Bakgrunden påvisar att våld mot kvinnor i intima partnerrelationer är ett samhällsproblem som utgör stort lidande för den utsatta kvinnan. Samtidigt medför de traumatiska upplevelserna av våldet och de fysiska skador som ger åverkan på kvinnornas kropp en risk för negativ påverkan på kvinnornas fysiska och psykiska hälsa, något som genererar ett ökat vårdbehov. Det ökade vårdbehovet gör att dessa kvinnor dagligen söker sig till vården där vårdpersonalen har möjlighet att uppmärksamma våldet samt hjälpa dem bort från förövaren. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hinder och möjligheter för vårdpersonal att identifiera mäns våld mot kvinnor i intima parrelationer. Metoden som användes för att samla kunskap i ämnet var litteraturöversikt med systematiskt förhållningssätt. Artiklarna söktes systematiskt upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO, summan av sökningarna efter kvalitetsgranskning utgjordes av 20 artiklar vilka sedan analyserades tematiskt, författarna bearbetade artiklarna tillsammans och hittade mönster som lade grunden för de tre huvudkategorier som presenterats i resultatet. Resultatet presenterar de huvudkategorierna som analysen lagt grund för och speglar centrala hinder såväl som framgångsfaktorer gällande uppmärksammande av partnerrelaterat våld mot kvinnor i vårdmötet. Huvudkategorierna var: Kommunikation, vårdorganisationen, samt tecken på partnerrelaterat våld mot kvinnor. Huvudkategorierna utgjordes också av underkategorier vilka var: Kommunikativa svårigheter, att närma sig den våldsutsatta kvinnan, organisatoriska hinder, organisatoriska framgångsfaktorer samt vårdpersonalens bristande kunskap gällande identifiering av partnerrelaterat våld, vikten av klinisk blick samt våldstypiska skador. Slutsatsen som framkom ur resultatet påvisade att det föreligger behov av ökat organisatoriskt stöd, starkare samarbete mellan instanser samt stärkt kunskap om partnerrelaterat våld och kommunikativa strategier hos vårdpersonal för att förbättra upptäckten av våldsutsatta kvinnor, något som kan uppnås genom utbildning och tydliga riktlinjer. / The background showed that violence against women in intimate partner relationships is a problem for the society and causes great suffering for the exposed individual, in the meantime the violence has the potential to affect the women’s physical and psychological health in a negative way. The injuries which cause physical harm to the women’s bodies and the traumatic experiences of the violence both affects the women’s mental health and generates a greater need for healthcare. It is in the healthcare encounters with these women that the healthcare personnel have the potential to expose the violence and help the women get away from the offender. The purpose of this study was to describe the barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to pay attention to women who are victims of domestic violence in the healthcare encounters. As a method to gain knowledge in the subject the authors did a literature rewiev with systematic approach. In search of articles the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used systematically after rewieving the quality of the articles the searches had generated a total sum of 20. Both the authors then rewieved and analysed the articles using a thematic approach to find the patterns of which grounded the categories that are presented in the result. The result showed three main categories which reflected both central barriers and success factors regarding healthcare personnel’s ability to disclose domestic violence. The main categories were: Communication, the healthcare organization, and signs of domestic abuse towards females. The categories all had subcategories as well which were: Difficulties in communication, how to approach the female victim, organisational barriers, organisational success factors, the healthcare workers lack of knowledge regarding identifying domestic abuse, the importance of clinical view and injuries typical of violence. The study result led to the conclusion that that to further improve the discovery of female victims of domestic abuse there need to be a greater organisational support, stronger cooperation between different establishments as well as strengthened knowledge among healthcare personnel regarding domestic abuse as well as regarding communicative strategies. Which can be achieved through education and strong guidelines.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund: Sexuella- och könsminoriteter faller utanför hetero- och tvåkönsnormen som finns i samhället och utsätts för diskriminering på olika sätt överallt i världen. Personer inom gruppen sexuella- och könsminoriteter har rapporterat negativa erfarenheter av vårdmötet, till exempel i form av homofoba och transfoba attityder, vilket kan medföra att hbtq-personer undviker att söka vård. Sjuksköterskan kan vara med och förbättra detta då hen har ett ansvar att främja insatser som tar särskild hänsyn till utsatta gruppers hälsa och sociala behov.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av bemötande från vårdpersonal enligt personer som ingår i gruppen sexuella- och könsminoriteter. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt användes som metod och i resultatanalysen ingick 14 originalartiklar som undersökte sexuella- och könsminoriteters upplevelse av vårdmötet. Resultat: Det visade sig vara viktigt när vårdpersonal gav personcentrerad vård, respekterade patientens identitet och att de utvecklade en tillits- och förtroendefull relation. Det var även viktigt att vårdpersonal hade specifik kunskap inom området och använde ett könsneutralt språk i vårdmötet. Negativa faktorer var upplevelse av diskriminering och att vårdpersonal gjorde hetero- eller cisnormativa antaganden.  Slutsats: Vårdpersonal bör vara medveten om att normer och förutfattade meningar kan påverka vårdmötet utan att de tänker på det. För att undvika stereotypt bemötande bör vårdpersonal respektera patientens identitet och ha mer kunskap om behov som är unika för sexuella- och könsminoriteter. / Background: Sexual and gender minorities do not conform to heterosexual and gender-binary social norms and are subjected to different forms of discrimination all over the world. Members of these minorities have reported instances of negative experiences of healthcare encounters which can result in a hesitation to seek further care. Given their responsibility to promote healthcare interventions tailored to the needs of marginalised groups, nurses could play an important role in resolving this issue. Aim: The aim of the study was to describe which factors affect the experience of an encounter with a health professional according to people who identify as a sexual or gender minority.  Method: The study comprised a descriptive literature review of 14 empirical studies which explored the experience of sexual and gender minorities in relation to the healthcare encounter. Result: The following factors were revealed to be particularly influential in determining the healthcare experiences of sexual and gender minorities. Positive factors included: when health professionals delivered person-centered care, respected the patient’s sexual and gender identity, and when they could develop a trusting relationship with a healthcare professional. It was also important that health professionals were knowledgeable and used gender-neutral language. Negative factors included instances of discrimination and when health professionals made hetero- or cis-normative assumptions.  Conclusion: Health professionals need to be aware of the impact that norms and preconceptions can have on the healthcare encounter. To avoid stereotypical treatment, health professionals should respect the patient’s identity and have more knowledge about sexual and gender minority-specific needs.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som påverkar kvinnor i fertil ålder och ger symtom som bland annat smärta, magproblematik och blödningar. Sjukdomen är relativt vanlig men kan vara svår att upptäcka då symtom ofta kan vara diffusa och likartade med andra sjukdomar som kan då kan orsaka försenad diagnos och felbehandlingar. Ofta krävs flera läkarbesök och långa utredningar för att diagnos skall ställas. Många kvinnor kan därför uppleva brister i vården när vägen till att få hjälp kan vara oerhört lång och plågsam.  Syfte: Att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt.  Resultat: Åtta artiklar valdes till denna litteraturöversikt. Tre teman identifierades utifrån dessa artiklar: patientens upplevelse – en evig kamp, mötet med vården samt vårdens betydelse. Resultatet baseras på den långa kampen till behandling och diagnos som kan orsaka uppkomst av lidande samt vårdens betydelse som främjar välbefinnande. Slutsats: I mötet med dessa kvinnor som lider av endometrios måste vården öka sin kunskap med förbättrad kommunikation och vägledning. En djupare förståelse och uppmärksamhet kring kvinnornas upplevelser krävs hos sjuksköterskor och berörd sjukvårdspersonal för att kunna bemöta och vårda dessa kvinnor. / Endometriosis is a disease that affects women and causes symptoms such as pain, stomach problems and bleeding. The disease is relatively common but can be difficult to detect as symptoms can often be diffuse and similar to other diseases which can then cause delayed diagnosis and incorrect treatment. Several doctor visits and lengthy investigations are often required for a diagnosis to be made. Many women can therefore experience shortcomings in care when the road to getting help can be extremely long and painful.

Världshälsoorganisationen har definierat mäns våld mot kvinnor som ett världshälsoproblem och är ett förekommande problem i det svenska samhället. Detta utgör en utmaning för folkhälsan och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Historiskt har kvinnor kämpat för jämlikhet och lagstiftning som skyddar dem från våld, men trots formella rättigheter upplever kvinnor fortfarande våld som ger allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna litteraturöversikt av kvalitativa studier vill belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever vårdmötet. Elva artiklar har analyserats som kan appliceras till svensk sjukvård och ett resultat har yttrat sig i två huvudteman: "Emotionella upplevelser av vårdmötet” och “Vårdens betydelse för den våldsutsatta kvinnan”, samt fem tillhörande under teman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors känslomässiga upplevelser av vårdmötet påverkas av hur vårdpersonal bemöter dem. Kvinnors upplevelser av vårdmötet inkluderar känslor av att bli ignorerade och skuldbelagda men även upplevelser av att bli sedd och bli lyssnad till när vårdpersonalen tar sig tid, är lyhörd, visar empati och skapar en trygg miljö. På grund av olika hinder som dålig vårdmiljö, rädsla hos kvinnor och okunskap hos vårdpersonal skapar det svårigheter i kommunikationen för att kvinnan ska våga be om hjälp och vårdpersonalen att hjälpa. Det ligger på vården att ta initiativ att lyfta frågan om våld samt skapa kontinuitet för att fånga upp och stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Det krävs stora insatser som mer resurser, mer personal och utbildning på organisatorisk nivå och individnivå för att skapa förutsättningar för en god vård samt främja läkningsprocessen och återuppbygga förtroendet hos våldsutsatta kvinnor. / World health organization has defined men's violence against women as a global public health issue and it’s a prevalent problem in the Swedish society. This poses a challenge to public health and a violation of women's human rights. Historically, women have fought for equality and legislation to protect them from violence, but despite formal rights, women still experience violence that results in severe physical and psychological consequences. This literature review of qualitative studies aims to shed light on how abused women experience the healthcare encounter. Eleven articles have been analyzed, that can be applied to Swedish healthcare and the result manifest in two main themes: "The emotional experiences of the healthcare encounter" and "The significance of healthcare for the abused woman," with five related sub-themes. The findings indicate that abused women's emotional experiences of the healthcare encounter are influenced by how healthcare professionals treat them. Women's experiences of the healthcare encounter include feelings of being ignored and blamed, but also experiences of being seen and listened to when healthcare professionals take the time, are responsive, show empathy, and create a safe environment. Due to various obstacles such as poor healthcare environment, fear among women, and lack of knowledge among healthcare personnel creates difficulties in communication for the woman to dare to seek help and for healthcare professionals to provide assistance. It is up to the healthcare professionals to take the initiative to address the issue of violence and create continuity to identify and support these women. Significant efforts are needed as more resources, more healthcare personnel and education, at an organizational- and individual level to create conditions for good healthcare and promote the healing process and rebuilding trust for abused women.