För att möta behov hos äldre personer kan alternativa hälsofrämjande åtgärder, såsom djurassisterade interventioner, vara en god idé. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hur olika interventioner med husdjur inverkar på den holistiska hälsan hos äldre personer. För att besvara syftet formulerades fyra frågeställningar om vilken inverkan husdjuret kan ha på de fyra dimensionerna av hälsa. En integrerad översikt genomfördes, där systematiska litteratursökningar och manuella sökningar resulterade i nitton artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att husdjuret kunde främja de olika dimensionerna av hälsa hos äldre på olika sätt. Denna integrerade översikt bidrar till en kunskap om vad hälsa kan handla om och hur husdjuret inverkar på den. Olika djurassisterade interventioner verkar ha en möjlighet att fylla äldre personers unika behov som kanske annars är svåra att tillgodose.

Bakgrund: Distriktssköterskan triagerar dagligen patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Psykisk ohälsa är mångfacetterat och till viss del tabubelagt i samhället. Detta kräver att distriktssköterskan har god kännedom om psykisk ohälsa och hur den kan uttrycka sig hos olika patienter. Distriktssköterskan behöver även ha ett holistiskt synsätt med personcentrerad vård i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av triagering av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor/sjuksköterskor verksamma i primärvården. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet var tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Brister i utbildning, Utmaningar vid triagering samt Brister i samverkan. Resultatet visade att distriktssköterskan behöver ha mer kunskap om psykisk ohälsa samt ha de förutsättningar som krävs för att genomföra en bra triagering såsom stödverktyg och trygghet i dialog om självmordstankar hos patienten. Distriktssköterskan behöver vara medveten om somatisering och dess påverkan i triageringen. Samarbetet mellan primärvården och öppen psykiatriska mottagningen behöver förbättras. Konklusion: För att triagering av psykisk ohälsa ska bli bättre behöver distriktssköterskan erhålla mer utbildning av psykisk ohälsa. Där har både arbetsgivare och utbildningsansvariga ett ansvar att påverka möjligheterna till triagering av psykisk ohälsa i primärvården. Distriktssköterskan behöver även ha stödverktyg för att säkerhetsställa likvärdig triagering av psykisk ohälsa i primärvården. / Background: The district nurse triage daily patients with mental illness in primary care. Mental illness is multifaceted and to some extent taboo in society. This requires that the district nurse has a good knowledge of mental illness and how it can express itself in different patients. The district nurse also needs to take a holistic approach with person-centred care in focus. Aim: The aim was the district nurse experiences with triage of patients with mental illness in primary care. Method: A qualitative research approach based on interviews with eight district nurse/nurse active in primary care. Qualitative content analysis. Result: The result was three categories and ten subcategories. The three categories were: Deficiencies in education, Challenges in triage and Deficiencies in collaboration. The results showed that the district nurse needs to have more knowledge about mental illness and have the conditions required to carry out a good triage, such as support tools and security in dialogue about suicidal thoughts in the patient. The district nurse needs to be aware of somatization and its impact on triage. The collaboration between primary care and the open psychiatric clinic needs to be improved. Conclusion: In order for triage of mental illness to improve, the district nurse needs to receive more training in mental illness. There, both employers and education managers have a responsibility to influence the opportunities for triage of mental illness in primary care. The district nurse also needs support tools to ensure equivalent triage of mental illness in primary care.

Patienter med smärta är vanligt förekommande inom den svenska sjukvården, vilket orsakar lidande hos såväl patient som samhälle. Personcentrerad information ger delaktighet och möjliggör egenvård, vilket genererar lindrat lidande och en vårdande vård. Problem som examensarbetet belyser är att patienten betalar priset då vården stundtals saknar ett holistiskt synsätt. Även ses obehandlad och underbehandlad smärta generera negativa konsekvenser och ökat patientlidande. Syftet med studien var att undersöka hur patientinformation påverkar patientens förmåga att hantera smärta. Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt, baserad på kvalitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav ett huvudtema med fyra underteman. Resultatet visade att informationsutbyte mellan patient och vårdgivare gav större delaktighet för patienten och underlättade vårdgivarens möjlighet att vårda. Information kring smärta och smärtlindring bör vara individuell och delges patienten på det sättet patienten upplever bäst. Patienter beskrev vikten av en tillitsfull relation till sin vårdpersonal och nämnde ord som ögonkontakt, närvaro och ett aktivt lyssnande i det vårdande mötet. Där patienter inte upplevde vården vårdande väcktes känslor av ledsamhet, irritation och ilska. Bra information gav ökad möjlighet till egenvård. Patienter såg behov av tillförlitlig och uppdaterad information, vilket kunde ges via e-hälsa. Denna informationskanal visade sig leda till positiva förändringar i patienters humör och beteenden, vilket i slutändan resulterade i minskad smärta. Slutsatser som ses är att patienter med smärta är i behov av individanpassad information. Patienter önskar bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Vården måste få ta tid, då det vårdande mötet visat sig kunna lindra människors smärta. / Within the Swedish health system, patients with pain are common. Not only does the individual patient suffer but so does the overall society. By providing person-centered information patients enables participation and self-care, resulting in relieved suffering and overall caring. However, the problem this study highlights is the lack of holistic nursing in caring. Pain that remains untreated or not treated sufficiently will generate negative consequences and increased suffering amongst the patients. The main purpose of the study was to further investigate how the patient’s ability to manage pain was affected by the patient information that was provided. The thesis of this dissertation is based on a literature review of data provided in multiple qualitative research studies. Twelve articles of qualitative research were used. The information provided in the articles resulted in one main theme and four sub-themes. The results proved that the exchange of information between patient and healthcare provider lead to greater patient participation and facilitated caring. Information about pain and pain relief should be individual and communicated to the patient with an individualized approach in mind. Patients described the importance of a trusting relationship with their healthcare provider and mentioned words such as eye contact, presence and active listening in the care meeting. When patients did not experienced true care, feelings of sadness, irritation and anger surfaced. In addition, by providing correct and personalized information regarding pain management the opportunities for self-care increased. There is a need for patients to receive reliable and up-to-date information, which can be achieved via e-health. Utilizing e-health as a means of communications has proved to be of great value, resulting in positive changes in patients' moods and behaviors ultimately resulting in overall reduced pain. In conclusion, patients with pain need personalized information. Patients want to be seen, heard and understood. The care must be allowed to take time, as the caring has been shown to ease suffering.

I Sverige pågår en reform för att etablera en nära vård som prioriterar att vården omkring patienten blir mer effektiv och patientfokus i vårdmiljön stärks. Kärnan i denna reform är övergången till ett mer personcentrerat arbetssätt. Dagens ambulanssjukvård motsvarar inte samhällets ökade krav och är inte rätt rustad och effektiv i sin nuvarande struktur. Ett personcentrerat förhållningssätt tydliggör patientens behov och unika situation. Examens-arbetets syfte var att analysera tillämpningar av personcentrerad vård i dagens ambulans-sjukvård. Åtta yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor inkluderades utifrån bekvämlig-hets urval och individuella intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen mellan ambulanssjuksköterskan och patienten framkommer som ett centralt begrepp i förverkligandet av ett personcentrerat fokus i den prehospitala vårdmiljön. Viktiga insikter är att ambulanssjuksköterskans handlingar mot patienten har stor inverkan på patientens integritet och är av betydelse i vårdandet. / In Sweden, a reform is underway to establish easy to assess healthcare system, that in integrative way prioritizes brings healthcare closer to the patient to create a more efficient and patient-focused care environment. The core of this reform is the transition to a more person-centered approach. Today's ambulance healthcare does not meet society's increased demands and is not adequately equipped or efficient in its current structure. A person-centered approach highlights the patient's needs and unique situation. This one-year master thesis aims to analyze the applications of person-centered care in today's ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted with eight practicing ambulance nurses selected through convenience sampling. Communication between the ambulance nurse and the patient emerges as a central concept in realizing a person-centered focus in the prehospital care environment. Key insights reveal that the actions of the ambulance nurse regard the patient have a significant impact on the patient's integrity and subsequent care plan.

Bakgrund: Samtidigt som andligt utövande hos personer med psykossjukdom påverkar faktorer såsom välbefinnande, återhämtning och läkemedelsföljsamhet upplever dessa patienter att den andliga dimensionen inte tas i beaktning av sjuksköterskan i omvårdnaden. För att förbättra den holistiska omvårdnaden är det således av vikt att få en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Syfte: Att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Betydelse: Genom att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av andlig omvårdnad hos patienter med psykossjukdom kan vi öka vår kunskap kring hur den andliga dimensionen kan integreras i omvårdnaden. Resultat: Tre huvudteman formulerades: Sjuksköterskans förutsättningar; Definitionen av andlighet, Sjuksköterskans egna trossystem, Sjuksköterskans personliga egenskaper. Hindrande faktorer; Kunskapsbrist, Strukturella faktorer, Stigma. Främjande faktorer; Vårdrelationen, Livsberättelsen som verktyg, Andligt empatiskt förhållningssätt, och Betydelsen av klinisk erfarenhet. Slutsats: Andlighet i vårdkontexten behöver definieras och andlig omvårdnad behöver utformas och implementeras i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver kunna prata om den andliga dimensionen och ha självkännedom om den egna andligheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap i kulturell och religiös normativitet samt hur andliga uttryck kan skiljas från psykotiska symtom, vilket behöver integreras i läroplanen. / Background: Whilst practicing spirituality among people with psychotic illness affects factors such as well-being, recovery and compliance, the experiences of these patients is that the nurse does not take this dimension into consideration in the nursing care. To improve holistic care, it is therefore of importance to increase knowledge revolving the nurse’s experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Aim: The aim of this study was to describe psychiatric nurses’ experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Method: A qualitative literary study with a systematic approach. Meaning: By examining the psychiatric nurses’ experiences of spiritual care amongst patients with psychotic illness, we hope to increase the knowledge in how the spiritual dimension can be integrated into nursing care. Result: Three main themes were formulated: The nurses' prerequisite qualification; The definition of spirituality, The nurses' own belief system, The nurses' personal presumptions. Impeding factors: Lack of knowledge, Structural factors, Stigma. Promoting factors; The nurse-patient relationship, The life story used as a tool for continued care, The spiritual empathic approach, and The importance of clinical experience. Conclusion: Spirituality in the context of care needs to be defined, and spiritual care needs to be adequately shaped and applied in nursing. Nurses need to be able to discuss the spiritual dimensionand possess a self-awareness regarding their own spirituality. Nurses require knowledge concerning cultural and religious normativity, and how displays of spirituality can be distinguished from psychotic symptoms, which needs to be included in the nursing curriculum.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes. / Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.

No description available.