Mellanchefer intar en allt mer central roll i organisationer vilket resulterar i ökat ansvar både operativt och strategiskt. Huruvida mellanchefer bör rekryteras internt eller externt är svårt att fastställa. Då arbetsmarknad och samhället kräver en ständig utveckling och förnyelse av organisationer bör ledning arbeta strategiskt med att främja en ständig utveckling. Syftet med denna studie blir därför att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga och hur mellanchefsrekrytering, ur en strategisk synvinkel, kan bidra till innovation.Vi har genomfört en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer där respondenter med erfarenhet av chefsrekrytering i organisationer från tre olika branscher har deltagit. Branscherna som studerats är industribranschen, servicebranschen och detaljhandelsbranschen för att fastställa eventuella skillnader i synen på innovation och mellanchefens roll i strävan mot denna i de olika branscherna. Studien har en komparativ design med ett målstyrt urval. Totalt deltog sex respondenter i studien med sina berättelser och erfarenheter kring chefsrekrytering. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur kring mellanchefsrekrytering, innovation samt intern och extern rekryteringens för- och nackdelar som sedan används som utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys.Vår forskning om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga leder till resultatet att majoriteten av respondenterna förespråkar karriärsutveckling genom intern rekrytering. Detta skulle leda till ökad innovation i högre grad än den externa rekryteringen. Att värna om befintliga medarbetare och låta dem växa och utvecklas gynnar organisationens innovationsförmåga och anses vara en mer effektiv rekryteringsmetod i strävan efter innovation. Något avvikande från detta är resultatet från analysen av serviceorganisationen som är medvetna om fördelarna med intern karriärutveckling men anser att den externa rekryteringens fördelar ändå väger tyngre utifrån innovationssynpunkt. Detta då de utifrån innovationsperspektivet ser nyskapande som resultat av att rekrytera externa individer som bidrar med nya idéer och tankesätt. Vår forskning bidrar med att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga. / Middle managers today have an increasingly central role in business organizations resulting in increased responsibility both operationally and strategically. Whether it is advisable to recruit middle managers internally or externally is a debated topic and seemingly a situation driven decision. As the labor market and society requires a continuous development and innovation of organizations the management should work strategically to promote a continuous development. The purpose of this study is therefore to increase the knowledge of how internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation and how recruitment of middle managers, from a strategic point of view, can contribute to innovation.We have conducted a qualitative analysis of semi-structured interviews where respondents with experience of executive recruitment in organizations from three different sectors participated. The sectors studied were; the industrial sector, the service sector and the retail sector in order to determine the possible differences in views on innovation and the manager's role in pursuing this in their respective industries. The study has a comparative design with a purposive sampling. A total of six respondents were interviewed and their stories and experiences were included in this study. In the analysis, we have worked with an abductive approach inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical framework has been developed by using previous literature on middle management recruitment and innovation and the internal and external recruitment advantages and disadvantages which later on have been used as the basis for structuring the text in the analysis.Our research of how the internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation leads to the result that most respondents advocate career development through internal recruitment. This would lead to greater innovation, to a greater extent than the external recruitment. Our results suggests that by retaining existing employees and allow for them to grow and develop, the organization promotes innovation and could be assumed to hold a more effective recruitment method in the pursuit of innovation. In contrast, the result of the analysis of the service organization shows that the respondents are well aware of the advantages of internal career development however despite these benefits they still debate that numerous advantages do prevail from an innovation perspective when recruiting middle managers externally. This due to, from an innovation perspective, the external recruitment would allow for the organization to host new objective individuals contributing with innovative ways of working and perhaps new sought after perspectives previously unknown to the organization. To summarize this study shall aim to contribute to an increased knowledge of how internal and external recruitment of middle managers affect organizations' ability to pursue innovation.This paper is written in Swedish.

Denna studie behandlar begreppet mångfald på arbetsplatsen i en svensk kontext. Begreppet har diskuterats i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det råder fortfarande en förvirring kring vad mångfald på arbetsplatsen innebär och vilken påverkan det har på enskilda organisationer. Vidare förknippas begreppet i Sverige med en hög grad av statlig inblandning, som på senare år fokuserats på att påverka organisationer i riktning mot en multikulturell modell. Dock hävdas att det finns liten erfarenhet i av den multikulturella modellen i den svenska praktiken. De företag som arbetar med mångfald gör det ofta inte integrativt, utan mer av ekonomiska skäl för att lättare kunna söka externt kapital.Syftet med studien är att utreda vilka perspektiv av mångfald som finns i olika svenska organisationer och hur dessa skiljer sig från, eller liknar, den multikulturella modell som förespråkas av samhällsdiskursen. Med hjälp av institutionell teori som referensram diskuteras sedan resultatet för att kunna förklara varför eventuella diskrepanser i diskursen kring mångfald på arbetsplatsen mellan olika nivåer i samhället uppstår. Kvalitativ analys av diskurser över flera nivåer av samhället genomförs utifrån en tvärsnittsdesign med urval av offentliga dokument såsom hemsidor, policydokument hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar hos relevanta institutionella arrangemang i ett makroperspektiv, de allra största svenska företagen och ett slumpvis genererat urval av stora svenska företag i ett mikroperspektiv. Totalt analyseras 70 företag och sex institutionella arrangemang. Vi arbetar utifrån en abduktiv ansats där analysen inledningsvis görs med hjälp av en referensram kring mångfaldsperspektiv som senare utvecklas vid adderandet av institutionell teori och i ljuset av våra resultat.Vi finner att tre perspektiv på mångfald; förstärka homogenitet, det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet kan sägas vara institutionaliserade i den svenska kontexten med en stark fokusering på könsdimensionen av mångfald. Accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet kan vi inte säga är institutionaliserade i den svenska kontexten. Istället kan de sägas vara på modet. De institutionella arrangemang som vi kan koppla till den svenska staten påverkar svenska organisationer genom tvingande institutionellt tryck till att anamma de institutionaliserande perspektiven. Det finns även en ambition till att regeringen skall agera förebild för mångfaldsarbete genom företag med statligt ägande. Dock sträcker sig texter från dessa institutionella arrangemang inte längre än till det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet. Istället finner vi de flesta uttrycken för accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet, där vi även återfinner den multikulturella modellen, framför allt i diskursen som utgörs av texter hos de största svenska företagen. Studien bidrar, genom adderandet av institutionell teori, till en ny, mer pluralistisk syn på mångfaldsperspektiv än vad tidigare litteratur har illustrerat. / This study is addressing the concept of workplace diversity in the Swedish context. The concept has been discussed in Sweden since the late 1990´s, but still there are confusions about what workplace diversity really is, and what impact it has on particular organizations. Further, the concept is in the Swedish context associated with a high degree of governmental involvement which, as of late, has been focused on influencing organizations toward a multicultural model. However, some argue that there is little experience of a multicultural model in the Swedish practice. Those companies that work with diversity do so mostly out of economic reasons, in search of external capital and not in an integrative way.The purpose of this study is to investigate which perspectives on diversity there are in different Swedish organizations and how these can resemble, or differ from, the multicultural model that is advocated by the societal discourse. By means of institutional theory as a reference, the results are then discussed to explain why possible discrepancies in the discourse around workplace diversity between different levels of society may arise. Qualitative analysis of discourses throughout several levels of society is conducted with a cross-sectional design with a sample of public documents such as websites, policy documents, sustainability reports and annual accounts from relevant institutional arrangements in a macro-perspective, and in a micro-perspective; from the largest Swedish companies and a random sample of large, Swedish companies. A total of 70 companies and six institutional arrangements are analyzed. We have an abductive approach, where the analysis is initially conducted by means of a frame of reference around perspectives on diversity, which is further developed with the addition of institutional theory in light of our findings.We find that three perspectives on diversity; reinforcing homogeneity, the color-blind perspective and the fairness perspective can be said to be institutionalized in the Swedish context, with a strong focus on the gender dimension of diversity. The perspectives of access and integration-learning cannot be said to be institutionalized in the Swedish context, but can instead be seen as fashionable. The institutional arrangements we can associate with the Swedish government influence Swedish organizations by means of coercive institutional pressure to adapt to the institutionalized perspectives. There is also an ambition to act as a role model concerning diversity management through companies owned by the State. However, the texts we analyze deriving from these institutional arrangements stretch no further than to the color-blind perspective and the fairness perspective. Instead, we find the most expressions for the access perspective and the integration-learning perspective, where we also find the multicultural model, in the discourse consisting of texts deriving from the largest Swedish companies. The study contributes, by the addition of institutional theory, to a more pluralistic way of describing the perspectives on diversity, than illustrated by previous literature.The thesis is written in Swedish.

HR är ett yrkesfält som avser en verksamhets personalförvaltning, men har sedan det uppkom varit tvetydigt och under ständig utveckling. Många av de studier som bedrivits kring fältet har till följd av detta fokuserat på att fastställa vad HR är och vad dess funktion bör vara. Forskning har fokuserat på att finna universella svar, men det saknas studier som låter dessa frågor besvaras utifrån en specifik organisationskontext. Vidare finns även en brist på empirinära studier inom HR-fältet. Genom detta samt den tvetydighet och föränderliga bakgrund HR-fältet präglas av, har vi identifierat HR-funktionen som vagt inramad inom forskningen. Utifrån detta är studiens syfte att bidra med praktiknära kunskap om hur HR-arbetet sker i praktiken.Vi har genomfört en kvalitativ studie med en jämförande design. Baserat på ett teoretiskt urval inkluderades, genom semistrukturerade intervjuer, totalt tre företag med fristående HR-avdelning. I Varje företag intervjuades en HR-ansvarig respektive tre avdelningschefer. Analysen har tagit form utifrån en abduktiv ansats föranledd av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska modell som tillämpades i analysen utvecklades via tidigare forskning och användes i syfte att belysa eventuella motsättningar i respondenternas synsätt avseende HR.Vår studie har lett till en slutsats om att HR som funktion inte bör fastställas i specifika termer, utan att vikten ligger i att skapa en för organisationen intern samstämmighet gällande HR’s roll och sedan kommunicera det till organisationens medlemmar. Detta för att främja enhetliga förväntningar kring funktionen och således minimera missriktad kritik. I samtliga företag framträder främst dualistisk HRM, genom vilken både mjuk och hård HRM återfinns. Till skillnad från en stor del av tidigare forskning som bedrivits inom fältet, inriktar sig denna studie på att undersöka HR praktiknära i sitt specifika sammanhang. Således bidrar studien till en djupare förståelse för hur HR-arbetet sker i praktiken givet en viss kontext. / HRM, human resource management, is a profession concerning, as its name indicates, managing the human resources of an organization. Ever since emerging, it has been ambiguous and constantly evolving. Many of the studies conducted in the field has therefore focused on identifying what HR is and what its function should be. Research has focused on finding universal answers, but there are few studies that allow these questions to be answered on the basis of a specific organizational context. Furthermore, there is also a lack of empirical studies in the field of HR. Through this, as well as through the ambiguity and changing background the field of HR is characterized by, we have, in research, identified the HR function as vaguely framed. Based on this, the purpose of the study is to contribute with practice oriented knowledge about how HR work is managed in practice.We have conducted a qualitative study, on which we have applied a comparative design. Based on a theoretical sample, three corporations with an independent HR department were included in the study through semi-structured interviews. In every corporation a HR manager and three department heads were interviewed. The analysis has been shaped by an abductive approach, inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical model used in the analysis, was developed on the basis of previous research and served purpose to help emphasize, possibly opposing, differences in the interviewees views, regarding HR.The findings of this study has led to conclusions that HR as a function should not be determined in specific terms. However, the importance is to create an internal consistency regarding the role of HR and then to communicate this throughout the organization. This, in order to promote consistent expectations of the function and thus minimize misguided criticism. In all the corporations, dualistic HRM was the most appearing approach, in which both soft and hard HRM exist. Opposed to the majority of previous presented research of the field, this study focus on exploring HR-practice in its specific context, thus it contributes to a deeper understanding the practice of the field. This paper is written in Swedish.

‘Corporate social responsibility’ (CSR) and ‘socially responsible investment’ (SRI) have become predominant frameworks connecting business to society that have spread across the globe. They comprise a shared set of ideas and practices, such as those promoted in global reporting standards and by international organisations such as the UN Global Compact. Nonetheless, both are constructed and reproduced by companies in relation to context-specific social institutions, including norms and conventions shaping company engagement in social issues. Using a neo-institutionalist theoretical framework, the thesis examines constructions of social responsibility in discourse and within institutional contexts, across regions that are not often compared in the research terrain: two West European welfare states (Sweden and the UK) and two emerging African economies (South Africa and Mauritius). The purpose of the thesis is to add to the literature on CSR and SRI with a sociologically informed perspective that is comparative and connects institutional theory with social constructionism and a Foucauldian perspective on power. The thesis analyses how perceptions of CSR and SRI are constructed in relation to the social institutions that encase companies’ engagement with social issues, such as national level welfare configurations and the institution of financial investments. The main argument in this thesis is that CSR and SRI need to be seen as contextually constructed, in discourse and practice, in ways that draw the boundaries and set the conditions for company engagement with social issues. The thesis comprises three articles. Article 1 is a content analysis of company self-reporting on CSR and the article examines how the content given to CSR relates to broader welfare configurations and as such differs in four national settings across the divide between emerging African economies and Western welfare states. Article 2 is a discourse analysis that examines interpretative repertoires occurring in company self-reporting across the same set of four countries. The interpretative repertoires are analysed as discursive practices where power intersects with the production of knowledge on CSR. Article 3 focuses on SRI and examines responsible investing as a form of institutional work that institutional investors engage in. Based on an interview study with institutional investors in Sweden, the article analyses institutional work as a process that has the effect of both institutional creation and maintenance and it connects these institutional processes to the construction of meaning on SRI. In its entirety the thesis contributes a sociological perspective on how prevailing understandings of corporate social responsibility come into being and are reproduced. / Uppfattningar om företags samhällsansvar har begreppsliggjorts i huvudsak genom idéer om ’corporate social responsibility’ (CSR) och ’ansvarsfulla investeringar’. Under de senaste decennierna har dessa begrepp utvecklats till att bli vanligt förkommande och har spridits över världen. Som globala koncept medför de en gemensam uppsättning av idéer och metoder, såsom de som förs fram i internationella standarder för företags CSR rapportering, och utav internationella organisationer såsom FN:s Global Compact. Ändå skiljer de sig åt mellan olika kontexter och är konstruerade och återges av företag i förhållande till sociala sammanhang. Begreppen ges mening i relation till sociala institutioner i form av normer och konventioner som redan omger företag och sociala frågor. Baserat på nyinstitutionell teori undersöker avhandlingen konstruktioner av samhällsansvar och ansvarstagande, i diskurs och i institutionella sammanhang, över regioner som inte ofta jämförs i forskningen kring skillnader i företags samhällsansvar: två Västeuropeiska välfärdsstater (Sverige och Storbritannien) och två tillväxtekonomier i södra Afrika (Sydafrika och Mauritius). Syftet med avhandlingen är att bidra till litteraturen kring CSR och ansvarsfulla investeringar med ett sociologiskt perspektiv som är jämförande och för samman institutionell teori med social konstruktionism och Foucaults perspektiv på makt. Avhandlingen analyserar hur föreställningar om CSR och ansvarsfulla investeringar konstrueras i förhållande till de sociala institutioner som omger företags engagemang i samhällsfrågor, och belyser speciellt vikten av samhällets välfärdssystem och konventioner kring finansiella investeringar som betydelsefulla för dessa begrepp. Huvudargumentet i denna avhandling är att CSR och ansvarsfulla investeringar måste ses som kontextuellt skapade, i diskurs och praxis, på ett sätt som drar gränserna och skapar förutsättningarna för företags engagemang i samhällsfrågor. Avhandlingen omfattar tre artiklar. Artikel 1 är en innehållsanalys av företags självrapportering om CSR och artikeln undersöker hur innehållet som ges till CSR i självrapporteringen relaterar till hur samhället i övrigt hanterar välfärd och sociala frågor. Artikeln visar på hur CSR på så sätt skiljer sig åt mellan fyra olika länder där två är tillväxtekonomier i södra Afrika och två är Västeuropeiska välfärdsstater. Artikel 2 är en diskursanalys som undersöker språkliga repertoarer (interpretative repertoires) som förekommer i företags självrapportering om CSR, i samma uppsättning av fyra länder. Repertoarerna analyseras som tillämpandet av diskurs och de synliggör hur makt är av betydelse i skapandet av diskurser kring CSR. Artikel 3 fokuserar på ansvarfulla investeringar och undersöker detta som en form av aktivt skapande och återskapande av samhällsinstitutioner. Baserat på en intervjustudie med institutionella investerare i Sverige analyseras ansvarfullt investerande som en process som på samma gång innebär både skapande av en ny social institution, ansvarsfulla investeringar, och återskapande av en existerande institution, finansiella investeringar. Skapandet av nya idéer inom ramarna för en existerande institution påverkar innebörden i ansvarsfulla investeringar. I sin helhet bidrar avhandlingen med ett sociologiskt perspektiv på hur uppfattningar om företags samhällsansvar skapas och återskapas. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Hållbarhet är ett begrepp som har skiftande innebörd, både inom vetenskap och populärvetenskap. Forskning kring hållbarhet har ett särskilt fokus på kartläggning av orsakssamband och enbart ett fåtal studier fokuserar på att kartlägga och utforska hur begreppet hållbarhet konstrueras genom företags kommunikation. Inom redovisning efterfrågas ofta ett mer principbaserat och konceptuellt angreppssätt, och då detta enligt vår litteraturöversikt ges begränsat utrymme inom forskning kring hållbarhet, finns det möjligheter till att bidra med förståelse på området. Syftet med denna studie är att utforska hur begreppet hållbarhet kommuniceras och därmed konstrueras av företag med affärskonceptet fast fashion. Det finns en distinktion mellan handling och kommunikation och den här studien behandlar enbart kommunikationsaspekten. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för företag med affärskonceptet fast fashion. Studien har en tvärsnittsdesign med ett teoretiskt urval och top of mind-associationer. Totalt inkluderades tre företag i studien och deras respektive hållbarhetsredovisningar för rapporteringsåret 2013. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett foucauldianskt perspektiv. Den teoretiska modellen utvecklades med hjälp av tidigare litteratur om hållbarhetsdefinitioner och användes som en utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys. Vår utforskning av företagens kommunikation av hållbarhet leder till slutsatsen att begreppet snarare konstrueras som produktiv aktivitet än handlingsklokhet i och med företagens tydliga fokus på stegvis anpassning och efterlevnad av såväl koder som specifika regler. Weak sustainability är mer framträdande än strong sustainability i företagens hållbarhetsrapportering, men det finns även en glidande skala mellan dessa. Till skillnad från övriga studier kring konstruktion av hållbarhetsbegreppet riktar denna studie in sig på företag med ett visst koncept (i.e. fast fashion) i utforskningen av hur hållbarhetsbegreppet kommuniceras och konstrueras. Studiens bidrag är utvecklandet av den teoretiska modellen i form av en glidande skala samt ökad konceptuell förståelse för konstruktion av hållbarhet. Vi argumenterar således för en glidande skala mellan de teoretiskt definierade hållbarhetskategorierna, medan andra studier enbart presenterar sina resultat enligt dikotomier. / Considering both science and popular science, sustainability is a concept of diverse meanings. Scientific research concerning sustainability has a particular focus on plotting causal links. Only a few studies focus on plotting and exploring the concept of sustainability as it is being conveyed by businesses via communication in corporate sustainability reports. Within the accounting field, there is a common demand for a principles-based and conceptual approach. Thus, while our literature review shows scientific research on sustainability has given limited attention to this approach, there are vast opportunities to contribute to this field by enhancing the comprehension of this issue. Consequently, the aim of this study is to explore the way in which the concept of sustainability is communicated and hence constructed by fast fashion businesses. As there is a distinction between practice and communication, this study merely focuses on the communication aspect.We have conducted a qualitative content analysis based on corporate sustainability reports issued by fast fashion corporations. The study applies a cross-sectional design and a theoretical sampling technique coupled with top-of-mind associations. In total, three corporations were included in this study, resulting in a sample of three corporate sustainability reports from the reporting year of 2013. During the analysis, an abductive approach inspired by a foucauldian perspective was applied. The theoretical model was elaborated on the basis of previous research and academic literature on the definition of sustainability and it served as an initial structure for categorization of the empirical observations.Our findings indicate that companies portray a clear focus on gradual adjustment and conformity to various codes as well as regulations, which leads to the conclusion that companies included in this study construct sustainability in terms of skills rather than wisdom. Furthermore, our findings point to the conclusion that elements of weak sustainability are more prominent than elements of strong sustainability in corporate sustainability reports. However, a notable finding is the existence of a sliding scale between these paradigms. As opposed to other studies regarding the construction of sustainability, this study focuses on a certain business concept (i.e. fast fashion) exploring the communication and construction of the concept sustainability. The contribution of our study is an evolution of the model in terms of a sliding scale and increased conceptual understanding of the term sustainability. We argue a sliding scale between weak and strong sustainability should be taken into account, while previous studies have presented their findings solely as dichotomies.This paper is written in Swedish.

No description available.

AI is a phenomenon that does not only manifest itself as a disruptive technology, but also entails a paradigmatic shift with conceivably unprecedented and unforeseeable consequences for society and the human condition. This technology with its components Big Data and Machine Learning/algorithms has evoked critical reactions because of ethical concerns that follow on the backwash of its ubiquitous and ever more expanding use. Whose voices are presently raised and what contributions can actually be expected from the information systems (IS) discipline – an academic field that is prone to scrutinize phenomena that emerge when the social and technological system interact? By reviewing a systematically defined selection of the latest IS research literature and analyzing the critical perspectives, this study displays current themes in the IS discipline concerning critique of AI. The accumulation and clustering of the results can provide an answer to the question of what themes appear in the critique of AI in the IS discipline and whether a critical standpoint towards detrimental effects of AI use in society is formed. Social critique, which has no longstanding tradition in IS research, would be necessary to succeed in offering a well-informed and science-based guidance on how to face AI as a society and with the human condition as a focal point.