The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures. The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups. The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur eleverna löser statistiska uppgifter och lär sig statistik. I detta ingår det även att få insikt i elevers användning av sina erfarenheter och gruppens erfarenhet till hjälp för att få bättre förståelse för statistisk problemlösning. Studiens forskningsfrågor handlar om: Hur elever lär sig att arbeta med data i tabeller och diagram samt hur elever lär sig att arbeta med lägesmått. Det teoretiska ramverket består av två synsätt på lärande. Ett synsätt utgår från elevernas kognitiva förutsättningar, set-befores, samt elevernas tidigare erfarenheter, met-befores. Den andra utgångspunkten är det pragmatiska tankesättet som fokuserar på språkspelet. Hur eleverna lär sig under möten mellan eleverna samt mellan elever och lärare. Undersökningen genomfördes genom att använda strukturerade observationsstudier av elevernas statistiska problemlösning och de diskurser som pågick i klassrummet. Observationerna utgick från en lärare och den lärarens elever vilka observerades under sex lektionspass med smågrupper av årskurs 7 elever, vilka i sin tur ingick i två större grupper. Resultatet visar att eleverna kunde identifiera, förstå och tolka statistiskuppgifter genom att se mönster, likheter och olikheter. Deltagarnas lärande påverkades av språket och språkspelet som pågick. Eleverna kunde återskapa bilder med hjälp av reflekterande tankeexperiment under mötena. Mötena hjälpte deltagarna att komma igång med sina tankar och få struktur över dem samt utvecklas och förstå relationerna mellan olika diagram. Läraren och gruppen hjälpte eleverna att lära sig tolka data under arbetet. Det underlättade att använda rätt ord och statistikregister när eleverna behövde argumentera. Korrekt användning av ord från statistikregistret, exempelvis när eleverna arbetade med lägesmått, hjälpte även eleverna att utvecklas kognitivt. De elever som kunde använda statistikregistret blev också lättare förstådda och de respekterades av gruppen.