No description available.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses. Bemötande av behoven måste integreras i vården av hela människan. Däremot saknas resurser, tid och kunskap hos personalen för att fylla behoven som människor har. Vårdcentralen kan behöva hjälp från andra resurser i samhället som kan vara ett komplement för att skapa en holistisk vård. En utav de resurserna kan vara kyrkan som med sin profession kan bidra till vårdcentralens arbete med att bemöta människors existentiella och andliga behov. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med personliga intervjuer på två vårdcentraler där vi intervjuade sex personer med olika professioner. Valet av respondenterna grundar sig på en önska att få en större kunskap om studiens ämne. Resultatet visar att det behövs mer kunskap och flera aktörer inom vården och socialt arbete.

Som dansstuderande, yrkesdansare och senare danspedagog har jag upplevt spegeln som en självklar del i danssalens inredning. Utgångspunkten för mitt examensarbete har varit en vilja att förstå spegelns betydelse för elevers lärande i dans. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord genom skriftliga intervjuer, s.k. self report. Jag har intervjuat nio elever i årskurs två på ett estetiskt gymnasium. Jag valde att rikta in min studie på innehållet och några av målen i ämnet Dansteknik, hur spegeln påverkar elevens arbete med teknik, rörelsekvalitet och känsla. Jag har även varit intresserad av spegeln betydelse för elevens självkänsla. Resultat visar på både fördelar och nackdelar med spegeln som verktyg för lärande i dans. Spegeln fyller sin funktion i dansträningen och varken jag som pedagog eller mina informanter önskar helt vara utan den. Spegeln bör ses som ett hjälpmedel för utveckling i danstekniken men för att dansen skall bli fullkomlig krävs ett annat fokus för att fylla rörelsen med innehåll och syfte. Resultat visar att spegeln påverkar informanternas självuppfattning som i sin tur påverkar lärandet i dans. Genom denna studie har jag som danspedagog blivit mer medveten om hur och när jag vill använda spegel och vid vilka tillfällen gardinerna bör dras för. Eleverna behöver hjälp i hurde ska använda spegeln som ett redskap i sin dansträning.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning i Medline, CINAHL och PsycINFO. Elva artiklar granskades och valdes till studien. Resultat: Kvinnorna upplevde framförallt negativa men även positiva förändringar i sexualiteten. Att känna sig annorlunda samt mindre attraktiv och kvinnlig påverkade kroppsbilden negativt. Förändringar som minskad sexuell lust, upphetsning och njutning orsakade en minskad frekvens av samlag. Den sexuella njutningen minskade främst på grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation. Förändringarna i den sexuella relationen orsakade känslor av oro, ångest, frustration, skuld och förslust. De positiva förändringarna var främst ökad intimitet och närhet i parrelationen. De sexuella förändringarna beskrevs som oväntade och chockerande på grund av informationsbrist. Slutsats: Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en stor förändring i sin sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då ökad information ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att bedriva holistisk vård behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan uppstå samt tillgång till bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet sexualitet borde ha en självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre. Metod litteraturöversikten baserade sig på nio arbetssteg. Bedömningen av artiklarnas vetenskapliga kvalitet gjordes med hjälp av ett bedömningsprotokoll. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i studien. Författarna använde sig av mindmapping för att visuellt klarlägga under vilken omvårdnadsåtgärd respektive nyckelord passade in. Resultat Delaktighet, information/undervisning och stöd var omvårdnadsåtgärder som hade stor betydelse för patienter med venösa bensår. Detta gynnade kontakten mellan sjuksköterska och patient, samt läkningen av de venösa bensåren. Diskussion Omvårdnadsåtgärder rörande venösa bensår hos äldre borde belysas, omvårdnadsåtgärder kan bidra till bättre livskvalitet hos dessa patienter genom att ge rätt omvårdnad. Slutsats Författarna tror att en holistisk omvårdnad, som innebär ett fokus på hela människan, främjar patientens livskvalitet och välmående och kan vara avgörande för läkningen av venösa bensår.

Bakgrund: Personcentrerad vård har som målsättning att betona att patienter är personer med behov och resurser som behöver bekräftas och tillvaratas av sjuksköterskor. Patienters erfarenheter är att det är grundläggande att bli sedda ur ett holistiskt perspektiv, uttrycka vad som är viktigt för dem och bli förstådda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet framkom två teman; Att se personen bakom patientenmed två subteman: Betydelsen av att se personen i sitt sammanhang och Betydelsen av att identifiera personens individuella behov och Att skapa en vårdrelation med två subteman: Betydelsen av att skapa tillit och Betydelsen av att involvera personen och de närstående. Slutsats:Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat beskrevs som att lära känna personen bakom patienten för att personen skulle kunna vara i centrum av vården och inte sjukdomen. Genom att se personerna i sitt sammanhang och identifiera vilka behov de hade, kunde sjuksköterskor förstå vad som var viktigt och anpassa vården efter dessa behov. Vidare framkom att det var centralt att bygga upp en vårdrelation med patienten.

Att bilda familj är för många människor en central del av livet, men många lyckas inte på naturlig väg vilket ofta leder till stor besvikelse och i många fall en livskris. Assisterad befruktning, ett samlingsbegrepp för kliniska tekniker för att frambringa graviditet, ger människor som tidigare inte haft det en stor möjlighet att få biologiska barn. Men även om chanserna statistiskt sett är goda att få barn med hjälp av behandlingarna är resan dit för många en påfrestande upplevelse. 2016 är året då även singelkvinnor får rätt till assisterad befruktning som tidigare endast varit förbehållen heterosexuella och samkönade kvinnliga par då en ny lag träder i kraft. I och med den nya lagändringen intar assisterad befruktning, som än idag är ett delvis tabubelagt ämne, en mer erkänd ställning i det svenska samhället I och med detta kommer också efterfrågan på behandlingar att öka liksom trycket på den redan delvis ansträngda fertilitetsvården. Med bakgrund bland annat i detta har utgångspunkten för mitt examensarbete varit att gestalta en ny fertilitetsklinik som kan möta den nya efterfrågan på behandlingar. Syftet har bland annat varit att medvetliggöra och sätta ett större värde på fertilitets- och familjefrågor genom att skapa en fysisk plats som är specifik för verksamheten. Min ambition har varit att skapa en byggnad och ett program som förhåller sig holistiskt till fertilitetsproblematik genom att inte bara erbjuda behandlingar av de som redan är drabbade utan också utan också en plats för att sprida kunskap om ämnet och utgöra en samlingsplats för människor som på något sätt har en koppling till fertilitetsfrågor – ett nytt fertilitetscentrum.  I projektet har jag undersökt hur man genom gestaltning av vårdmiljön kan komplettera den kliniska behandlingen. Att skapa en plats som skänker trygghet och värdighet till de människor som kommer hit och som oftast egentligen inte är sjuka men som befinner sig i en känslomässigt svår situation. Hur kan man underlätta vardagen för den som genomgår en fertilitetsbehandling? Hur möter verksamhetens program och vårdmiljön patienten i detta? Hur kan arkitekturen möta olika individers skilda upplevelser och behov i situationen som ofrivilligt barnlösa? Kan man med hjälp av arkitektur låta vård bli en mer integrerad och mindre stigmatiserad del av samhället? / For many people, founding a family is a central part of life. Unfortunately many fail to have biological children of their own which often is a great disappointment and for some the upbringing of a life crisis. Assisted reproduction, a collective term for clinical techniques to generate pregnancy, gives people who previously have not succeed in having biological children a chance to do so. But even if the chances statistically are good to have children with help from these treatments, the journey by assisted reproduction may be difficult. In 2016 single women is given the right to assisted reproduction in Sweden due to a new law. (The right to assisted reproduction has until now just been given to heterosexual couples and female couples.) Due to this change of the law, assisted reproduction is now given a more recognized position in the Swedish society. Also the demand of this kind of treatments will increase. With this as a background, the theme for my thesis project has been to design a new fertility clinic. One of the overall aims has been to put questions regarding fertility, reproduction and the right to create a family for everyone in the spot light by designing an actual building which is specific for this type of operations. My ambition has been to create a program and later a building which deals with these questions in a holistic way by not only offer treatments to the people in need for them, but also to create awareness and knowledge of the matter and create a hub – a fertility center - for people who has some connection to questions regarding assisted reproduction. The project investigates how the health care environment can be a complement to the clinical treatment. How can the built environment relate to different individuals need of support? Can architecture be a tool to make health care a more integrated part of our society and make it less stigmatized?

Bakgrund Hälsa ska, i Hem- och konsumentkunskap (HKK), undervisas ur ett holistiskt, alltså fysiskt, psykiskt och socialt, perspektiv kring flera innehåll. HKK-lärares frihet att forma hälsoundervisningen gör deras resonemang avgörande för hälsoundervisningens utfall. Syfte Syftet med studien var att undersöka HKK-lärares resonemang och upplevelser kring undervisning om hälsa ur ett holistiskt perspektiv.  Metod Studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys gjordes av intervjuerna.    Resultat Lärarna fokuserade i hälsoundervisningen den fysiska hälsan medan den sociala hälsan mestadels hamnade utanför hälsobegreppet. Lärarna såg möjligheter att öka elevernas kunskap kring mat och hälsa. Innehållet som lyftes grundade sig i lärarnas tolkningar av styrdokumenten. Psykisk hälsa framträdde i samband med undervisning om fysisk hälsa och utgjorde en utmaning för lärarna.  Slutsats För att alla hälsoaspekter ska lyftas behövs ökad förståelse för hur olika hälsoinnehåll prioriteras mot varandra och för vilka verktyg HKK-lärare behöver för att tillgängliggöra de sociala och psykiska aspekterna av hälsa till eleverna. / Background In Home and Consumer Studies (HCS), health should be taught from a holistic perspective, encompassing physical, mental and social aspects around various contents. Teachers in HCS are granted freedom in shaping health education, making their reasoning crucial for the outcome of the education.  Objective The aim of this study was to explore how teachers in HCS reason about and experience health education from a holistic perspective.  Method(s) The study was conducted through a qualitative study with semi-structured interviews. Thematic analysis was conducted on the interview data.  Results In health education, teachers primarily focused on physical health, while social health often fell outside of the health concept. Teachers identified opportunities to enhance students’ knowledge about food and health. The content was based on the teachers’ interpretations of policy documents. Reasoning surrounding mental health was shown in connection to education about physical health and posed as a challenge for teachers. Conclusion In order to ensure that all health aspects are highlighted, increased understanding is needed to see how different health content is prioritized against each other and which tools teachers’ in HCS must gain to make the social and psychological aspects of health available to students

<p>This essay reviews the situation for small actors in the Swedish clothing industry. In this essay we assume that loyalty is a requirement for survival on the competitive clothing market. Four small actors have been analyzed up on theories on loyalty, brand equity, relationship marketing, service marketing, quality, interactive marketing, distribution and value creating activities. The chosen actors are Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström and Ida Sjöstedt. The conclusion of the essay is that it is possible for small actors on the Swedish clothing market to build loyal relationships with their customers. This can be achieved if the right strategic decisions are made. It has been noticed that the Internet seems to make a big difference in the process of communication between companies and their customers.</p> / <p>Denna uppsats har kommit fram till att små företag på den svenska konfektionsmarknaden har goda möjligheter att skapa lojala kundrelationer. Det krävs strategiska beslut för att lyckas. De faktorer som har behandlats är distributionssätt, värdeskapande, kvalitet och varumärkets värde. Analysen konstaterar att de olika undersökningsobjekten värdeskapar på olika sätt. De använder sig av olika distributionsstrategier för att nå ut till sina kunder. Undersökningen visar att ju närmare kunden man värdeskapar och ju mer selektiv man är i sitt val av återförsäljare desto mer lojala kunder vinner man. Undersökningen har visat att hög varumärkeskännedom inte alltid betyder att man har lojala kunder. Den har också visat att egen butik inte är nödvändigt för att skapa trogna och lojala kundrelationer.</p><p>Den svenska konfektionsmarknaden har hög tillväxt och en kollaps förutspås. Nya företag verkar under svåra förhållanden och måste skapa lojala kundrelationer för att överleva. Stigande priser på importerade kläder gör att endast de stora kedjorna kan hålla låga priser ut till slutkund. Detta påverkar de mindre aktörerna då de inte har samma stordriftsfördelar. Ökade krav från kunderna gör att företagen verkar under hård press och de måste bemöta kundernas allt högre förväntningar.</p><p>Undersökningen har genomförts med en deduktiv ansats. Studierna är utförda med kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätfrågor och intervjuer. Dessa har genomförts med företagens kunder respektive ledning. Kundundersökning har genomförts med ett sannolikhetsurval. Fyra mindre aktörer som verkar på den svenska konfektionsmarknaden har valts ut och undersökts. Företagen är Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström och Ida Sjöstedt.</p><p>De teorier som uppsatsen behandlar är;</p><p>· Mogen marknad</p><p>· Lojalitet</p><p>· Värdeskapande</p><p>· Distribution</p><p>· Tjänstemarknadsföring</p><p>· Interaktiv Marknadsföring</p><p>· Kvalitet</p><p>· Hävstångeffekten</p><p>Det perspektiv som uppsatsen har tagit är;</p><p>· Systemtänkande och Relationsmarknadsföring</p><p>För att mäta teorier har vi använt oss av;</p><p>· Brand Equity</p><p>Undersökning har observerat att Internet är en betydande faktor lojalitetsskapande. Det finns en tydlig koppling mellan de som besökt varumärkenas hemsidor och de som handlat av respektive varumärke.</p>