Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

The purpose of this study is to investigate the impact of assessment for learning (AFL) in upper secondary PE, in terms of governance and its possible consequences for the subjects in the teaching and learning triangle (the teacher, the student) and the subject content. The study is conducted in three steps: i) How do a group of PE-teachers describe their ways of realizing assessment for learning in their teaching practice? ii) How can their reflections about AFL be understood from a governmentality perspective? iii) Depending on what forms of governance that are dominant in the teachers’ reflections about AFL, different consequences can be argued in the triadic relation between the teacher, the student and the subject content. The analysis highlights different roles of the teacher as a coach, an administrator or a moderator. These teacher roles have different expectations of the students, emphasizing the individual’s learning, accountability or group development. Consequently the subject content can be perceived as flexible, standardized or negotiable. Thus assessment for learning in PE can be described as: - An educational approach, promoting the individual’s selfrealization, through the right to choose her own way towards the goals and take responsibility for her own learning. - A control instrument in line with the accountability regime. Different assessment techniques are used in order to adapt the student to the standards and not the other way around; adapt the teaching and learning to meet student needs. - A systematic way of linking (group-) reflection to physical activities, which denotes a holistic approach to body/mind. The teaching practice is characterized by communication and negotiation about how to reach the goals in suitable ways for the group.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins

Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609