Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The National Libraries task to save and preserve the national cultural heritage has turned to a new challenge in a digital world. The preservation of born-digital material for future use requires not only saving the digital object itself but also information about the object, preservation metadata. This is a relatively new issue and the library community has very little experience in this area. It has become evident that international cooperation is necessary to solve the task and that the development of international standards is of fundamental significance. This thesis investigates what has been done to meet the problems with the fast obsolescence of digital material with the focus on metadata. It examines the international collaboration in this area and the results. Ten European national libraries were inquired and their approach to long term preservation of the born-digital heritage concerning collection and strategies for handling of preservation metadata. The study shows that the Scandinavian countries began collecting with web harvesting while most countries in Central Europe work with deliveries. It is also shown that the regional differences are becoming smaller and that today most of the countries are following a combined approach. Web harvesting requires a different management of metadata than digital deliveries. However, within the different methods the solutions are rather close. / Uppsatsnivå: D

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka. Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem. Däremot har inte institutionerna inom sitt ramverk möjlighet att fatta bindande avtal som skall efterföljas. Vidare är det energipolitiska samarbetet mycket begränsat, och båda institutionerna visar främst upp styrka i att skapa normer och reglerför hur miljöaspekten av energifrågor bör se ut.

Klimatförändringar och säkerhet har gradvis framträtt som en viktig fråga. Klimatsäkerhet har länge förespråkats inom EU men möts av motstånd på grund av ihopkopplandet av klimat och säkerhet. Syftet med denna studie är att studera hur problemrepresentationer inom en kontroversiell fråga som klimatsäkerhet har för effekter på beslutsfattande och konstruktioners påverkan på integrationsprocesser. Utifrån diskursanalytisk metod kunde problemkonstruktionen och dess förändringar följas. Ett flertal konstruktioner och underliggande antaganden framkom, vilket uppvisade ett flertal indikationer. EU:s positionering som global aktör, dess försök till legitimerande av kunskap och sin syn på vem som har ansvaret. Resultaten visar hur konstruktionerna eventuellt kan rättfärdiga och leda till ytterligare integration, på grund av hur man representerar problemen. Analysen bidrar till en bredare förståelse i hur ett problem representeras kan leda till reella effekter.

Narkotikasmugglingen är ett snabbt ökande fenomen som har stor påverkan på samhället och dess invånare. Hur länder samarbetar internationellt med detta varierar inom Europa och denna studie är ett resultat av hur Sveriges internationella samarbete har fungerat samt hur narkotikasmugglingen och det internationella samarbetet har påverkats under Covid-19-pandemin. Trots att den nuvarande pandemin medför stängda landsgränser och restriktioner har Tullverket i ett pressmeddelande uttalat sig om att narkotikamängderna har ökat under Covid-19-pandemin. Därför har intresset av att undersöka fenomenet uppkommit i samband med granskningen av det internationella samarbetet som förs mellan Sverige och vissa europeiska länder kring det brottsförebyggande arbetet mot narkotikasmuggling. Studiens syfte är att undersöka både hur representerade upplevelser hos Tullverket ser ut, men främst detta fenomen genom analyser av dokument kring fenomenet. I resultatet har det framkommit att förändringar sker sporadiskt, men att förklaringen till den ökade beslagsstatistiken ligger i hur smugglare anpassar sig efter omständigheter vid distribution av narkotika. Slutligen bör det tas i beaktande att Covid-19-pandemin fortfarande är en pågående företeelse, vilket gör det komplext att dra egentliga slutsatser kring förändringar och konsekvenser av pandemin. Därför anses det vara av stort intresse att undersöka ämnet efter att pandemin är över. Detta för att kunna avgöra om det var den som påverkat de faktorer som i dag endast är hypoteser. / Drug smuggling is a rapidly growing phenomenon that has a major impact on society and its inhabitants. How countries cooperate internationally with this varies within Europe and this study is a result of how Swedens international cooperation has worked and how drug smuggling and international cooperation have been affected during the Covid-19 pandemic. Despite the fact that the current pandemic entails closed national borders and restrictions, the Swedish Customs has stated in a press release that the amount of drugs has increased during the Covid-19 pandemic. Therefore, the interest in investigating the phenomenon has arisen in connection with the review of the international cooperation that is conducted between Sweden and certain European countries around the crime prevention work against drug smuggling. The purpose of the study is to investigate both what represented experiences at the Swedish Customs look like, but mainly this phenomenon through analyzes of documents surrounding the phenomenon. The results have shown that changes occur sporadically, but that the explanation for the increased seizure statistics lies in how smugglers adapt to circumstances when distributing drugs. Finally, it should be borne in mind that the Covid-19 pandemic is still an ongoing phenomenon, which makes it complex to draw real conclusions about changes and consequences of the pandemic. Therefore, it is considered of great interest to investigate the subject after the pandemic is over. This is to be able to determine whether it was he who influenced the factors that today are only hypotheses

Individuals who have travelled from Sweden and affiliated to the Islamic State in Syria will, after the fall of the caliphate, return home to Sweden. The concept of ISIS returnees has begun to dominate the debate and there is a common concern that individuals who possess radicalized opinions should return to Sweden only to commit terrorist crimes. The study is based on a qualitative research method, specifically an interview methodology with semi-structured interviews. The study identifies the capacity Sweden possesses, according to experts, both socially and legally, to deal with the problems of Swedish citizens who wants to return from ISIS-controlled areas. The study also aims to examines measures that is the most suitable to apply to returnees from the expert’s perspective. An analysis based on the Transitional Justice framework identified the importance of applying both legal aspects, as well as social processes in order to handle the problems with returnees. Through a review of previous research, three courts were identified, because they previously had the ability to prosecute individuals who committed criminal acts, these are: The Ad-hoc Tribunal, the Hybrid Court and the International Criminal Court. It was therefore considered important to examine these in order to review whether the courts were a legal alternative in the discussion of returnees who committed terrorist crimes. All actors, both international and national, have lack of capacity and efficiency regarding how to handle the ISIS-returnees. The study therefore contributes to an understanding of the capacity Sweden possesses in order to handle the problem of individuals who are now returning from ISIS, and also proposes new ways to handle the problematic aspects about ISIS-returnees to Sweden.

Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv. Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete. Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.