Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning. / Program: ambul

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med en ständig invandring. I arbetet som sjuksköterska kommer hon/han att möta människor från andra kulturer och med annat modersmål. Vårdmötet i en sådan situation är en utmaning för sjuksköterskan som de kan uppleva antingen positiv eller negativ. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter från främmande länder. Tio vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ modell. Analysen resulterade i fyra olika huvudteman med subteman: att inte kunna förstå varandra på grund av kommunikationsproblem, kulturhinder i vårdmötet, brister och okunskap i kulturkompetens och olika attityder hos sjuksköterskorna. Språk och kommunikation i betydelsen att förstå varandra i mötet med patienterna var det största hindret. Hade sjuksköterskorna inte språkkunskaper som påverkade deras förmåga att förstå patienterna kunde det leda till både missförstånd och missuppfattningar. Sjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att kunna lösa problemen. I vårdmötet kunde det även uppstå olika kulturhinder och sjuksköterskorna upplevde att orsaken till detta var bl.a. patienternas religion, genus, matregler och smärtupplevelser. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde att de själva hade kunskapsbrister om olika kulturer som ledde till att de kände sig osäkra i mötet med patienterna. Det visade sig också att det fanns olika attityder hos sjuksköterskorna när det gällde inställningen till att skaffa sig kulturkompetens. De hade också önskemål om mer utbildning för att kunna möta och vårda patienter från ett främmande land för att kunna ge en holistisk vård. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hot och våld är vanligt förekommande inom prehospital akutsjukvård. Intoxikation med droger utgör en allt vanligare patientgrupp som vårdas av ambulanspersonal. Ambulansuppdrag med patienter som är intoxikerade med GHB, GBL eller 1.4 BD är vanligt förekommande i Västra Götaland. Hot och våldssituationer i samband med omhändertagandet av GHB-intoxikerade patienter är riskfyllt för ambulanspersonalen. Patienten kan snabbt pendla mellan att vara medvetslös till att bli hotfull. Syftet med studien är att kartlägga prehospitala vårdsituationer med patienter som är intoxikerade med GHB-preparat avseende hot, våld samt risk för hot och våld. Studien har en kvantitativ ansats med en deskriptiv och explorativ design. Totalt analyserades 50 ambulansdatajournaler. Dessa utgjorde dokumentation av en konsekutiv patientgrupp under tiden januari 2009 till augusti 2009. I resultatet påvisas en hög förekomst av hot och våld i samband med prehospitalt omhändertagande av patienter intoxikerade med GHB-preparat. Dokumentationen uppfyllde kraven enligt patientdatalagen, men omfattande kvalitetsbrister kunde ses. Avvikelserapporteringen för den studerade perioden visade två avvikelser gällande hot och våld i samband med vård av patienter intoxikerade med narkotika. Detta pekar på en kraftig underrapportering av hot och våld. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än i livmodern. Endometrios kan orsaka stark smärta och ett stort lidande för den drabbade kvinnan. Forskning visar att endometriosdrabbde kvinnor upplever bristande bemötande och en okunskap från sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors och barnmorskors upplevelser av vårdmöten med endometriosdrabbade kvinnor. Metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag och deskriptiv ansats via en empirisk studie. Resultat: De flesta studiedeltagarna upplever brister i sin kunskap om endometrios och önskar mer kunskap för att kunna bemöta och hjälpa endometriosdrabbade kvinnor. Några av studiedeltagarna upplever inte brister i lika stor utsträckning men önskar ändå mer kunskap om den gynekologiska sjukdomen endometrios. Det förekommer faktorer som kan påverka kommunikationen i vårdmöten. Endometriosdrabbade kvinnor upplevs vara svåra att bemöta och hjälpa. Slutsats: Kunskapen och medvetenheten om endometrios behöver fördjupas hos alla sjuksköterskor i studien. Fördjupad kunskap kan medföra att sjuksköterskor känner sig tryggare i vårdmötet vilket kan resultera i en bättre omvårdnad för endometriosdrabbade kvinnor. / Background: Endometriosis is a disease in which the uterine mucosa grows elsewhere than in the uterus. Endometriosis can cause severe pain and great suffering for the affected woman. Research shows that endometriosis-afflicted women experience inadequate care and a lack of knowledge from the health care system. Purpose: The purpose was to investigate nurses’ and midwives’ experiences of the healthcare encounters with endometriosis-affected women. Method: Quantitative method with a qualitative elements and a descriptive approach via an empirical study. Results: Most study participants experience shortcomings in their knowledge of endometriosis and want more knowledge to be able to respond to and help endometriosis-affected women. Some of the study participants do not experience deficiencies to the same extent, but still want more knowledge about the gynecological disease endometriosis. There are factors that affect communication in healthcare encounters. Endometriosis-affected women are perceived to be difficult to respond to and help. Conclusion: The knowledge and awareness of endometriosis needs to be deepened in all the nurses in the study. In-depth knowledge can mean that nurses feel more secure in healthcare encounters, which can result in better nursing care for endometriosis-affected women.

Syfte: Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Bakgrund: På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Metod: Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram. Resultat: Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden. Slutsats: Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp. Klinisk implikation: Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta. / Aim: To enlighten what is included in health care programs regarding the caring encounter and support for cancer patients.Background: Due to the increasing number of people that are diagnosed with cancer, nurses are in need of more knowledge regarding caring encounters and support to cancer patients.Method: To analyze data using a qualitative study of literature concerning nursing care - and psychosocial aspects in health care programs.Result: Participation through information, support through communication, noticing mental illness and dealing with existential questions have shown to be important parts and are the result’s four thematic areas.Conclusions: Health care programs have shown to contain an uneven distribution of information concerning caring encounters and support to cancer patient. However the information altogether, which is presented in the result of the study, shows a relatively multifaceted picture of how caring encounters and support can be given in the various phases in cancer patients’ disease progression.Clinical implication: This study can be a good source of information for nurses regarding the care and support in their daily encounters with cancer patients. By offering useful advice and strategies, this study can create an increased sense of self-confidence in difficult situations that nurse’s might face.

Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer. Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar. Vidare visar resultatet att sjukvårdspersonalen kategoriserar dessa patienter efter stereotypa rolluppfattningar och möter dem utifrån deras förförståelse om vad fibromyalgi är eller inte är. Diskussion: Denna studie visar att sjukvårdspersonal utgår från sin egen eller andras objektiva bedömning av patientens situation istället för patientens unika upplevelse i mötet med dessa. Författarna gör då tolkningen utifrån resultatet och utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori att sjukvården brister i deras förmåga att lära känna och kartlägga patientens behov. / Background: The cause for fibromyalgia is not known. Age, ethnicity and social status doesn´t matter. The most prominent symptoms are pain, stiffness and fatigue. The treatment for fibromyalgia is limited, it is often a combination of pain relief, physical activity and lifestyle changes. Nurses working with fibromyalgia patients have an important role in education and informing patients about their disease. Aim: The aim of this study is to describe patient with fibromyalgia and their experience of the encounter with the health care. Method: A literature review of eight scientific articles, with the focus on patients’ experience of living with fibromyalgia and the encounter with the health care. The authors chose Joyce Travelbees theoretical framework for their literature review. Result: The result shows that patient with fibromyalgia experience that health care professionals question their credibility and that they don’t take their problems seriously. Furthermore the result showed that health care professionals categorized these patients by stereotypical role perceptions, and encounters these patients by their pre-understanding about what fibromyalgia is or is no. Discussion: This study shows that health care professionals meets these patients, based of their own and others objective assessment of the situation, instead of being based on the patient´s unique perception of their situation. The authors make the interpretation based on the result and Travelbees nursing theory that health care professionals lack in their ability to know and to identify the patient´s needs.

Övervikt och fetma är problem som ökar över hela världen och förekomsten av fetma har mer än fördubblats de senaste decennierna. Livsstilsförändringar och egenvård är viktigt för att förebygga och behandla detta. Distriktssköterskor känner ofta att det saknas tid för att vägleda patienter på ett bra sätt inför viktnedgång. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer med övervikt eller fetma. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats och 8 stycken distriktssköterskeintervjuer från primärvården. I resultaten framkommer att det är betydelsefullt att sätta upp mål för viktreducering för att kunna nå hälsovinster i vardagslivet och för att få patienter att nå en vändpunkt. Genom att bemöta patienter med respekt och se till hela livssituationen upplevde distriktssköterskorna att de stärkte patienters självkänsla och kunde skapa en individanpassad vård. Ibland upplevde de dock att det var svårt att motivera patienter eller att nå en förändring. Ämnet kunde även vara svårt och värdeladdat att prata om. Resultatet visade att det krävdes motivation för att stärka patienters egna hälsoprocesser och ett redskap för att nå dit kan vara att använda motiverande samtal. Motiverande samtal stimulerar till delaktighet och beslut kan då tas om egna förändringsmål. Slutsatsen i denna studie är att använda MI i vårdarbetet kan underlätta en god relation, delaktighet och en mer individanpassad vård.

Bakgrund: Att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som skiljer sig från normen innebär för individen att hen i vardagen bli utsatt för mikroaggressioner. Individen blir därför försiktig med att avslöja sin sexuella läggning eller könsidentitet. Eftersom HBTQ-gruppen har mer ohälsa generellt sett än den övriga populationen tycks vårdmötets kvalitet vara avgörande för att ändra på detta. Både sjukvårdspersonalens bemötande och HBTQ-patientens inställning är aspekter som spelar in i vårdmötet, dels hur sjukvårdspersonalen bemöter patienterna men också huruvida patienterna vid vårdmötet väljer att avslöja sin sexuella läggning.Syfte: Syftet var att utifrån ett relationellt perspektiv belysa vad vårdmötet innebär för HBTQpatienter.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes innehållande tio vetenskapligaartiklar och granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserades med innehållsanalys och sammanställdes sedan med inspiration av Polit och Beck, samt Friberg. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning av artiklarnaResultat: Fyra teman framträdde som lyfter fram viktiga aspekter av fenomenet vårdmötets upplevelse: sjukvårdspersonalens medvetenhet och kunskap, sjukvårdspersonalens attityder, patienters sårbarhet och patienters proaktiva åtgärder. Resultatet visade sjukvårdspersonalens brist på medvetenhet om HBTQ-patienter, otillräcklig kunskap om allmänna och hälsorelaterade HBTQ-frågor, samt icke-vårdande attityder. Det motsatta, d.v.s. vårdande vårdmöten, dokumenterades också. Vårdmötet innebar ofta för patienterna en komplex hantering av avslöjandet om den sexuella läggningen/könsidentiteten och att de själva måste arbeta för att bli väl bemötta.Konklusion: Det finns olika aspekter av erfarenheter av vårdmötet för HBTQ-patienter, vilka kompletterar varandra. Huruvida dessa möten upplevs som vårdande eller icke-vårdande tycks påverka patienternas hälsa respektive positivt eller negativt.Nyckelord: coming-out, erfarenheter, HBTQ, kunskap, patienter, sjuksköterskor, vårdmöte / Background: To have a non-conforming sexual orientation or gender identity means beingexposed to microaggressions in everyday life. LGBTQ people are therefore often cautiouswith the way they disclose information regarding their sexuality or gender. Since LGBTQpeople tend to have greater ill-health than the rest of the population, quality in health careencounters is seen as an important factor in improving their health. A health care relationship involves both health care provider and patient, where both parts bring along their singular dispositions into the health care encounter. Questions regarding the way health care providers meet LGBTQ patients are raised, as well as how patients manage their non-conforming sexual or gender identities within health care encounters.Aim: The aim of this study was, from a relational perspective, to examine how LGBTQpatients give meaning to the health care encounter.Methods: A qualitative review of literature containing ten scientific articles was conducted.The articles were examined using an SBU’s modified review template, analysed with content analysis and compiled with inspiration from Polit and Beck, as well as Friberg. The databases CINAHL and PsycInfo were used for data collection.Findings: Four themes emerged, which highlight important aspects of the health careexperience phenomenon: health care providers’ awareness and knowledge, health careproviders’ attitudes, patients’ vulnerability and patients’ proactive measures. There wasextensive coverage for the health care staff's lack of awareness about the existence of LGBTQ patients, for the insufficient knowledge of both general and health-related LGBTQ issues, as well as for non-caring attitudes. But the opposite, which is to say caring health care encounters, were also documented. Health care encounters often implied for patients a complex management of their coming-out, as well as an effort on their part to make sure that they as patients be well received.Conclusion: Results show that different and complementary elements constitute LGBTQpatients’ experiences of health care encounters. Whether these encounters are perceived as caring or non-caring seems to affect patients’ health positively in the first case and negatively in the other.Key words: coming-out, experiences, LGBTQ, knowledge, patients, nurses, health careencounter

Prehospital akutsjukvård är första länken i vårdkedjan och de unika interaktionerna mellan patient, eventuella närstående och ambulanssjuksköterska benämns vårdmöten. Det innebär att möta människor som är i behov av vård i den miljö de befinner sig. En djupare förståelse för hur vårdmötet erfars av ambulanssjuksköterskor under speciellt utmanande förutsättningar då skyddsåtgärder måste vidtas, är därför betydelsefullt. Syftet med denna studie är att beskriva prehospitala vårdmöten vid misstanke om Covid-19, såsom det erfars av ambulanssjuksköterskor. Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie omfattande nio intervjuer genomförda med en induktiv ansats. Det insamlade materialet analyserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras i huvudkategorin Professionell vanmakt i en avhumaniserande vård - utan att kunna se slutet på avståndstagandet till patienten. Prehospitala vårdmöten under Covid-19 pandemin kan förstås som att ha förlorat sin professionella autonomi och stolthet, där den individuella ambulanssjuksköterskan möter patienten i nära och personliga relationer. I stället har autonomin ersatts med en försvagad yrkesroll med föränderliga vårddirektiv, som förmedlas utan dialog med de professionella. I en situation med okunskap och frustration blir vården avhumaniserad med olika grader av avståndstagande till patienten i behov av vård, utan ett fastställt slutdatum. Detta tydliggörs ytterligare genom fem generiska kategorier: Avskärmande trygghetsmask; Fluktuerande policyrevideringar; Mållös frustration; Olustigt patientmöte och Medicinsk dominans och nedprioriterad omvårdnad. Slutsatsen är att en avhumaniserad vård av patienten som vårdats inom prehospital akutsjukvård för misstanke om Covid-19 kan ha lett till att patienterna blivit utsatta för vårdlidande exempelvis i form av bristande delaktighet i vårdmötet. Bristande autonomi och nya prioriteringar för vad som är viktigt i vården kan ha bidragit till etiska dilemman hos ansvariga ambulanssjuksköterskor.