Bakgrund Mötet ligger till grund för skapandet av ett partnerskap inom personcentrerat omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad ska vara vårdpersonalens utgångspunkt i den kliniska verksamheten. Substanssyndrom är ett skadligt användande av substanser. Personer med substanssyndrom upplever ofta stigmatisering, såväl inom sjukvården som i samhället. När dessa personer dessutom har smärta när de kommer till vården uppstår svårigheter i både bemötandet och behandlingen. Syfte Syftet med studien var att beskriva mötet mellan vårdpersonal och personer med substanssyndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PsychINFO och PubMed. 16 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet inkluderades i resultatet efter att de kvalitetsgranskats och genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det finns ett problematiskt förhållningssätt inom vården mot personer med substanssyndrom präglat av stigmatisering vilket gör mötet komplicerat. Vårdpersonalens negativa känslor mot personer med substanssyndrom grundar sig i bland annat sociala strukturer, tidigare negativa erfarenheter och okunskap. Vårdpersonalen försökte att inte vara stigmatiserande. Personer med substanssyndrom får färre resurser tilldelade och upplever ett stort stigma när de söker vård. Kvinnor med substanssyndrom upplever mer stigma i mötet med sjukvården än män med substanssyndrom. Personer med substanssyndrom upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem och inte tog deras behov på allvar. Slutsats Mötet mellan vårdpersonal och patient med substanssyndrom är komplext på flera olika sätt. Personcentrerad omvårdnad behöver vara i fokus och en miljö utan stigma är nödvändig för att mötet ska bli lyckat.

Bakgrund: Sexuella- och könsminoriteter faller utanför hetero- och tvåkönsnormen som finns i samhället och utsätts för diskriminering på olika sätt överallt i världen. Personer inom gruppen sexuella- och könsminoriteter har rapporterat negativa erfarenheter av vårdmötet, till exempel i form av homofoba och transfoba attityder, vilket kan medföra att hbtq-personer undviker att söka vård. Sjuksköterskan kan vara med och förbättra detta då hen har ett ansvar att främja insatser som tar särskild hänsyn till utsatta gruppers hälsa och sociala behov.  Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av bemötande från vårdpersonal enligt personer som ingår i gruppen sexuella- och könsminoriteter. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt användes som metod och i resultatanalysen ingick 14 originalartiklar som undersökte sexuella- och könsminoriteters upplevelse av vårdmötet. Resultat: Det visade sig vara viktigt när vårdpersonal gav personcentrerad vård, respekterade patientens identitet och att de utvecklade en tillits- och förtroendefull relation. Det var även viktigt att vårdpersonal hade specifik kunskap inom området och använde ett könsneutralt språk i vårdmötet. Negativa faktorer var upplevelse av diskriminering och att vårdpersonal gjorde hetero- eller cisnormativa antaganden.  Slutsats: Vårdpersonal bör vara medveten om att normer och förutfattade meningar kan påverka vårdmötet utan att de tänker på det. För att undvika stereotypt bemötande bör vårdpersonal respektera patientens identitet och ha mer kunskap om behov som är unika för sexuella- och könsminoriteter. / Background: Sexual and gender minorities do not conform to heterosexual and gender-binary social norms and are subjected to different forms of discrimination all over the world. Members of these minorities have reported instances of negative experiences of healthcare encounters which can result in a hesitation to seek further care. Given their responsibility to promote healthcare interventions tailored to the needs of marginalised groups, nurses could play an important role in resolving this issue. Aim: The aim of the study was to describe which factors affect the experience of an encounter with a health professional according to people who identify as a sexual or gender minority.  Method: The study comprised a descriptive literature review of 14 empirical studies which explored the experience of sexual and gender minorities in relation to the healthcare encounter. Result: The following factors were revealed to be particularly influential in determining the healthcare experiences of sexual and gender minorities. Positive factors included: when health professionals delivered person-centered care, respected the patient’s sexual and gender identity, and when they could develop a trusting relationship with a healthcare professional. It was also important that health professionals were knowledgeable and used gender-neutral language. Negative factors included instances of discrimination and when health professionals made hetero- or cis-normative assumptions.  Conclusion: Health professionals need to be aware of the impact that norms and preconceptions can have on the healthcare encounter. To avoid stereotypical treatment, health professionals should respect the patient’s identity and have more knowledge about sexual and gender minority-specific needs.

Bakgrund: Enligt Patientlagen skall patienten ses som en resurs i sin egen vård och förväntas vara delaktig i beslut och resonemang. Patienten har rätt till självbestämmande och får själv avgöra vilken grad av delaktighet som önskas. Ökad kunskap om vad som påverkar viljan till delaktighet krävs, för att kunna främja ett bemötande från vårdpersonalen som gynnar patienten och ger en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utförs och analyseras med ett induktivt synsätt utifrån Fribergs femstegsmodell. Dessa 12 artiklar är hämtade från CINAHL, PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i två kategorier och fem underkategorier. Den första kategorin är Patienten med underkategorierna Delaktighet på eget initiativ, Patientens ålder och Anhörigstöd. Den andra kategorin är Vårdpersonal med underkategorierna Bemötande från vårdpersonal och Tid för patienten. Slutsats: Delaktighet leder till bättre vårdupplevelse. Eget initiativ, stöd och bekräftande bemötande är faktorer som påverkar patientens delaktighet. / Background: According to the Swedish patient law, the patient is to be regarded as a resource in his or her own care and is expected to be participating in reasoning and decisions. The patient is entitled to self-determination and have the right to decide the level of participation that he or she wishes. Increased knowledge of what affects the willingness to participate is required to promote a response from healthcare professionals who will benefit the patient and provide a better healthcare experience. Purpose: The purpose was to describe which factors that affect the patient's participation. Method: A literature review based on 12 scientific articles with a qualitative approach was made and analyzed with an inductive approach based on Friberg's five-step model. These 12 articles are taken from CINAHL, PsycINFO and manual searches. Result: The result is presented in two categories and five subcategories. The first category is the Patient with the subcategories Self-Initiative, Confidence in Health Care, Patient Age and Family Support. The other category is Healthcare Personnel with the subcategories Treatment from healthcare professionals and Investing time for the patient. Conclusion: Participation leads to better care experience. Own initiatives, support and affirmative treatment are factors that affect the patient's participation.

Bakgrund: 2019 drabbades 65 956 människor av cancer. Cancersjukdomar växer globalt och rädslan av att drabbas av cancer är stor. Den onkologiska vården i Sverige ska ges utan dröjsmål och med uppföljning. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att personer som genomgår utredning för cancermisstanke i största möjliga utsträckning får erfara en helhetsorienterad, välorganiserad och professionell vård. Patienternas upplevelser och nöjdhet med vården kan visas i mått med Patient Reported Experience Measures (PREM). Stödet från sjuksköterskor betyder mycket för patienter som genomgått onkologisk vård.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vården hos patienter som genomgått onkologisk vård.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och beskrivande design. Fritextsvar från en enkätundersökning analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Övergripande temat i studien var att patienterna beskrev att deras upplevelse av den onkologiska vården var beroende av deras helhetssyn på den erhållna vården. En tillfredsställande vårdupplevelse karaktäriseras av att den består av en sammantagen vårdupplevelse med gott bemötande och förhållningssätt från vårdpersonalen, adekvat och förståelig information, att vården erhållits inom, enligt patienten, rimlig tidsram samt med god följsamhet.Slutsats: Föreliggande studie har undersökt vad patienter som genomgått onkologisk vård har för upplevelser av den erhållna vården. Resultatet visade att helhetsupplevelsen är större, detta belyser föreliggande studie. När alla dessa aspekter fungerat väl så har patienterna i stor utsträckning erfara en tillfredsställande helhetsupplevelse. / Background: In 2019 65 956 people were affected by cancer. Cancer diseases are growing globally and the fear of getting cancer is great. Oncological care in Sweden must be provided without delay and with follow-up. Standardized care processes (SVF) aim to enable people who undergo an investigation for cancer suspicion to experience a holistic, well-organized and professional care to the greatest possible extent. Patients' experiences and satisfaction with care can be shown in dimensions with Patient Reported Experience Measures (PREM). The support from nurses means a lot to patients who have undergone oncological care.Aim: The aim was to describe experiences of care in patients who have undergone oncological care.Method: An empirical study with a qualitative approach and descriptive design. Free text responses from a survey were analyzed using qualitative content analysis.Main Result: The overall theme of the study was that the patients described that their experience of the oncological care was dependent on their holistic view of the care received. A satisfactory care experience is characterized by the fact that it consists of an overall care experience with good treatment and attitude from the care staff, adequate and understandable information, that the care was obtained within, according to the patient, a reasonable time frame and with good compliance.Conclusion: The present study has examined what patients who have undergone oncological care have for experiences of the care received. The results showed that the overall experience is greater, this highlights the present study. When all these aspects have worked well, the patients have to a large extent experienced a satisfactory overall experience.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplexa ätstörningar som medför stort lidande för patienterna. Patienterna drar sig bort från att söka vård då de bland annat inte har sjukdomsinsikt men även andra bidragande faktorer som medför olika känslor kring vårdupplevelsen. Syfte: Belysa upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa. Metod: Litteraturöversikt där elva artiklar valdes ut, granskades och sammanställdes för att besvara syftet. Resultat: Upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa redovisas via tre huvudteman; patienters upplevelse av att ta första steget till vård, att vara patient och att tillfriskna under vårdtiden. Under varje huvudtema tillkommer två subteman. Det framkom att det är en komplex vårdprocess som innerverar ett brett spektrum av känslor samt olika faktorer som medför både positiva och negativa känslor för berörd patientgrupp. Det föreligger även betydande faktorer i omvårdnaden som påverkar patientens relation till sjuksköterskan samt hur behandlingen, omvårdnaden och tillfrisknande sker. Konklusion: Att vårda patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplext. Genom visat stöd, kommunikation, empati och en god relation mellan sjuksköterskan och patienten kan en adekvat vård utföras där patienten får en god vårdupplevelse. / Background: Anorexia nervosa and bulimia nervosa are complex eating disorders that cause suffering to patients. Patients tend to avoid seeking treatment because, among other things, they have no insight into the disease, but also other contributing factors that lead to different feelings about the care experience. Aim: To shed light on the experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa. Method: Literature review where eleven articles were selected, reviewed and compiled to answer the purpose. Findings: The experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is reported via three main themes; patients' experience of taking the first step, patients' care experience and recovering during the care period. Under each main theme, two subthemes are added. It turned out that it is a complex care process that innervates a wide range of emotions as well as various contributes both positive and negative emotions for this group of patients. Conclusion: Caring for patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is complex.Through shown support, communication, empathy and a good relationship between the nurse and the patient, adequate care can be carried out where the patient gets a good care experience.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Introduktion: Migrän är en neurologisk sjukdom som påverkar cirka 15 % av befolkningen, orsakar omfattande påföljder, försämrar livskvalitet och arbetskapacitet samt driver upp vårdkostnader. Remiss till specialist kan hjälpa till att lindra symtom, men det finns fortfarande brister inom sjukvården gällande tillgången till adekvat vård och behandlingsalternativ. Syfte: Att undersöka upplevelser av vård och behandling bland vuxna som har migrän. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, data samlades in via en webbenkätundersökning på Facebook. Resultat: Utav 81 respondenter bekräftade 70,4% att migränen påverkade deras dagliga liv i stor utsträckning. Vidare svarande 5% att de upplevde att vårdpersonalen arbetade med en individuellt anpassad behandlingsplan. Resultatet visade att över hälften av respondenterna inte upplevde att de hade fått information om faktorer som potentiellt kan framkalla migrän. Cirka en tredjedel uttryckte att vårdpersonalen inte förstod deras beskrivna symptom. Respondenter som blivit remitterade till en neurolog uppgav oftare att deras behandling ökat deras livskvalitet. Slutsats: Resultatet belyser migränens inverkan på respondenternas vardag och påvisar behovet av en mer patientcentrerad vård samt brister inom vårdens kompetens att informera, behandla och erbjuda stöd. Det understryker vikten av utökad utbildning för både patienter och vårdpersonal gällande migränhantering. En central upptäckt är att tillgången till neurologisk expertis är betydelsefull för patienternas vårdupplevelse och livskvalitet, då de som erhållit sådan hjälp rapporterat om effektivare lindring. Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring hur individer med migrän upplever sin vård och behandling och kan tjäna som bas för vidare forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn. / Introduction: Migraine, a neurological condition, affects around 15% of the population, leading to substantial repercussions, diminished quality of life, decreased work capacity and increased healthcare costs. Specialist referrals can ease symptoms, yet healthcare still lacks in providing sufficient care and options. Objective: To explore the care and treatment experiences of adults with migraines. Method: A cross-sectional, quantitative study collected data via a web survey on Facebook. Results: Among 81 study respondents, 70,4% confirmed that migraines affected their daily lives extensively. Additionally, 5% felt that medical staff did not offer individualized treatment plans. Over half had not received information on potential migraine triggers, and about one-third felt their symptoms were misunderstood by healthcare providers. Those referred to neurologists often noted improved quality of life through their treatment. Conclusion: The findings illustrate the significant daily impact of migraines and the necessity for patient-focused care and deficiencies in healthcare's ability to inform, treat, and support. The importance of enhanced education on migraine management for both patients and professionals is emphasized. Access to neurological expertise appears crucial for patient care experiences and quality of life, with those receiving specialist care reporting better symptom relief. This study deepens the understanding of migraine sufferers' care experiences, potentially guiding future health sector research and development.