Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion. I motsats till detta menar vissa lärare att de inte arbetar med genre då det i stor utsträckning handlar om formaspekter och att de hellre fokuserar innehållet. När det gäller styrdokumenten används begreppen texttyp och genre men främst används varierande omskrivningar och exempel på texter. Vår slutsats är att tydliga definitioner, exempelvis i styrdokumenten, av hur begreppen genre och texttyp bör förstås i svenskämnet hade kunnat fungera som ett professionellt yrkesspråk som kan användas lärare emellan samt mellan lärare och elev.