I denna kvalitativa intervjustudie belyses lärares syn på bemötande av elever inom musik- och kulturskolor. Syftet är att visa hur tre lärare resonerar om fenomenet bemötandet av enskilda elever inom musik- och kulturskolan samt på vilka sätt de ser något samband mellan bemötande och elevers musikaliska kunskapsutveckling. Datamaterialet består av intervjuer med tre musiklärare från olika musikskolor i Sverige. Studien utgår från hermeneutiskt perspektiv såsom förståelse och tolkning, och resultaten visar följande tre temata: Faktorer som påverkar bemötandet i undervisningssituationen, samband mellan lärarens bemötande och elevens utveckling samt musiklärares samtal om bemötande. I sista kapitlet diskuteras bland annat lärarnas upplevelse av att inte frågan om bemötande har vidrörts under musiklärarutbildningen. / This interview study describes music teachers’ views on treatment of pupils in music education in Swedish music and arts schools. The purpose of the study is to show how three music teachers talk about treatment of pupils in music education, and its impact upon student musical learning. Data consists of interviews with three music teachers from different music schools in Sweden. The study is based on hermeneutic perspective such as understanding and interpretation, and the result show the following five themes: Factors that impact the treatment in the classroom situation, connections between teacher treatment and student progression, and music teachers’ dialogue on treatment. In the last chapter, among other things, the teachers’ experiences of not having learnt about treatment during their teacher training are discussed.

<p>Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod. Resultatet visar att problematiskt spelande haft en stor påverkan på respondenternas liv, både prestationsmässigt och socialt. Något exakt samband med kemiska beroenden berättas det inte om och gränsen för ett problematiskt spelande uppges vara dels en känsla av tvång och dels att spelandet går ut över spelarens övriga liv. MMORPG-spel beskrivs som speciellt problematiska både genom sina sociala möjligheter och sin dynamiska uppbyggnad. Respondenterna berättar även om hur andra sociala faktorer i MMORPG-spelen som tävlingsinstinkt, statusjakt och grupptryck kan leda till ett problematiskt spelande. Den behandling bestående av kognitiv beteendeterapi och regelbundna samtal med en psykoterapeut som respondenterna upplevt skildras som hjälpfull. Andra delar av behandlingen som begränsad tillgång till datorer och sociala aktiviteter tillsammans med andra beskrivs även de som gynnsamma. Genus är enligt resultatet en komplicerad fråga eftersom spelarens och avatarens kön kan skilja sig åt, och att spelarna sällan kan vara säkra på vilket kön den de möter har i det verkliga livet. MMORPG-spelen beskrivs dock överlag som mansdominerade med stereotypa och sexualiserade framställningar av framför allt kvinnor. Bemötandet av kvinnliga spelare beskrivs däremot inte som speciellt annorlunda av respondenterna.</p><p> </p>

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod. Resultatet visar att problematiskt spelande haft en stor påverkan på respondenternas liv, både prestationsmässigt och socialt. Något exakt samband med kemiska beroenden berättas det inte om och gränsen för ett problematiskt spelande uppges vara dels en känsla av tvång och dels att spelandet går ut över spelarens övriga liv. MMORPG-spel beskrivs som speciellt problematiska både genom sina sociala möjligheter och sin dynamiska uppbyggnad. Respondenterna berättar även om hur andra sociala faktorer i MMORPG-spelen som tävlingsinstinkt, statusjakt och grupptryck kan leda till ett problematiskt spelande. Den behandling bestående av kognitiv beteendeterapi och regelbundna samtal med en psykoterapeut som respondenterna upplevt skildras som hjälpfull. Andra delar av behandlingen som begränsad tillgång till datorer och sociala aktiviteter tillsammans med andra beskrivs även de som gynnsamma. Genus är enligt resultatet en komplicerad fråga eftersom spelarens och avatarens kön kan skilja sig åt, och att spelarna sällan kan vara säkra på vilket kön den de möter har i det verkliga livet. MMORPG-spelen beskrivs dock överlag som mansdominerade med stereotypa och sexualiserade framställningar av framför allt kvinnor. Bemötandet av kvinnliga spelare beskrivs däremot inte som speciellt annorlunda av respondenterna.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

Studiens syfte är att undersöka vilken didaktisk potential bokserien Monstret Frank (2019) har med utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. Undersökningen baseras på en kvalitativ bild- och textanalys där vi utgått från läsarens tolkning av bokserien. Studien har sin utgångspunkt i att värdepedagogiken är en viktig del i skolans uppdrag. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Vid analysen har hela bokserien Monstret Frank (2019) lästs och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja och tolka narratologiska innehållsdelar som karaktärer, miljöer och händelser, för att se hur dessa kan användas i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån bokserien Monstret Frank (2019) då den innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra de värden och normer som finns i bokserien Monstret Frank (2019). Med hjälp av högläsning samt det kringliggande boksamtalet kan det i en sociokulturell lärandemiljö utformas till bra undervisningstillfällen i värdepedagogik.

Syftet med denna studie är att undersöka kulturskolepedagogers uppfattningar om skapande i musikundervisning. Detta har gjorts genom att besvara tre frågeställningar: Hur tolkar kulturskolepedagoger aktiviteten skapande i musikundervisning? Hur beskriver kulturskolepedagoger sitt arbete med skapande i musikundervisning? Vilka hinder ser kulturskolepedagoger för elevers skapande i musikundervisning? Arbetet har haft ett genomgående hermeneutiskt perspektiv och vilar på en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras såväl som språkliga definitioner av de centrala begreppen i studien. Studien är en intervjustudie. De genomförda intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats tematiskt för att därefter forma ett resultat. Resultatet visar på en tolkning av skapande som en aktivitet där individen (eleven) producerar något eget och något nytt. Det framkom i intervjuerna att lärarna beskriver sitt arbete med skapande i egenskap av en lek utan rätt eller fel. I resultatet framkommer att kulturskolepedagogerna upplever det främsta hindret för elevens skapande är eleven själv. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning där likheter och skillnader i resultat lyfts fram. Sist i arbetet presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utförande. / The aim of this study is to investigate what music-making means to four music teachers in the nonobligatory music- and culture school. This has been investigated by answering three main questions: How do music teachers interpret music-making as an activity in teaching? How do music teachers describe their work with music-making in their own teaching? What obstacles for pupils’ music-making do music teachers experience? The study is based on a hermeneutic perspective and based on an interpretative view of epistemology. In the study, earlier research is presented along with linguistical definitions of the words central for this study. The study is based on interviews which have been transcribed and then analyzed thematically to present a result. The result shows an interpretation of the activity music-making as something new to the individual (the pupil) produces, something of their own. It was shown in the interviews that the music-teachers describe their work with music-making as a form of play, which cannot be subject to outer conceptions of right or wrong. In the result it is presented that the informants of the study experience the pupils themselves as the main obstacle for their music-making. Then the result is discussed in the context of previous research, where similarities and differences in the findings are shown.

Mellanchefer intar en allt mer central roll i organisationer vilket resulterar i ökat ansvar både operativt och strategiskt. Huruvida mellanchefer bör rekryteras internt eller externt är svårt att fastställa. Då arbetsmarknad och samhället kräver en ständig utveckling och förnyelse av organisationer bör ledning arbeta strategiskt med att främja en ständig utveckling. Syftet med denna studie blir därför att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga och hur mellanchefsrekrytering, ur en strategisk synvinkel, kan bidra till innovation.Vi har genomfört en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer där respondenter med erfarenhet av chefsrekrytering i organisationer från tre olika branscher har deltagit. Branscherna som studerats är industribranschen, servicebranschen och detaljhandelsbranschen för att fastställa eventuella skillnader i synen på innovation och mellanchefens roll i strävan mot denna i de olika branscherna. Studien har en komparativ design med ett målstyrt urval. Totalt deltog sex respondenter i studien med sina berättelser och erfarenheter kring chefsrekrytering. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur kring mellanchefsrekrytering, innovation samt intern och extern rekryteringens för- och nackdelar som sedan används som utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys.Vår forskning om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga leder till resultatet att majoriteten av respondenterna förespråkar karriärsutveckling genom intern rekrytering. Detta skulle leda till ökad innovation i högre grad än den externa rekryteringen. Att värna om befintliga medarbetare och låta dem växa och utvecklas gynnar organisationens innovationsförmåga och anses vara en mer effektiv rekryteringsmetod i strävan efter innovation. Något avvikande från detta är resultatet från analysen av serviceorganisationen som är medvetna om fördelarna med intern karriärutveckling men anser att den externa rekryteringens fördelar ändå väger tyngre utifrån innovationssynpunkt. Detta då de utifrån innovationsperspektivet ser nyskapande som resultat av att rekrytera externa individer som bidrar med nya idéer och tankesätt. Vår forskning bidrar med att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga. / Middle managers today have an increasingly central role in business organizations resulting in increased responsibility both operationally and strategically. Whether it is advisable to recruit middle managers internally or externally is a debated topic and seemingly a situation driven decision. As the labor market and society requires a continuous development and innovation of organizations the management should work strategically to promote a continuous development. The purpose of this study is therefore to increase the knowledge of how internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation and how recruitment of middle managers, from a strategic point of view, can contribute to innovation.We have conducted a qualitative analysis of semi-structured interviews where respondents with experience of executive recruitment in organizations from three different sectors participated. The sectors studied were; the industrial sector, the service sector and the retail sector in order to determine the possible differences in views on innovation and the manager's role in pursuing this in their respective industries. The study has a comparative design with a purposive sampling. A total of six respondents were interviewed and their stories and experiences were included in this study. In the analysis, we have worked with an abductive approach inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical framework has been developed by using previous literature on middle management recruitment and innovation and the internal and external recruitment advantages and disadvantages which later on have been used as the basis for structuring the text in the analysis.Our research of how the internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation leads to the result that most respondents advocate career development through internal recruitment. This would lead to greater innovation, to a greater extent than the external recruitment. Our results suggests that by retaining existing employees and allow for them to grow and develop, the organization promotes innovation and could be assumed to hold a more effective recruitment method in the pursuit of innovation. In contrast, the result of the analysis of the service organization shows that the respondents are well aware of the advantages of internal career development however despite these benefits they still debate that numerous advantages do prevail from an innovation perspective when recruiting middle managers externally. This due to, from an innovation perspective, the external recruitment would allow for the organization to host new objective individuals contributing with innovative ways of working and perhaps new sought after perspectives previously unknown to the organization. To summarize this study shall aim to contribute to an increased knowledge of how internal and external recruitment of middle managers affect organizations' ability to pursue innovation.This paper is written in Swedish.

HR är ett yrkesfält som avser en verksamhets personalförvaltning, men har sedan det uppkom varit tvetydigt och under ständig utveckling. Många av de studier som bedrivits kring fältet har till följd av detta fokuserat på att fastställa vad HR är och vad dess funktion bör vara. Forskning har fokuserat på att finna universella svar, men det saknas studier som låter dessa frågor besvaras utifrån en specifik organisationskontext. Vidare finns även en brist på empirinära studier inom HR-fältet. Genom detta samt den tvetydighet och föränderliga bakgrund HR-fältet präglas av, har vi identifierat HR-funktionen som vagt inramad inom forskningen. Utifrån detta är studiens syfte att bidra med praktiknära kunskap om hur HR-arbetet sker i praktiken.Vi har genomfört en kvalitativ studie med en jämförande design. Baserat på ett teoretiskt urval inkluderades, genom semistrukturerade intervjuer, totalt tre företag med fristående HR-avdelning. I Varje företag intervjuades en HR-ansvarig respektive tre avdelningschefer. Analysen har tagit form utifrån en abduktiv ansats föranledd av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska modell som tillämpades i analysen utvecklades via tidigare forskning och användes i syfte att belysa eventuella motsättningar i respondenternas synsätt avseende HR.Vår studie har lett till en slutsats om att HR som funktion inte bör fastställas i specifika termer, utan att vikten ligger i att skapa en för organisationen intern samstämmighet gällande HR’s roll och sedan kommunicera det till organisationens medlemmar. Detta för att främja enhetliga förväntningar kring funktionen och således minimera missriktad kritik. I samtliga företag framträder främst dualistisk HRM, genom vilken både mjuk och hård HRM återfinns. Till skillnad från en stor del av tidigare forskning som bedrivits inom fältet, inriktar sig denna studie på att undersöka HR praktiknära i sitt specifika sammanhang. Således bidrar studien till en djupare förståelse för hur HR-arbetet sker i praktiken givet en viss kontext. / HRM, human resource management, is a profession concerning, as its name indicates, managing the human resources of an organization. Ever since emerging, it has been ambiguous and constantly evolving. Many of the studies conducted in the field has therefore focused on identifying what HR is and what its function should be. Research has focused on finding universal answers, but there are few studies that allow these questions to be answered on the basis of a specific organizational context. Furthermore, there is also a lack of empirical studies in the field of HR. Through this, as well as through the ambiguity and changing background the field of HR is characterized by, we have, in research, identified the HR function as vaguely framed. Based on this, the purpose of the study is to contribute with practice oriented knowledge about how HR work is managed in practice.We have conducted a qualitative study, on which we have applied a comparative design. Based on a theoretical sample, three corporations with an independent HR department were included in the study through semi-structured interviews. In every corporation a HR manager and three department heads were interviewed. The analysis has been shaped by an abductive approach, inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical model used in the analysis, was developed on the basis of previous research and served purpose to help emphasize, possibly opposing, differences in the interviewees views, regarding HR.The findings of this study has led to conclusions that HR as a function should not be determined in specific terms. However, the importance is to create an internal consistency regarding the role of HR and then to communicate this throughout the organization. This, in order to promote consistent expectations of the function and thus minimize misguided criticism. In all the corporations, dualistic HRM was the most appearing approach, in which both soft and hard HRM exist. Opposed to the majority of previous presented research of the field, this study focus on exploring HR-practice in its specific context, thus it contributes to a deeper understanding the practice of the field. This paper is written in Swedish.