Bakgrund: Sexuellt våld är ett samhällsproblemen som skapar och upprätthåller ojämställdhet mellan kvinnor och män. Sexuellt våld är ett globalt problem och innebär ofta ett trauma för den drabbade. I Sverige var det år 2022 lika stor risk att utsättas för sexuellt våld som att drabbas av en hjärtinfarkt. Syftet: Att beskriva upplevelsen av mötet med vårdpersonal hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med induktiv ansats genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att på bästa sätt beskriva upplevelsen. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: ”Stöd i mötet stärker kvinnor som utsatts för sexuellt våld”, ”God kommunikation och delaktighet är av största betydelsen”, ”Att känna sig missförstådd och inte bli tagen på allvar” samt ”Bristande kunskap, fördomar och attityder förvärrade situationen” Slutsats: I mötet med vårdpersonalen fanns både positiva och negativa upplevelser. Brister i kommunikationen och vårdpersonalens okunskap resulterade i större trauma och mer lidande för dessa kvinnor. Det var tydligt att upplevelsen av mötet med vårdpersonal var av stor betydelse. Ökad kunskap om kvinnornas upplevelser av mötet kan ge ökad förståelse för denna typ av trauma och främja vårdpersonalens arbete för att kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska få en så god och adekvat vård som möjligt.

No description available.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

Syfte: Litteraturstudien syftar till att studera äldre kvinnor som utsatts för våld i nära relationer med utgångspunkt från kvinnornas perspektiv. Studien syftar till att lyfta fram hur äldre kvinnor påverkas, vad de uttrycker för behov av stöd, hur de beskriver problematiken med att lämna ett våldsamt förhållande samt förövarens påverkan på kvinnan.   Metod: I studien granskas 13 artiklar. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Studien resulterar i 3 huvudteman med 2 underteman vardera. Huvudtemana behandlar: (1) behov av stöd, (2) förövarens påverkan, och (3) känslor av skam och skuld.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker ett behov av anpassade formella insatser samt berättar att de finner stor hjälp i stödgrupper. Kvinnornas förövare kontrollerar genom isolation och skrämsel. Kvinnorna upplever skuld och skam över deras situation samt tar på sig ansvar för våldet vilket påverkar deras psykiska mående. / Aim: This literature study aims to study older women who are exposed to IPV told from the women’s perspective. The study wants to highlight how older women are affected, what kind of support they want, difficulties in leaving and the perpetrator’s impact. Method: The design is a qualitative literature study using thematic analysis on 13 articles.  Results: The study resulted in 3 main themes with 2 sub-themes each. The main themes highlights: (1) the need for support, (2) the perpetrator’s impact, and (3) the shame and guilt. Conclusion: The women express a need for adapted formal support and express that they find great help in support groups. The women's perpetrators control them through isolation and intimidation. The women experience guilt and shame over their situation and take on responsibility for the violence which affects their mental health.

Bakgrund: I Sverige är det vanligt att drabbas av förlossningsskada framförallt för förstföderskor. Allvarliga bristningar kan leda till lidande på lång och kort sikt som smärta, sexuell dysfunktion, sänkt livskvalitet, inkontinens och psykiskt lidande. Syf- tet med magisteruppsatsen var att undersöka och beskriva förstföderskors perspektiv på förlossningsskador och deras tankar om fysioterapins plats i förlossningsvården vad gäller förebyggande av förlossningsskador och deras egna önskemål om yrkets behjälplighet i ämnet. Metod: En deskriptiv kvalitativ fokusgruppsintervju genomför- des med semi-strukturerade frågor. Förstagångsgravida kvinnor 18-46 år gamla, bo- satta i Sverige, svensktalande, ej uttalad förlossningsrädsla, ej förlöst dödfött barn, i trimeter två eller tre inkluderades från en Facebook-annons med bekvämlighetsurval. Fyra förstagångsgravida inkluderades i fokusgruppen. Intervjun hölls med Skype som videokonferens och transkriberades sedan. Grundad teori användes för att analysera datan. Resultat: Huvudtemat som uppstod var; Tilltro till svensk förlossningsvård trots nya erfarenheter och bristande information. Ur data-analysen framkom även fem underkategorier; Från oro/rädsla till pepp och informationssökande, Källan och typ av information påverkar sannolikheten att till sin den, Egen hälsa riskeras nedprioriteras, Kommunikation ger tillit och minskad oro/rädsla, Fysioterapeuter besitter viktig kun- skap som bör ges till samtliga gravida. Konklusion: slutsatsen kan dras att hos delta- garna i fokusgruppen finns en tilltro till förlossningsvården men även utrymme till förbättrad information vad gäller förebyggande och behandling av förlossningsskador samt att de önskar fysioterapi som en del i förlossningsvården. / Background: In Sweden it is common with delivery damage to the pelvic floor especially for primiparous women. It variates throughout the country when it comes to risk in percentage of severe damage, grade 3-4. Such impairments can lead to suffering in both short term but also long term perspective as pain, sexual dysfunction, decreased quality of life, mental disorder and incontinence. The aim with this master first year thesis was to explore and describe primapara ́s perspective on delivery impairments on the pelvic floor during vaginal child birth. Also to seek understanding of their thoughts regarding physiotherapy in obstetric healthcare and how a physiotherapists knowledge and skills could be helpful in preventing delivery damage and further how the occupation could fit their ideas and wishes in the field. Method: With a qualitative approach data were collected through a focus group interview via Skype video-conference. Result: Four primaparas were conducted through Facebook recruitment and included in the focus group interview. The main theme that appeared through data analyses were; Credence in Swedish obstetric health care despite new experiences and lack of information. Through analysis five subcategories came through; From anxiety/fear to pep and seeking information, The Source and type of information affects likelihood of receiving it, One ́s own health risks getting a reduced priority, Communication provides confidence and reduces anxiety/fear, Physiotherapists posses important knowledge that should be given to all pregnant women. Conclusion can be drawn that in the participants of the focus group there is confidence in childbirth care but also space to experience better information and that they wish for physio- therapy as being part of obstetric health care.