The aim of this Master thesis is to analyse the interaction in between reading and writing based on young writers experience. My approach was to investigate how writersread literature and how they look upon their reading in relation to their own writing.Seven young people has been interviewed in this qualitative study, based a theory about their reading and reading habits. They were asked questions about reading habits and theirview upon the connection between reading and their own writing.Previous studies of Swedes´ reading habits prove that relaxation and pleasure are the most common reasons for literary reading. This differs from the present study, where my findings shows that writing people, more than other, read literature, in the way people in general read non-fiction. That is with a purpose beyond the actual ”situation of reading”. These persons often describe even their fiction reading in terms of knowledge, orientationand information, which usually are purposes connected to reading non-fiction. / Program: Bibliotekarie

This study aims to explore how well literature with a linked pedagogical material from Litteraturbanken skola correlates with pedagogical material that will promote aesthetic reading in accordance with Louise M. Rosenblatt’s transactional theory. To examine the selected pedagogical material, I perform a qualitative close reading and determine if the content in the literature correlates with the kind of content that Rosenblatt argued would promote aesthetic reading. Moreover, the linked pedagogical activities are studied to determine if they support a situational understanding that furthers aesthetic reading. The result shows that the content in the literature correlates well with the suggested content by Rosenblatt but that the main part of the linked pedagogical activities promotes efferent reading. / Syftet med denna studie är att undersöka hur väl litteratur med tillhörande kopplat pedagogiskt material från Litteraturbanken skola överensstämmer med ett pedagogiskt material som främjar estetisk läsning enligt med Louise M. Rosenblatts transaktionsteori. För att undersöka det utvalda pedagogiska materialet genomför jag en närläsning av den utvalda litteraturen för att avgöra om innehållet överensstämmer med ett innehåll som Rosenblatt menar främjar estetisk läsning. Vidare granskas det kopplade pedagogiska materialet för att se om det främjar en situationsförståelse som främjar estetisk läsning. Resultatet visar att innehållet i litteraturen stämmer väl överens med den typ av innehåll som Rosenblatt förordar. Men resultatet visar även att merparten av det kopplade pedagogiska materialet främjar efferent läsning.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Studien undersöker den individuella läsningen som undervisningsmetod. Syftet är att åskådliggöra lärares och elevers upplevelser av individuell läsning, med fokus på utformning och kunskapsinhämtning, för att sedan jämföra och belysa relationen dem emellan. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivism och fenomenologi, vilka betonar vikten av elevernas intresse och motivation för att lärande ska uppstå, samt att individernas uttalanden om det studerade fenomenet är sanningsbärande fakta. Studiens material består av 15 ljudinspelningar, där två lärare och 13 elever intervjuats om deras upplevelser av individuell läsning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelserna av den individuella läsningens utformning i vissa avseenden skiljde sig åt mellan lärarna och eleverna. Eleverna upplevde att det inte läggs så stor vikt vid den individuella läsningen, en upplevelse som inte delades av lärarna. Litteraturen var en av de faktorer eleverna upplevde som avgörande för att den individuella läsningen skulle fungera som lärandeaktivitet. Eleverna upplevde att motivation var det viktigaste för att utveckla kunskaper och läsintresse genom individuell läsning. Lärarna upplevde att eleverna genom den individuella läsningen skulle få möjlighet att utveckla läsintresse, läsförmåga, läsförståelse samt språklig förmåga. Eleverna menade att de genom att läsa utvecklade språklig förmåga, läsförmåga, läsförståelse, föreställningsvärldar samt skaffade sig faktakunskaper genom litteraturen. Jämförelsen mellan lärarnas och elevernas upplevelser visar att de i många fall liknar varandra. Tankarna skiljde sig i att eleverna upplevde att de utvecklade faktakunskaper och sina föreställningsvärldar, vilket lärarna inte nämnde.