Titel: Stat i världen – En studie av Islamiska staten i förhållande till begreppet stat  Kurs: Statsvetenskap C, Mittuniversitetet, vårterminen 2015 Författare: Zophie Lif Nyckelord: Statsvetenskap, Islamiska staten, stat, begreppsdefinition, kvalitativ metod Bakgrund Islamiska staten är en av flera islamistiska rörelser som på senare tid vunnit stora politiska och territoriella framgångar. Organisationen utmärker sig genom att göra anspråk på ett världsomspännande kalifat som ska omfatta hela världens muslimska befolkning.I västvärlden har Islamiska staten främst uppmärksammat för sitt extrema våld, medan de i Mellanöstern av många grupper uppfattas som möjliga makthavare. Syfte Uppsatsens syfte är undersöka om och i vilken utsträckning Islamiska staten teoretiskt kan definieras som en stat. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i frågeställningen "Om och i vilken utsträckning kan Islamiska staten i teoretisk mening definieras som en stat?" Metod Undersökningen är en kvalitativ textanalys, där Islamiska staten prövas mot begreppet stat såsom det definieras av Max Weber. Det empiriska materialet analyseras utifrån en kategorisering av Webers teori. Resultatet har visat att Islamiska staten delvis, om än inte fullt ut, uppfyller Webers kriterier för en stat. Slutsats Studien visar att Islamiska staten, helt eller delvis, uppfyller vissa av de preciserade kriterier som definierar en stat. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att Islamiska staten av idag inte i tillräcklig utsträckning uppfyller villkoren för en stat, men samtidigt att det inte går att utesluta att organisationen en dag kommer att uppnå det målet. / <p>2015-06-03</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till och resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett tydligt definierat begrepp vilket medför ett stort tolkningsutrymme för socialsekreterares möjligheter att konstruera företeelsen. Studien genomfördes för att se hur denna konstruktion tog sig uttryck hos enskilda socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och om det påverkade beviljandet av insatser för klienterna. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling av empiri och diskursanalys har använts för analysen. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen visade resultatet hur företeelsen hedersrelaterat våld och förtryck görs och konstrueras av socialsekreterare samt att det inte finns en "absolut" sanning om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Analysen visade att det finns en dominerande diskurs där företeelsen framställs som kulturellt betingad, där det skapas en distans mellan ett ”vi” och ett ”dem”, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och där betoning läggs vid individens kulturella tillhörighet. Den alternativa könsdiskurs som framträdde i vår analys av materialet beskrev hedersrelaterat våld och förtryck som ett uttryck för patrialkaliskt maktutövande som existerar oberoende av kultur. I könsdiskursen beskrevs företeelsen som vilket våld som helst mot kvinnor och barn, där exempelvis män inte anses kunna inneha rollen som offer utan endast som gärningsman. Nyckelord: hedersrelaterat våld, socialtjänst, socialkonstruktivism, diskursanalys, begreppsdefinition / The purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms

The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures. The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups. The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur eleverna löser statistiska uppgifter och lär sig statistik. I detta ingår det även att få insikt i elevers användning av sina erfarenheter och gruppens erfarenhet till hjälp för att få bättre förståelse för statistisk problemlösning. Studiens forskningsfrågor handlar om: Hur elever lär sig att arbeta med data i tabeller och diagram samt hur elever lär sig att arbeta med lägesmått. Det teoretiska ramverket består av två synsätt på lärande. Ett synsätt utgår från elevernas kognitiva förutsättningar, set-befores, samt elevernas tidigare erfarenheter, met-befores. Den andra utgångspunkten är det pragmatiska tankesättet som fokuserar på språkspelet. Hur eleverna lär sig under möten mellan eleverna samt mellan elever och lärare. Undersökningen genomfördes genom att använda strukturerade observationsstudier av elevernas statistiska problemlösning och de diskurser som pågick i klassrummet. Observationerna utgick från en lärare och den lärarens elever vilka observerades under sex lektionspass med smågrupper av årskurs 7 elever, vilka i sin tur ingick i två större grupper. Resultatet visar att eleverna kunde identifiera, förstå och tolka statistiskuppgifter genom att se mönster, likheter och olikheter. Deltagarnas lärande påverkades av språket och språkspelet som pågick. Eleverna kunde återskapa bilder med hjälp av reflekterande tankeexperiment under mötena. Mötena hjälpte deltagarna att komma igång med sina tankar och få struktur över dem samt utvecklas och förstå relationerna mellan olika diagram. Läraren och gruppen hjälpte eleverna att lära sig tolka data under arbetet. Det underlättade att använda rätt ord och statistikregister när eleverna behövde argumentera. Korrekt användning av ord från statistikregistret, exempelvis när eleverna arbetade med lägesmått, hjälpte även eleverna att utvecklas kognitivt. De elever som kunde använda statistikregistret blev också lättare förstådda och de respekterades av gruppen.