from one systematic review, eight quasi-experimental studies, and four quality improvement projects suggested that implementation of a sepsis management protocol in an emergency department may decrease the time to antibiotic administration. (< 10 = spell out) Eleven of the 13 articles reported decreased time to antibiotic administration by as much as 8-193 minutes compared to pre-protocol. One study met the SSC goal of 1 hour and reported a median administration time of 17 minutes. Time to antibiotics was influenced by protocols based on published sepsis guidelines, inclusion of antibiotic guidelines, nurse-initiated treatment, and education for emergency clinicians regarding sepsis management. Emergency departments should implement sepsis protocols adapted to their local institution to decrease time to antibiotic administration and reduce mortality of sepsis patients. Further research on how sepsis protocols affect antibiotic administration time is needed.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med en hög mortalitet världen över.Tidig identifiering och snabb behandling är viktig för patientens överlevnad.Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en unik position att snabbt identifierasepsis och initiera behandling. För att möjliggöra en säker vård för patient, kollegoroch vårdansvarig sjuksköterska ska sjuksköterskan arbeta förebyggande ochpatientsäkert. Syfte: Att kartlägga åtgärder som främjar sjuksköterskans förmåga attidentifiera sepsis på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt har genomförts för attskapa en överblick av det aktuella kunskapsläget. För att besvara syftet användesartiklar med en kvantitativ metod. Med hjälp av Polit och Becks niostegsmodellanalyserades artiklar som sedan presenterades i resultatet. Resultat: Resultatetvisade att sjuksköterskorna använde sig utav utbildning, riktlinjer samtscreeningverktyg för att främja identifieringen utav sepsis. Signifikanta skillnader sågsi relation till de olika åtgärderna. Skillnaderna visade bland annat en minskadmortalitet och minskad vårdtid. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i attidentifiera sepsis. Resultatet förväntas identifiera åtgärder som i den kliniskavardagen kan hjälpa framtida sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Genom attsjuksköterskan är ödmjuk för den egna kompetensen, tar hjälp av screeningverktygoch vidhåller de riktlinjer som finns kan en grund för säker vård byggas. / Background: Sepsis is an acute illness with a high mortality rate worldwide. It istherefore important to act quickly as rapid identification and treatment can be crucialfor the patient's survival. The nurse has, with her close work with the patient a uniqueposition to quickly identify sepsis and initiate treatment. In order to enable safe carefor both the patient, colleagues and healthcare providing nurse, the nurse must workpreventively and in a patient safe manner. Aim: To map interventions that promotethe nurse's identification of sepsis in a hospital setting. Method: A literature reviewhas been carried out to create an overview of the current state of knowledge. To answerthe purpose, articles with a quantitative methodology were chosen. Using Polit andBeck's nine-step model articles were analyzed and then presented in the results.Results: The results showed that the nurses used training, protocols and screeningtools to promote the identification of sepsis. Significant differences were seen inrelation to the various interventions. The differences showed for instance a decreasedmortality and abbreviated the hospital stay. Conclusion: The nurse has a central rolein identifying sepsis. The results are expected to identify measures that can help futurenurses or other healthcare professionals in the clinic. By the nurse being humble abouther own competence, using screening tools and maintaining the existing protocols, afoundation for safe care can be built.

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som obehandlat kan leda till organsvikt och död. Infektioner kan utvecklas till sepsis hos såväl tidigare fullt friska som multisjuka personer, i alla åldersgrupper och samhällsskikt. Kombinationen av diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp ställer krav på sjuksköterskors kompetens, eftersom tidig identifiering och behandling är avgörande för patienternas överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga olika interventioners effekt på sjuksköterskors tidiga identifiering och omvårdnad av patienter med sepsis. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 kvantitativa interventionsstudier från PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter med kvantitativ ansats. Resultatet presenteras i text samt med deskriptiv statistik. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre kategorier; Identifiering, Åtgärder och Patientutfall. Statistiskt signifikanta förbättringar identifierades i samtliga tre kategorier i form av bland annat minskad dödlighet och LOS samt förbättrad identifiering och följsamhet för sepsis bundles. Konklusion: Studien indikerar att testade interventioner har potential att förbättra identifiering, omvårdnad och utfall för sepsispatienter. Litteraturstudien betonar behovet av screeningverktyg och omvårdnadsåtgärder med högre evidensgrad, mer tydliga riktlinjer och en arbetsmiljö som ger sjuksköterskor möjlighet att arbeta med hela sin kompetens. / Background: Sepsis is a serious condition that untreated may cause organ failure and death. Infections can develop into sepsis in previously healthy people as well as multimorbid patients, in all ages and social strata. The combination of diffuse symptoms and quick progression of disease make demands on nurses’ competence, thus early identification and treatment is crucial for patients’ survival. Aim: The aim of the study was to examine the effect of different interventions on nurses’ early identification and care of patients with sepsis. Methods: Literature review of 12 quantitative intervention studies from PubMed and Cinahl. The articles were quality checked and analyzed with a quantitative approach. Results are presented in written text and descriptive statistics. Results: The results are presented in three categories; Identification, Nursing interventions and Patient outcomes. This study demonstrated statistically significant improvements in all three categories including reduced mortality and LOS, improved identification and compliance to sepsis bundles. Conclusion: This study indicates that examined interventions have potential to improve identification, care and outcome for septic patients. It further emphasizes the need for higher evidence screening tools and nursing interventions, clearer guidelines and a working environment which gives nurses the opportunity to carry out their competencies.