Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som drabbar ca 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär symtom som svåra menstruationssmärtor, dyspareuni och svårigheter att bli gravid. Sjuksköterskan ska informera, stödja och inkludera kvinnorna i sin vård men många kvinnor upplever att sjukvården inte kan hjälpa dem. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios presenteras i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De olika huvudkategorierna är Påverkan på privatliv, Påverkan på socialt liv, Sjukdomsrelaterade besvär och copingstrategier samt Möten med hälso- och sjukvård. Slutsats: Endometrios bidrar till att många kvinnor lever med ett livslidande som rubbar deras välbefinnande och livsvärld då de upplever att de inte kan tillfredsställa sina vardagliga behov och upprätthålla sina sociala relationer.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt födda och sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhus möjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hur kvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas. Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölk till Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 – 140901. Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Den främsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn. Det upplevdes som positivt att mjölken som blev över kom till användning då många av kvinnorna kände till vikten av att barn och speciellt förtidigt födda får bröstmjölk. Något som upplevdes negativt var hantering av bröstpumpen samt att det var besvärligt att diska delarna efter användning. För att få fler kvinnor att donera bröstmjölk angavs att det kunde bli enklare att donera bröstmjölk. Möjligheten till bröstmjölksdonation ansågs behöva bli synligare, med mer information samt beskrivningar av den brist som idag råder på bröstmjölk och hur viktig den faktiskt är för barnens liv. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av att donera bröstmjölk var övervägande positiv och många kände att det var givande att hjälpa barn. De negativa upplevelserna bestod i att det var en del arbete och tid som krävdes för donationerna. För att få fler att donera bröstmjölk krävs mer information om möjligheten till donation och betydelsen av bröstmjölk.

Syftet med litteraturöversikten är att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och påverkar kvinnorna på flera plan bland annat psykiskt och fysiskt. Dessa kvinnor kommer ofta i kontakt med hälso- och sjukvården på grund av olika anledningar. Våldsutsatta kvinnor möter sjukvårdspersonal när de befinner sig i ett utsatt läge, vilket kan skapar svårigheter och möjligheter för kvinnorna. Litteraturöversikten utgår ifrån 12 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats. Resultatet presenteras utifrån två olika huvudteman: Att dela med sig av våldet och Vårdpersonalens roll i mötet och fyra underteman: Rädslan av att dela med sig av sin våldsutsatthet, Förutsättningar för att våga berätta i vårdmötet, Bristande förtroende för vårdpersonal och Behovet av empati och förståelse. Sammanfattningsvis framkommer det att våldsutsatta kvinnor upplever bristande empati, negativa attityder samt ett behov av trygghet. Vårdpersonal behöver visa förståelse för kvinnan i den utsatta situationen. Att vårdpersonal ställer frågor på rätt sätt om våld kan vara en bidragande faktor till att kvinnor vågar öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Att öka vårdpersonalens kunskaper om våld i nära relationer kan bidra till ett tryggare möte, så som att ge stöd kan resultera att i lindra lidandet för kvinnorna.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som definieras som en handling som leder till eller sannolikt kommer leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande inklusive hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Våld tar inte hänsyn till etnicitet, kultur, religion, samhällsklass eller ålder utan kan drabba vem som helst. Vårdgivare har som ansvar att se varje patient som en enskild individ och omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor bör således utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdmötet. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 16 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att vidare kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sedan analyseras genom en integrerad analys. Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade att majoriteten av alla kvinnor som sökt vård till följd av att de utsatts för våld hade negativa upplevelser av vårdmötet. Kvinnorna uppfattade vårdpersonalen som dömande, hade en dålig attityd och inte behandlade dem med respekt. Även tidsbrist hos vårdpersonalen var något som togs upp som en negativ aspekt. Andra barriärer som framkom var språk och kulturella skillnader mellan kvinnan och vårdpersonalen samt miljön och omgivningens påverkan för ett eventuellt avslöjande. För att vårdmötet ska upplevas positivt krävs empati, information och stöttning från vårdpersonalen. Slutsats Slutsatsen som framkom ur resultatet visade att våldsutsatta kvinnor upplevde kunskapsbrist från vårdpersonalens sida. Vårdpersonalen har därmed ett behov av utbildning samt ökade resurser gällande våld mot kvinnor. För att kunna hjälpa dessa kvinnor behöver vårdpersonal inge trygghet, skapa ett förtroende och bygga en relation med kvinnan vid vårdmötet vilket kräver ömsesidig tillit och en god kommunikationsförmåga från vårdpersonalens sida.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer en global sjukdom och den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Det bildas ständigt nya celler i människans kropp samtidigt som gamla celler elimineras. Om det sker en mutation och cellen växer för snabbt bildas en tumör som kan vara både benign (godartat) eller malign (elakartad). Bröstcancer uppstår alltså när en tumör uppkommer i bröstet. Behandling för bröstcancer är strålning, kirurgi, hormonell- och cytostatikabehandling. Prognosen för bröstcancer blir allt bättre tack vare tidig upptäckt av tumörer genom trippeldiagnostik men främst genom självundersökning. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Datainsamlingen resulterade i tio artiklar som har kvalitetsgranskas, sammanställts och analyserats. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex tillhörande underkategorier. De två huvudkategorierna var: Vikten av information och stöd och Behandlingens påverkan på livet. Slutsats: Att genomgå behandling vid bröstcancer påverkar kvinnor på flera olika sätt. Behandlingen bidrar till en stor omställning i kvinnornas liv med psykiska samt fysiska förändringar som påverkar deras livskvalité. För att skapa en bättre livssituation under behandlingen önskar många kvinnor ökat stöd och information från vården.

Bakgrund: Sexuellt våld är ett samhällsproblemen som skapar och upprätthåller ojämställdhet mellan kvinnor och män. Sexuellt våld är ett globalt problem och innebär ofta ett trauma för den drabbade. I Sverige var det år 2022 lika stor risk att utsättas för sexuellt våld som att drabbas av en hjärtinfarkt. Syftet: Att beskriva upplevelsen av mötet med vårdpersonal hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med induktiv ansats genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att på bästa sätt beskriva upplevelsen. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: ”Stöd i mötet stärker kvinnor som utsatts för sexuellt våld”, ”God kommunikation och delaktighet är av största betydelsen”, ”Att känna sig missförstådd och inte bli tagen på allvar” samt ”Bristande kunskap, fördomar och attityder förvärrade situationen” Slutsats: I mötet med vårdpersonalen fanns både positiva och negativa upplevelser. Brister i kommunikationen och vårdpersonalens okunskap resulterade i större trauma och mer lidande för dessa kvinnor. Det var tydligt att upplevelsen av mötet med vårdpersonal var av stor betydelse. Ökad kunskap om kvinnornas upplevelser av mötet kan ge ökad förståelse för denna typ av trauma och främja vårdpersonalens arbete för att kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska få en så god och adekvat vård som möjligt.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld. Resultatet är sammanställt efter en analys av fyra biografier och bygger på fyra huvudteman, ”Att förlora kontrollen”, ”Relationen till andra”, ”Ett intrång i kroppen” och ”Väntan”. Behandlingen medförde en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnorna. De upplevde en kontrollförlust då IVF blev deras identitet och att kontrollen över den egna kroppen och känslolivet delvis gick förlorad. Kvinnornas relation till andra påverkades negativt, särskilt relationen till den egna partnern då samlivet förändrades. Vidare fanns det moment under behandlingen som kvinnor upplevde som ett intrång i den egna kroppen och som i de flesta fall var förenat med smärta och obehag. Det som upplevdes som mest påfrestande var väntan efter att ett embryo förts tillbaka till kvinnan och tills det att ett graviditetstest kunde göras, och utfallet av behandlingen konstateras. Upplevelsen av behandlingen är sammankopplad med upplevelsen av infertilitet och det uppstod stundtals svårigheter att skilja dessa åt. Resultatet visade att vårdpersonalen kunde göra skillnad för kvinnornas upplevelse av behandlingen genom att visa engagemang och medmänsklig kärlek. / Program: Sjuksköterskeutbildning