I och med Islamiska Statens (IS) framfart och framgångsrika rekrytering har antalet människor som valt att lämna Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen ökat drastiskt. Örebro kommun och Stockholms stad presenterade under 2015 olika strategier för återanpassning av de jihadister som återvänder till Sverige och i juni samma år presenterade regeringen, efter ett FN-direktiv, en utredning om särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte. Dessa händelser ledde till en livlig nationell debatt om hur jihadister bör hanteras när de återvänder till Sverige. Denna studie är en diskursanalys med utgångspunkter i Maarten Hajer diskursmetodologi och Michel Foucaults maktteori och syftet med studien är att undersöka samt analysera debatten kring hanteringen av återvändande jihadister i Sverige under 2015. Debatten är en del av den större rättssystemsdiskursen och studien visar att två sidor bildas i debatten, en som förespråkar striktare vedergällningsåtgärder och en sida som förespråkar återanpassning. Debatten är en diskursiv maktkamp mellan dessa två sidor och resulterar till slut i att vedergällningssidans juridiska och politiska ramar blir dominerande i debatten. I och med detta avgör vedergällningssidans aktörer vad som är accepterat och politiskt korrekt att uttrycka i frågan om hanteringen av återvändande jihadister i Sverige. Återanpassningens aktörer förändras då på så sätt att de tvingas förhålla sig till den dominerande ramen och dess språk.

The aim of this study has been to find out what methods the Islamic State are using in order to mobilize their followers and strengthen the organization. The purpose of this essay has also been to find out what the dreams and visions the Islamic state has for the future. From a discourse analytical approach, the Islamic State propaganda newspaper Dabiq Magazine has been analyzed based on how well the material is consistent with Lincoln’s theories on cultural identity and Jameson’s theory on historical identities and myths. The results showed the Islamic state's conscious strategy of portraying itself as the religion’s only true interpreter and that religion holds a central domain of the collective identity as the Islamic State intends to create for the organization. The analysis also shows the Islamic state's dreams and visions for the future that are primarily manifested by the organization's power ambitions but also by apocalyptic references to prophecies from holy scriptures in the Quran.

Titel: Stat i världen – En studie av Islamiska staten i förhållande till begreppet stat  Kurs: Statsvetenskap C, Mittuniversitetet, vårterminen 2015 Författare: Zophie Lif Nyckelord: Statsvetenskap, Islamiska staten, stat, begreppsdefinition, kvalitativ metod Bakgrund Islamiska staten är en av flera islamistiska rörelser som på senare tid vunnit stora politiska och territoriella framgångar. Organisationen utmärker sig genom att göra anspråk på ett världsomspännande kalifat som ska omfatta hela världens muslimska befolkning.I västvärlden har Islamiska staten främst uppmärksammat för sitt extrema våld, medan de i Mellanöstern av många grupper uppfattas som möjliga makthavare. Syfte Uppsatsens syfte är undersöka om och i vilken utsträckning Islamiska staten teoretiskt kan definieras som en stat. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i frågeställningen "Om och i vilken utsträckning kan Islamiska staten i teoretisk mening definieras som en stat?" Metod Undersökningen är en kvalitativ textanalys, där Islamiska staten prövas mot begreppet stat såsom det definieras av Max Weber. Det empiriska materialet analyseras utifrån en kategorisering av Webers teori. Resultatet har visat att Islamiska staten delvis, om än inte fullt ut, uppfyller Webers kriterier för en stat. Slutsats Studien visar att Islamiska staten, helt eller delvis, uppfyller vissa av de preciserade kriterier som definierar en stat. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att Islamiska staten av idag inte i tillräcklig utsträckning uppfyller villkoren för en stat, men samtidigt att det inte går att utesluta att organisationen en dag kommer att uppnå det målet. / <p>2015-06-03</p>

No description available.

A qualitative study regarding the situation of an extensive number of people who have joined violent Islamic extremism groups, such as the Islamic state, from the city of Gothenburg, Sweden. The study is based on previous research and relevant material on violent islamic extremism as well as interviews conducted with experts in the field. The study sheds light towards the growing problem that individuals from Gothenburg have traveled and are currently travelling to mainly Syria and fight for organizations like the Islamic state. The study aims to investigate the present situation in Gothenburg, trends that have been noted by experts, as well as who the people whom have joined violent Islamic extremist organizations in Gothenburg are. The result of the study indicates that it is legitimate to say that the city of Gothenburg are facing big issues with violent Islamic extremism. Contributing factors are, among many others, segregation, unemployment, low income, exclusion and individuals failure in work and education. Aspects such as propaganda in social media and networks of friends who think alike are expected to be two reasons why young individuals in Gothenburg have been radicalized. It is problematic to determine a typical case or stereotype of individuals in Gothenburg who have been radicalized or are in the risk zone of radicalization. However, some aspects such as a troublesome background and residing in a segregated suburbian area may increase the risk. The reason that the study focuses on violent Islamic extremism is that Swedish security police officials presently classify it as the most security threatening form of extremism in Sweden. The study focuses on Gothenburg due to the fact that it has been pointed out to be the hub for violent Islamic extremism in Sweden.

The aim with this study is to compare the American newspaper The New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter and its framing of the organization the Islamic State. The study uses a selection of articles during the period when Barack Obama ordered airstrikes against the Islamic State. The period is 2014/07/27-2014/08/14 and it gave 107 articles to the analysis. The study undertakes a methodology based on the quantitative content analysis. The study leans on the theory of framing and theories of war journalism which is a common and well suitable theory for the study’s aim. The result shows both differences and similarities between the two newspapers frame. The most notable difference between the newspapers' articles were the appellation of the Islamic State and also how the newspapers used sources and statements. The Swedish newspaper had a more religious orientation in the appellation of IS, while the American newspaper had a military orientation in the appellation of IS.

Våldsbejakande extremism är ett relativt nytt problem för Socialtjänstens verksamhet, vilket innebär att ett flertal socialsekreterare runt om i Sverige arbetar med ärenden som rör våldsbejakande extremism utan att ha någon specifik utbildning inom ämnet. Studiens syfte har således varit att få en djupare inblick i socialarbetares arbete avseende barn vars föräldrar har stridit för Islamiska staten (IS) samt vilka utbildningar som finns tillgängliga. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, insamling av empiri utfördes genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika städer i Sverige. Analysering av empirin har utförts med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys.   Under intervjuerna framkom det att det råder skilda uppfattningar bland socialsekreterarna med avseende på utbildningen inom ämnet, där vissa anser att det underlag som tillhandahållits är bristfälligt, medan andra känner sig trygga i det. Vidare skiljer sig arbetssättet åt i de olika städerna rörande barn vars föräldrar som stridit för IS, exempelvis med avseende på uppsökande verksamhet. Det genomgående temat i intervjuerna var att dessa ärenden ska behandlas som vanliga ärenden och att socialsekreterarna inte ska särskilja barnen och familjerna, detta för att familjerna inte ska känna att de blir behandlade på ett annorlunda sätt på grund av sin bakgrund.

Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv. Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå. I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer. Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.

This is a suggestive thesis that aims to investigate the potential within boredom literature to supplement explanations of interaction patterns with jihadist propaganda from the so-called Islamic State (IS). The media strategy of IS has benefited from a comprehensive narrative, and an inclusive approach to production and dissemination of propaganda, which has seen a heavy emphasis on the grass root participation within a loosely structured digital network. The thesis builds on the precept that boredom has been associated with lack of agency, meaning and excitement – three attributes that features prominently in IS propaganda. Through a scoping literature review of published articles on boredom, certain thematic elements was perceived to have an analytical potential with regards to the jihadist propaganda – including boredom proneness, boredom and meaning-seeking, boredom and excitement, and boredom’s relation to violent agency. The study showed a potential for boredom as a concept, via the respective theoretical and methodological frameworks, to broaden our understanding of the interaction with IS propaganda. By investigating boredom as a driving force in the interaction process, it is possible to highlight several aspects of how and why people relate positively to the propaganda – most importantly the connection between boredom and central human emotions, needs and characteristics.

Denna studie syftar till att undersöka hur den sociala ordningen upprätthölls under Islamiska Statens territorium. Detta görs med kvalitativ maximal varierande intervjuer av åtta individer med olika kön, religionstillhörighet, yrkeserfarenhet och civilstånd som befunnit sig inom Islamiska Statens territorium. Studien kommer att utgå från Ana Arjonas teori om två typer av social ordning under krigszoner. De två typerna är rebellokrati och aliokrati. Materialet som i första hand kommer att användas är respondenternas utsagor men också sekundärkällor såsom nyhetsartiklar och rapporter från internationella organisationer. Resultatet för studien visar på att Islamiska Staten har haft stark tillvaro på att styra civilbefolkningen. Respondenterna bekräftar att gruppens interaktion tyder mer på en rebellokrati än en aliokrati till början av deras styre, i betydelsen att gruppen har utgått från ett socialt kontrakt för upprätthållningen där båda parterna har hållit sig till.