Bakgrunden påvisar att våld mot kvinnor i intima partnerrelationer är ett samhällsproblem som utgör stort lidande för den utsatta kvinnan. Samtidigt medför de traumatiska upplevelserna av våldet och de fysiska skador som ger åverkan på kvinnornas kropp en risk för negativ påverkan på kvinnornas fysiska och psykiska hälsa, något som genererar ett ökat vårdbehov. Det ökade vårdbehovet gör att dessa kvinnor dagligen söker sig till vården där vårdpersonalen har möjlighet att uppmärksamma våldet samt hjälpa dem bort från förövaren. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hinder och möjligheter för vårdpersonal att identifiera mäns våld mot kvinnor i intima parrelationer. Metoden som användes för att samla kunskap i ämnet var litteraturöversikt med systematiskt förhållningssätt. Artiklarna söktes systematiskt upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO, summan av sökningarna efter kvalitetsgranskning utgjordes av 20 artiklar vilka sedan analyserades tematiskt, författarna bearbetade artiklarna tillsammans och hittade mönster som lade grunden för de tre huvudkategorier som presenterats i resultatet. Resultatet presenterar de huvudkategorierna som analysen lagt grund för och speglar centrala hinder såväl som framgångsfaktorer gällande uppmärksammande av partnerrelaterat våld mot kvinnor i vårdmötet. Huvudkategorierna var: Kommunikation, vårdorganisationen, samt tecken på partnerrelaterat våld mot kvinnor. Huvudkategorierna utgjordes också av underkategorier vilka var: Kommunikativa svårigheter, att närma sig den våldsutsatta kvinnan, organisatoriska hinder, organisatoriska framgångsfaktorer samt vårdpersonalens bristande kunskap gällande identifiering av partnerrelaterat våld, vikten av klinisk blick samt våldstypiska skador. Slutsatsen som framkom ur resultatet påvisade att det föreligger behov av ökat organisatoriskt stöd, starkare samarbete mellan instanser samt stärkt kunskap om partnerrelaterat våld och kommunikativa strategier hos vårdpersonal för att förbättra upptäckten av våldsutsatta kvinnor, något som kan uppnås genom utbildning och tydliga riktlinjer. / The background showed that violence against women in intimate partner relationships is a problem for the society and causes great suffering for the exposed individual, in the meantime the violence has the potential to affect the women’s physical and psychological health in a negative way. The injuries which cause physical harm to the women’s bodies and the traumatic experiences of the violence both affects the women’s mental health and generates a greater need for healthcare. It is in the healthcare encounters with these women that the healthcare personnel have the potential to expose the violence and help the women get away from the offender. The purpose of this study was to describe the barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to pay attention to women who are victims of domestic violence in the healthcare encounters. As a method to gain knowledge in the subject the authors did a literature rewiev with systematic approach. In search of articles the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used systematically after rewieving the quality of the articles the searches had generated a total sum of 20. Both the authors then rewieved and analysed the articles using a thematic approach to find the patterns of which grounded the categories that are presented in the result. The result showed three main categories which reflected both central barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to disclose domestic violence. The main categories were: Communication, the healthcare organization, and signs of domestic abuse towards females. The categories all had subcategories as well which were: Difficulties in communication, how to approach the female victim, organisational barriers, organisational success factors, the healthcare workers lack of knowledge regarding identifying domestic abuse, the importance of clinical view and injuries typical of violence. The study result led to the conclusion that that to further improve the discovery of female victims of domestic abuse there need to be a greater organisational support, stronger cooperation between different establishments as well as strengthened knowledge among healthcare personnel regarding domestic abuse as well as regarding communicative strategies. Which can be achieved through education and strong guidelines.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulans verkar i en prehospitala kontext som kan vara komplex då varje situation är unik. Det är i vårdmötet en personcentrerad bedömning kan ske med helhetsvård vilket innebär både omvårdnads- och medicinska omhändertagande av patienten. Förväntningarna är att göra rätt bedömning för människan i sjukdom, vård och hälsa för att få rätt vård och behandling i rätt vårdnivå och inom rimlig tid. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av bedömningar i vårdmötet, både vad som stärker och begränsar inom ambulanssjukvård. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och för att inhämta och sammanställa materialet användes en systematisk metod och integrerad analys. Fjorton artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. För datainsamling användes Public Medline (PubMed) samt The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) med hjälp av specifika sökord. Resultatet kopplas till vårdmötet och dess påverkan på bedömningar inom ambulanssjukvård och har klassificerats i tre kategorier med sju underkategorier. Kategori ett betydelsen av en vårdrelation med underkategori, en ömsesidig tillit och förtroende genom att använda behandlingsriktlinjer. Kategori två är att känna styrka inom den egna professionen med underkategorier, förstå betydelsen av sin egen kompetens, behandlingsriktlinjer skapar trygghet och att vara lösningsinriktad. Kategori tre, möjlighet till klinisk utveckling, med underkategori betydelsen av erfarenhet och att alltid reflektera över sitt handlande. Slutsatsen är att i vårdmötet finns både styrkor och begränsningar som påverkar bedömningar inom ambulanssjukvården. Att arbeta personcentrerat i ett partnerskap med patienten och deras närstående är grunden för patientsäkerheten. Att ha tillgång till tillfredsställande behandlingsriktlinjer stärker sjuksköterskan i bedömningarna. Om möjligheten till feedback och reflektion finns kan det skapa medvetenheten hos sjuksköterskan som kan leda till att arbeta med både vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet. / Background The nurse in an ambulance operates in a prehospital context which can be complex as each situation is unique. It is in the care meeting that a person-centered assessment can take place with holistic care, which means both nursing and medical care of the patient. The expectations are to make the right assessment for the person in illness, care and health in order to receive the right care and treatment at the right level of care and within a reasonable time. The purpose of this literature study was to shed light on the nurse's experiences of assessments in the care meeting, both what strengthens and limits within ambulance healthcare.  The method chosen was a literature review and a systematic method and integrated analysis was used to collect and compile the material. Fourten articles were analyzed and quality reviewed. For data collection, Public Medline (PubMed) and The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) were used using specific keywords. The result is linked to the care encounter and its impact on assessments in ambulance healthcare and has been classified into three categories with six subcategories. Category one the meaning of a caring relationship with subcategory, a mutual trust and confidence using treatment guidelines. Category two feel strength within one's own profession with subcategories, understand the importance of one's own competence, treatment guidelines creates security and being solution oriented. Category three opportunity for clinical development with the subcategory the importance of experience and always reflecting on one's actions. The conclusion is that in the care meeting there are both strengths and limitations that affect assessments in ambulance healthcare. Working person centred in a partnership with the patient and their relatives is the basis for patient safety. Having access to satisfactory treatment guidelines strengthens the nurse in the assessments. If the opportunity for feedback and reflection exists, it can create the awareness of the nurse that can lead to working with both scientific anchoring and proven experience.

Bakgrund: Omvårdnad och kommunikation var avgörande för sjuksköterskor i ett vårdmöte. Kommunikationen skulle vara tydligt vilket uppnås genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det gav sjuksköterskor en möjlighet att se patienterna som enhelhet. Att förstå patienternas upplevelser i vårdmötet på akutmottagningar var viktigt för sjuksköterskor, det för att främja ett personcentrerat vårdmöte. Genom att lyssna på patientens berättelse och vara empatisk kunde sjuksköterskor förstå patientens situation och behov bättre. Det kunde minska stress och oro hos patienten, vilket gav en bättre vårdupplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: I studiens resultat framkom det att patienterna kände brist på omvårdnad i vårdmötet med sjuksköterskor, vilket resulterade i känslor av ignorans och obetydlighet. För att öka patienternas välbefinnande betonades vikten av personcentrerad vård, där sjuksköterskor visade empati, engagemang och såg patienten som en helhet. Konklusion: Studien visade att majoriteten av patienterna ville träffa en sjuksköterska som förmedlar trygghet och respekt till patienten. Patienterna ansåg att det var sjuksköterskor som styr utgången av vårdmötet på en akutmottagning. / Background: Nursing care and communication were crucial for nurses in a care encounter. Communication would be clear which is achieved through both verbal and non-verbal communication. It gave nurses an opportunity to see the patients as a whole. Understanding the patients' experiences in the care encounter in emergency departments was important for nurses, in order to promote a person-centered care encounter. By listening to the patient's story and being empathetic, nurses could better understand the patient's situation and needs. It could reduce stress and anxiety in the patient, which provided a better care experience. Aim: The purpose of the study was to shed light on patients' experience of the care meeting with nurses in an emergency department. Method: The method was a qualitative literature study based on ten qualitative scientific articles from a patient perspective. Findings: In the results of the study, it emerged that the patients felt a lack of care in the care meeting with nurses, which led to feelings of ignorance and insignificance. In order to increase the patients' well-being, the importance of person-centered care was emphasized, where nurses showed empathy, commitment and saw the patient as a whole. Conclusion: The study showed that the majority of patients wanted to see a nurse who conveys security and respect to the patient. The patients believed that it was nurses who control the outcome of the care meeting in an emergency department.

Akutsjuksköterskan möter patienter med en rad olika upplevda symtom och uppvisade tecken på sjukdom eller skada. I det första vårdmötet utför akutsjuksköterskan en systematisk första bedömning av allvarlighetsgraden. Det första vårdmötet är avgörande för patientens fortsatta vård, därav finns betydelse att belysa det som hämmar och stärker akutsjuksköterskan i det första vårdmötet. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka faktorer som påverkar akutsjuksköterskans arbete i samband med det första vårdmötet med patient på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie valdes som metod där åtta vetenskapliga artiklar ingick. Två teman framträdde; "Egna begränsningar inverkar på bedömning och fortsatt vård" och "Utrymme för en fungerande vårdmiljö inverkar på vårdmötet". Resultatet påvisade att det första vårdmötet anses som svårt och komplicerat, där erfarenhet och kunskap hos akutsjuksköterskan bidrog till en säkrare första bedömning. Vidare påverkades även akutsjuksköterskan av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och en brist på samsyn mellan akutsjuksköterska och verksamhet.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Bakgrund: Obesitas har i modern tid blivit en av världens största epidemier, där allt fler blir drabbade. Tillståndet kan leda till såväl somatiska som psykiatriska sjukdomstillstånd. Internationellt lever idag cirka 650 miljoner människor med obesitas. Behandlingsmetoder i Sverige syftar till både kortsiktig och långsiktig hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienter med obesitas upplevelser vid möten med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ litteraturstudie byggd på artiklar funna genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och godkända artiklar analyserades sedan av författarna. Därefter kodades och tematiserades artiklarna för att generera ett resultat som svarar på syftet. Resultat: Resultatet bygger på elva empiriska artiklar. Totalt identifierades fyra huvudteman och tio subteman. Arbetet beskriver att personcentrering främjar god vård för patientgruppen, att det finns strukturella och systemiska brister inom vården för patienter med obesitas. Resultatet belyser även bemötandets betydelse i vårdmötet och hur det kan hindra att patienterna känner sig illa bemötta samt önskemål om hur patientgruppen hade velat bli bemötta och därmed förslag på förbättringar. Konklusion: Konklusionen av studien visar på vikten av ett multiprofessionellt, holistiskt och personcentrerat förhållningssätt och belyser även den grundutbildade sjuksköterskors centrala roll i vårdprocessen. Därtill framkom vilka utmaningar som kan vara förknippade med denna profession. Slutligen identifierades brister inom vården, både strukturella och systematiska, samt i fråga om pedagogik, bemötande och empati.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Bakgrund: Digitala vårdmöten där sjuksköterskor och patienter kommunicerar via olika digitala system blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta innebär nya utmaningar för sjuksköterskor då kommunikationen förändras när den sker digitalt. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av digital kommunikation kan möjligheter samt potentiella hinder identifieras. Denna kunskap kan sedan användas för att ta till vara på de positiva aspekterna med digital kommunikation samt hitta lösningar för potentiella hinder för att skapa bättre förutsättningar för god kommunikation. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter via digitala system. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade på att sjuksköterskor upplevde både möjligheter samt utmaningar med digital kommunikation. Möjligheter som beskrevs var att kommunikationen blev mer lättillgänglig. Utmaningar innefattade otillräckliga kommunikationsfärdigheter, avsaknad av icke-verbal kommunikation, missförstånd samt teknologiska störningsmoment. Vidare framkom skilda upplevelser av att lyckas skapa goda relationer med patienter. Slutsats/konklusion: Digital kommunikation innebär både möjligheter men också utmaningar till följd av att kommunikationen förändras. / Background: Digital caring encounters where nurses and patients communicate via various digital systems are becoming more common in healthcare. This means new challenges for nurses as communication dynamics change in digital settings. By examining nurses' experience of digital communication, opportunities as well as potential obstacles can be identified. This knowledge can then be used to take advantage of the positive aspects of digital communication as well as find solutions for potential obstacles to create better conditions for good communication. Purpose: The purpose of this study is to describe nurses' experiences of communicating with patients via digital systems. Method: The study was conducted as a general literature study where twelve scientific articles were reviewed and compiled. Results: The results showed that nurses experienced both opportunities and challenges with digital communication. Possibilities that were described were that communication became more easily accessible. Challenges included inadequate communication skills, lack of non-verbal communication, misunderstandings and technological disruptions. Furthermore, different experiences emerged of succeeding in creating good relationships with patients. Conclusion: Digital communication presents both opportunities and challenges due to the changing nature of communication.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents has increased dramatically over the past 20 years. In Sweden, the prevalence of obesity increased from 1 % to 4 %. There are several causes of overweight and obesity in children and adolescents. Some of them are genetic factors, food consumption, environmental factors and lifestyle factors. Aim: The aim is to describe the factors that affect health care encounter between the nurse and the parents of children and adolescents who are overweight or obese. Method: The study was conducted as a literature review and consisted of 13 articles, 10 with qualitative approach and three with quantitative approach. These were brought from the databases CINAHL and PubMed. Results: Both obstacles and opportunities that may arise in the care encounter between the nurse and the patients was identified. These obstacles and opportunities were presented in two categories with a total of five subcategories; Guilt and shame of the parents, denial by the parents regarding the child's weight, raising of the awareness of the benefits from weight loss, long-term trust facilitates care meetings, and customized care in the meeting between the nurse and parent. Conclusion: Several factors were identified which are important for the care encounter between nurses and parents. The factors that preclude the health care encounter, both parties may influence for the better.

Bakgrund: Sexuella- och könsminoriteter faller utanför hetero- och tvåkönsnormen som finns i samhället och utsätts för diskriminering på olika sätt överallt i världen. Personer inom gruppen sexuella- och könsminoriteter har rapporterat negativa erfarenheter av vårdmötet, till exempel i form av homofoba och transfoba attityder, vilket kan medföra att hbtq-personer undviker att söka vård. Sjuksköterskan kan vara med och förbättra detta då hen har ett ansvar att främja insatser som tar särskild hänsyn till utsatta gruppers hälsa och sociala behov.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av bemötande från vårdpersonal enligt personer som ingår i gruppen sexuella- och könsminoriteter. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt användes som metod och i resultatanalysen ingick 14 originalartiklar som undersökte sexuella- och könsminoriteters upplevelse av vårdmötet. Resultat: Det visade sig vara viktigt när vårdpersonal gav personcentrerad vård, respekterade patientens identitet och att de utvecklade en tillits- och förtroendefull relation. Det var även viktigt att vårdpersonal hade specifik kunskap inom området och använde ett könsneutralt språk i vårdmötet. Negativa faktorer var upplevelse av diskriminering och att vårdpersonal gjorde hetero- eller cisnormativa antaganden.  Slutsats: Vårdpersonal bör vara medveten om att normer och förutfattade meningar kan påverka vårdmötet utan att de tänker på det. För att undvika stereotypt bemötande bör vårdpersonal respektera patientens identitet och ha mer kunskap om behov som är unika för sexuella- och könsminoriteter. / Background: Sexual and gender minorities do not conform to heterosexual and gender-binary social norms and are subjected to different forms of discrimination all over the world. Members of these minorities have reported instances of negative experiences of healthcare encounters which can result in a hesitation to seek further care. Given their responsibility to promote healthcare interventions tailored to the needs of marginalised groups, nurses could play an important role in resolving this issue. Aim: The aim of the study was to describe which factors affect the experience of an encounter with a health professional according to people who identify as a sexual or gender minority.  Method: The study comprised a descriptive literature review of 14 empirical studies which explored the experience of sexual and gender minorities in relation to the healthcare encounter. Result: The following factors were revealed to be particularly influential in determining the healthcare experiences of sexual and gender minorities. Positive factors included: when health professionals delivered person-centered care, respected the patient’s sexual and gender identity, and when they could develop a trusting relationship with a healthcare professional. It was also important that health professionals were knowledgeable and used gender-neutral language. Negative factors included instances of discrimination and when health professionals made hetero- or cis-normative assumptions.  Conclusion: Health professionals need to be aware of the impact that norms and preconceptions can have on the healthcare encounter. To avoid stereotypical treatment, health professionals should respect the patient’s identity and have more knowledge about sexual and gender minority-specific needs.