Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld. Resultatet är sammanställt efter en analys av fyra biografier och bygger på fyra huvudteman, ”Att förlora kontrollen”, ”Relationen till andra”, ”Ett intrång i kroppen” och ”Väntan”. Behandlingen medförde en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnorna. De upplevde en kontrollförlust då IVF blev deras identitet och att kontrollen över den egna kroppen och känslolivet delvis gick förlorad. Kvinnornas relation till andra påverkades negativt, särskilt relationen till den egna partnern då samlivet förändrades. Vidare fanns det moment under behandlingen som kvinnor upplevde som ett intrång i den egna kroppen och som i de flesta fall var förenat med smärta och obehag. Det som upplevdes som mest påfrestande var väntan efter att ett embryo förts tillbaka till kvinnan och tills det att ett graviditetstest kunde göras, och utfallet av behandlingen konstateras. Upplevelsen av behandlingen är sammankopplad med upplevelsen av infertilitet och det uppstod stundtals svårigheter att skilja dessa åt. Resultatet visade att vårdpersonalen kunde göra skillnad för kvinnornas upplevelse av behandlingen genom att visa engagemang och medmänsklig kärlek. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Due to the new demands put upon combat vehicles of today the development quickly strives for-ward. With developers and experts across the globe working to meet the needs of tomorrows armies. The question we ask ourselves is what will be the characteristics of these vehicles. In order to be able to categorize combat vehicle and analyze its characteristics we use the principles of war. Based on J.F.C Fullers theory from the early 19 hundreds that anything can be analysed using these principles, through a modern interpretation of the Swedish army, we can categorise the present and future abilities of combat vehicles. This interpretation includes lethality, mobility, protection, sustainability, command and intelligence. The future is represented by several articles regarding upcoming projects and future plans of vehicle developers and customers. This is some-thing witch has never been done before and gives us new ways of interpreting the role of the ar-moured fighting vehicle in the future of land warfare. The essay identifies lethality, mobility and protection as the most important principles of todays armoured fighting vehicles, witch diverts from the judgment that the most important principles of armoured fighting vehicles of the future will be mobility, protection, sustainability and command. / På grund av nya krav på stridsfordon så sker utvecklingen snabbt och offensivt. Experter och industrier världen över gör sitt yttersta för att möta behoven av framtidens arméer. Frågan som här ställs är hur dessa fordon kommer att se ut och vilka egenskaper kommer de ha. För att kunna kategorisera och analysera stridsfordonets och dess egenskaper används uppdragstaktikens grund-läggande förmågor. Detta baseras på J.F.C. Fullers teori om att förmågorna är tillämpbara på allt som gäller krigföring. Enligt svensk doktrin består de grundläggande förmågorna av verkan, rör-lighet, skydd, uthållighet, ledning och underrättelser/information. Det som undersöks är synsättet på framtidens stridsfordon i ett antal artiklar. Detta har aldrig gjorts tidigare i samma omfattning och ger oss möjlighet att se stridsfordonets roll i framtidens konflikter i nytt ljus. I uppsatsen identifieras verkan, rörlighet och skydd som de viktigaste förmågorna för dagens stridsfordon, vilket skiljer sig från resultatet att de viktigaste förmågorna för framtidens stridsfor-don kommer att vara rörlighet, skydd, uthållighet och ledning.

The use of heavy weaponry - such as tanks - in recent and current military conflicts has been overlooked, as were the principles of conventional warfare in general. With relation to armed conflict, attention has been given especially to the questions of conflict prevention and deconfliction. The thesis focuses on the ongoing conventional conflict in Syria, with the emphasis on the tactics of use of heavy armoured vehicles by non-state actors. The thesis takes advantage of volume of accessible primary sources concerning the topic to establish distinct modes of use of heavy weapons - the patterns of deployment, to analyse how the heavy weapons itself and the environment affecting their usage. On the two chosen case studies, these patterns of deployment are operationalised into an independent variable to assess whether the use of heavy armoured vehicles by insurgents in north-western Syria could be causally link with the outcome of military operations.