Bakgrund: Afasi är ett tillstånd som ger försämrad förmåga att kunna göra sig förstådd och/eller kunna förstå talat och/eller skrivet språk. Patienter som drabbas av afasi får en nedsatt förmåga att göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal. Det krävs en väl fungerande kommunikation för att patienter med afasi skall få möjligheten att bli inkluderade i sin vårdprocess och utesluta risken för att drabbas av vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal, när de drabbats av afasi till följd av en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet utgörs av två kategorier. Exkluderade ur vårdprocessen respektive inkluderade i vårdprocessen. I resultatet framkom det att patienterna upplevde sig exkluderade ur sin vårdprocess då de inte kunde uttrycka sina vårdbehov och inte heller kunde förmedla sina tankar och känslor. Patienterna upplevde sig även inkluderade i sin vårdprocess om de fick möjligheten att få sin röst hörd och därmed bli delaktiga i sin vård. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat visade att patienterna kunde uppleva sig både exkluderade och/eller inkluderade i sin vårdprocess. Resultatet påvisade att vårdpersonal som vårdar patienter med afasi behöver kunskap om patienternas upplevelser av vården för att kunna bedriva en kvalitetssäker och individanpassad vård, där patienterna känner sig inkluderade.

No description available.

Introduktion: Synen på personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner (HBT) har förändrats genom tiderna, samhället influeras fortfarande av hetero- och cisnormativitet. Trots att sjuksköterskor ska ge jämlik vård influeras även de av dessa normer, vilket kan inverka på patienternas upplevelse av möten i vården. Syfte: Belysa hur patienter som identifierar sig som HBT upplever mötet med vården. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I resultatet har tio vetenskapliga artiklar använts. Dessa har sökts fram i PubMed, CINAHL samt PsycINFO och därefter kvalitetsgranskats. Materialet har bearbetats genom att relevant data identifierats för att sedan kodas och bilda kategorier. Resultat: De fyra kategorier som framkom var Upplevelser avseende acceptans från vårdpersonalen, Upplevelser avseende vårdpersonalens bemötande, Upplevelser avseende vårdpersonalens kunskap om HBT samt Upplevelser avseende trygghet hos patienten. Slutsats: Många upplevelser framkom som skulle kunna bidra till negativa vårdmöten oavsett patientens sexuella läggning och/eller könsidentitet, men som kan inverka extra mycket på upplevelsen av vårdmötet för denna redan utsatta patientgrupp. Otrygghet i vårdmötet kan anses försvåra skapandet av vårdrelationer vilket därmed kan peka på brister i vården för patienter som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar 1 av 10 menstruerande kvinnor. Smärta i nedre buken är ett vanligt symtom som ofta leder till minskad livskvalitet och minskat välbefinnande hos de drabbade kvinnorna. Trots detta finns relativt lite kunskap inom området och forskning kring drabbade kvinnors erfarenheter av möten med vården. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med endometrios har av möten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav tio med en kvalitativ ansats och en med en kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades i databaserna MedLine via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av att de inte blev tagna på allvar och att deras symtom normaliserades i möten med vården. Det framkom att kvinnor hade erfarenheter av att vårdpersonal hanterade fertilitetsfrågor på ett okänsligt sätt. Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av både positiv och negativ kommunikation i möten med vården beroende på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Erfarenheter av kunskapsbrist hos vårdpersonal och vag eller komplicerad information ledde till oro hos kvinnor och gjorde att de tappade förtroende för vården och sökte information på egen hand. Slutsats: De erfarenheter som kvinnor med endometrios har av möten med vården är av avgörande betydelse för hur deras livskvalitet ser ut, hur de mår psykiskt, deras självkänsla och hur de klarar av att hantera sjukdomen. Kunskapsbrist och normativa föreställningar om kvinnor från vårdpersonalens sida leder till negativa erfarenheter av vårdmötet för de drabbade kvinnorna. Det är därför viktigt att öka kunskapen förståelsen om endometrios hos vårdpersonal

No description available.

Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts. Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

Telefonrådgivning är en arbetsuppgift för sjuksköterskor i primärvården. Som sjuksköterska strävar man efter att skapa en bra kvalitet på varje samtal då man sitter i telefonrådgivningen. Men det lyckas tyvärr inte alltid då det är många faktorer som påverkar samtalen. Vad påverkar kvaliteten i telefonrådgivningen? Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvaliteten i telefonrådgivning. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar. I analysen identifierades sex faktorer som fördelades på tre områden: faktorer i förhållande till sjuksköterska, faktorer i förhållande till uppringare och faktorer i förhållande till organisationen. I resultatdiskussionen lyfts betydelsen av kommunikativ teknik hos sjuksköterskan samt uppringare som upplevs av sjuksköterskan som svårare vårdmöten och sjuksköterskans arbetsmiljö i telefonrådgivning och sjuksköterskans upplevelse av att vara utsatt.

No description available.

Den ökade digitaliseringen inom hälso- och sjukvård medför en transformation av passiva patienter till aktiva hälsokonsumenter. Regeringen har presenterat en vision om att Sverige ska vara bäst i världen på eHälsa år 2025. För att lyckas ställs det krav på vården och sjuksköterskan i synnerhet som ska driva och säkerställa en hög nivå av personcentrerad omvårdnad för patienter och närstående. Därför är det av betydelse att belysa hur den personcentrerade omvårdnaden kan påverkas vid användning av eHälsa. Syftet med studien är att belysa hur personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Metoden som valdes var allmän litteraturöversikt med databassökningar baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar som har klassificerats och analyserats i en innehållsanalys. Resultatet utmynnade i fyra återkommande teman. Resultatet visar att införandet av eHälsolösningar kan stärka kommunikationen mellan patient och vårdgivare. En kombination med eHälsa bidrar till att kontakten med vården hålls levande mellan de fysiska vårdmötena. eHälsolösningar bör vara baserad på individanpassad information och regleras efter patientens behov. Relationen mellan patient och vårdgivare bör vara etablerad innan en digital kommunikation kan bli jämställd med det fysiska mötet. eHälsa ger patienten en ökad delaktighet vilket medför mer makt till patienten och en mer symmetrisk balans i relation med vårdgivare vilket optimerar den personcentrerade omvårdnaden. Slutsatsen från studien var att personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Kommunikationen mellan patient och vårdgivare stärks och eHälsolösningar stärker partnerskapet genom ökad delaktighet. Kontakten mellan patient och vårdgivare hålls vid liv mellan de fysiska vårdtillfällena vilket stärker relationen.