No description available.

På Mälarsjukhusets kvinnoklinik vårdas patienter med olika bakgrund och modersmål. I mötet mellan vårdgivare och patienter med invandrarbakgrund är ofta en tolk nödvändig för att kunna kommunicera sinsemellan. Dock finns det en risk för att olika individuella och kontextuella faktorer kan leda till kommunikationsbrister, vilket kan resultera i inställda operationer och slösade resurser för de involverade. Exempelvis kan kommunikationen brista i den nuvarande kallelsen som endast baseras på text, speciellt för patienter med begränsat ordförråd och kunskaper om det svenska språket. Den nuvarande kallelsen är tillgänglig på flera språk. Projektet undersöker Mälarsjukhusets nuvarande kallelse och hur patienter med invandrarbakgrund förhåller sig till den. Genom teorier och intervjuer med målgruppen undersöks troliga faktorer som kan bidra till kommunikationsbrister i kallelsen. Teoretiska fält som har varigt relevanta för projektet var kommunikation i vården, symbolik och semiotik, läsförståelse, text och bild i samverkan. Utifrån intervjuresultatet och framtagna data gjordes en ny kallelse för kvinnokliniken. Resultatet blev en alternativ kallelse med fokus på att visualisera information samt strukturera om detta till en mer pedagogisk läsordning. Illustrationerna var mestadels pictogram inspirerade av Oti Aichers och Henry Svahns pictogram. Slutsatsen av projektet blev att den alternativa kallelsen underlättar förståelsen av kallelsens textbudskap, eftersom pictogram användes som en extra kommunikationsväg för läsarna. Speciellt relevant är användandet av bilder för analfabeter som inte har en stor språkkunskap och är beroende av tolk.

Patienter med smärta är vanligt förekommande inom den svenska sjukvården, vilket orsakar lidande hos såväl patient som samhälle. Personcentrerad information ger delaktighet och möjliggör egenvård, vilket genererar lindrat lidande och en vårdande vård. Problem som examensarbetet belyser är att patienten betalar priset då vården stundtals saknar ett holistiskt synsätt. Även ses obehandlad och underbehandlad smärta generera negativa konsekvenser och ökat patientlidande. Syftet med studien var att undersöka hur patientinformation påverkar patientens förmåga att hantera smärta. Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt, baserad på kvalitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav ett huvudtema med fyra underteman. Resultatet visade att informationsutbyte mellan patient och vårdgivare gav större delaktighet för patienten och underlättade vårdgivarens möjlighet att vårda. Information kring smärta och smärtlindring bör vara individuell och delges patienten på det sättet patienten upplever bäst. Patienter beskrev vikten av en tillitsfull relation till sin vårdpersonal och nämnde ord som ögonkontakt, närvaro och ett aktivt lyssnande i det vårdande mötet. Där patienter inte upplevde vården vårdande väcktes känslor av ledsamhet, irritation och ilska. Bra information gav ökad möjlighet till egenvård. Patienter såg behov av tillförlitlig och uppdaterad information, vilket kunde ges via e-hälsa. Denna informationskanal visade sig leda till positiva förändringar i patienters humör och beteenden, vilket i slutändan resulterade i minskad smärta. Slutsatser som ses är att patienter med smärta är i behov av individanpassad information. Patienter önskar bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Vården måste få ta tid, då det vårdande mötet visat sig kunna lindra människors smärta. / Within the Swedish health system, patients with pain are common. Not only does the individual patient suffer but so does the overall society. By providing person-centered information patients enables participation and self-care, resulting in relieved suffering and overall caring. However, the problem this study highlights is the lack of holistic nursing in caring. Pain that remains untreated or not treated sufficiently will generate negative consequences and increased suffering amongst the patients. The main purpose of the study was to further investigate how the patient’s ability to manage pain was affected by the patient information that was provided. The thesis of this dissertation is based on a literature review of data provided in multiple qualitative research studies. Twelve articles of qualitative research were used. The information provided in the articles resulted in one main theme and four sub-themes. The results proved that the exchange of information between patient and healthcare provider lead to greater patient participation and facilitated caring. Information about pain and pain relief should be individual and communicated to the patient with an individualized approach in mind. Patients described the importance of a trusting relationship with their healthcare provider and mentioned words such as eye contact, presence and active listening in the care meeting. When patients did not experienced true care, feelings of sadness, irritation and anger surfaced. In addition, by providing correct and personalized information regarding pain management the opportunities for self-care increased. There is a need for patients to receive reliable and up-to-date information, which can be achieved via e-health. Utilizing e-health as a means of communications has proved to be of great value, resulting in positive changes in patients' moods and behaviors ultimately resulting in overall reduced pain. In conclusion, patients with pain need personalized information. Patients want to be seen, heard and understood. The care must be allowed to take time, as the caring has been shown to ease suffering.