Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet radikalisering som process. Med litteraturstudiet som metod har syftet varit att undersöka utvalda forskares uppfattning om vilka faktorer som påverkar till radikalisering, vad som kännetecknad en individ som går in i en radikaliseringsprocess och vilka faktorer som i första hand påverkar vägen ut ur ett radikaliserat tänkande. Syftet har inte varit att finna en absolut sanning i det som studerats, utan undersökningens ambition har istället varit att bidra med en fördjupad insikt och förståelse för att begreppet radikalisering är komplext. Resultatet av studien visar att en extremist eller terrorist inte är någonting en människa föds till att vara, snarare är detta något personen blir genom olika faktorer som påverkar dem på vägen. Majoriteten som radikaliseras är ungdomar mellan 15-30 år. Personer som saknar känslan av identitet och mening i livet, och därför upplever rotlöshet, löper större risk för att radikaliseras och ansluta sig till fundamentalistiska grupper.

Syftet med denna studie ä̈r att analysera hur jihadiströ̈relsen Islamiska Staten (IS) anvä̈nder sig av sitt rö̈rliga bildmaterial. Fö̈rutom det vill den redogö̈ra fö̈r vilka uttryck och teman som går att uppfatta i dessa filmer. Min ambition är inte att göra några detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna på retoriken och titta på bildspråket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten. Avsikten med denna studie är inte heller att göra några ställningstaganden, utan snarare att resonera kring frågan varför? Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställningar: Hur presenterar sig Islamiska staten i sitt rörliga bildmaterial? Vad kan det finnas för syften med filmerna och vilka riktar de sig till? Vad kan man se för återkommande teman i filmerna? Resultatet av studien visar att filmerna har flera syften och riktar sig till flera målgrupper. Dels till de redan övertygade med en våldsförhärligande och romantiserad bild av kriget, dels som psykologisk krigsföring för att skrämma civilbefolkningen och motståndsrörelser. Filmerna används också i provokativt syfte – särskilt riktat mot utlandet och kanske främst mot USA. Men också som en marknadsföringsstrategi för att få medial uppmärksamhet, sprida sin ideologi och genom det övertyga och rekrytera nya individer till rörelsen. I materialet från Islamiska staten går att finna såväl brutala våldsfilmer, som filmer där jihadiströrelsen framställer sig som varma och broderliga och skrattar, håller varandras händer eller lägger armen om varandra. Filmerna är avsedda att väcka olika känslor hos olika målgrupper. De grövre filmerna med starka våldsinslag kan uppfattas som mycket stötande för någon som inte delar IS världsbild, men samma film kan verka motiverande för de personer som sympatiserar med IS sätt att tolka islam. Gemensamt för filmerna som analyserats i denna studie är att det i samtliga förekommer tunga vapen och i flera av dem grova våldsinslag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur IS-rekryteringen går till i Sverige samt att ta reda på möjliga anledningar till varför vissa personer från Sverige ansluter sig till IS. Jag ämnade även undersöka den nya lagstiftningens eventuella påverkan på IS-rekryteringen. För att uppnå mitt syfte genomförde jag sju semistrukturerade intervjuer med personer som i sina yrkesroller kommer i kontakt med frågor som rör våldsbejakande islamistisk extremism. IS-rekryteringen i Sverige sker både på sociala medier och i fysiska miljöer. Sociala medier och Internet utgör dock främst en inspirationskälla medan den största delen av rekryteringen sker på fysiska platser. Ofta sker rekryteringen inom informella grupper men det finns även specifika rekryterare. Det är främst unga personer som rekryteras. Ofta handlar det om en kombination av olika orsaker till varför dessa personer ansluter sig. Vissa gemensamma riskfaktorer har identifierats, exempelvis utanförskap, identitetssökande och sociala orättvisor men anledningarna är ofta väldigt individuella. / The aim of this study was to examine the recruitment to the Islamic state as well as viewing possible reasons and motives for joining the Islamic state. Furthermore I also intended to examine the impact of the new amendment of the law concerning terrorist crimes. The study is based on seven semi-structured interviews with persons who work with this kind of questions. Social media is an important part of the radicalization and recruitment to the Islamic state. General motives for joining the Islamic state are for example alienation, social injustice or a search for identity. Nevertheless the process of radicalization and recruitment are individual and vary between different persons.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör. Det undersökningen kommer fram till är att det finns tydliga tendenser att studenter vid Historiska institutionen var påverkade av radikaliseringen och dess värderingar vid ämnesvalen till trebetygsuppsatser. Studien visar också att det var en större koncentration av uppsatsämnen som i studien ses som påverkade av radikaliseringen just 1968 och åren därefter.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur lärare i religionskunskap, verksamma påhögstadiet eller gymnasiet, kan bemöta islamistisk extremism i klassrummet. Tvåteoretiska premisser har varit vägledande i forskningsprocessen: För det första antaslärare tvingas hantera motstridiga förväntningar på dem när det kommer till att görapraktik av skolans värdegrund. I lärarens uppdrag ingår nämligen de kontrasterandesträvandena att såväl värna om elevernas fri- och rättigheter, som att överföra ochkonsolidera de värden och normer som anses ligga till grund för det svenska samhället.För det andra förmodas lärarnas respektive lösning på denna konflikt påverka deras valav strategier för att bemöta och förebygga islamistisk extremism, samt vilka åsikter debetraktar som islamistiskt extrema. Uppsatsens empiri genererades genom kvalitativaintervjuer med fyra religionskunskapslärare som har erfarenhet av elever som givituttryck för islamistisk extremism i sin yrkesroll. Resultatet visar att lärarnas förebyggandestrategier och förklaringar över radikaliseringsprocessen liknar varandra i högutsträckning. En betydlig spänning finns dock i hur lärarna anser att elever som uttryckerkontroversiella islamistiska åsikter bör bemötas, samt i fråga om vilka yttranden somrespektive lärare betraktar som extrema.

No description available.

Denna uppsats utreder hur representationer av samhället formas i samspelet mellan samhällsexpertis, politisk debatt och mediala arenor. I fokus står uppkomsten och etableringen av ”låginkomsttagaren” i Sverige. Klassifikationen användes första gången under tidigt 1960-tal. Genom tillsättandet av låginkomstutredningen 1965 fick experter möjligheter att definiera och undersöka denna nya grupp. Dessa samhällsvetare var ofta radikala samhällskritiker som ville förändra samhällets sociosymboliska indelningar, och deras beskrivningar av låginkomsttagaren gavs stor plats i massmedia. Utanför utredningen brukades klassifikationen för politiska och sociala strider. Låginkomsttagare började snart användas som en identitetsposition, av aktörer med allt från radikala till konservativa ståndpunkter. Klassifikationen var sammanfattningsvis oerhört produktiv. Nya samhällsanalyser, politiska strategier och identitetspositioner etablerades.

Radikalisering och våldsbejakande extremism har på senare tid blivit ett allt större problem i samhället1 och den lokala nivåns betydelse understryks allt tydligare av såväl svenska forskare som internationella nätverk. Forskningen visar att kommunerna bär det största ansvaret avseende det förebyggande arbetet.2 I Sverige tillsattes den nationella samordnaren 2014 som satte allt större press på kommunerna att införa åtgärder mot den våldsbejakande extremismen. Denna uppgift hamnade på aktörer med varierande kunskap i ämnet och resulterade i handlingsplaner som skiljde sig åt i stor utsträckning. Syftet med denna uppsats är att förklara variationer i kommunernas arbete och varför implementeringen kom att se så olika ut. För att göra detta analyseras intervjuer och handlingsplaner från fyra olika kommuner i Sverige. Analysen tar en ansats utifrån tesen om att den enskilde individens vilja, kunskap och förståelse påverkar implementeringens utfall. Resultatet visar att förekomsten av dessa tre erbjuder högre måluppfyllnad i implementeringsprocessen. Detta resultat betonar individens påverkan på implementeringen och att dess förutsättningar bör tas i beaktning såväl inom forskningen som inom det faktiska arbetet hos kommunerna.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka sociala och psykologiska processer som kan vara bidragande när unga människor radikaliseras in i våldsbejakande extemism. Avsikten har inte varit att finna en absolut sanning i orsaken till radikalisering, ambition har istället varit att bidra med en fördjupad insikt om att det finns processer som vi tenderar att utelämna. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har tre förklaringsmodeller jämförts. Resultatet visar att radikalisering är en komplex process trots att de individer som valt att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar och begå våldshandlingar uppvisar ett antal gemensamma riskfaktorer som går att identifiera i efterhand. Resultatet visar även att vi med tydlighet ser vår utgrupps radikalisering men tenderar att inte beakta på vilket sätt vår ingrupp bidrar till att eskalera en konflikt. Likväl förbiser stater ofta det faktum att de själva, i kampen mot terrorismen, är med och skapar den radikalisering och terrorism som de sedan ägnar stor möda åt att bekämpa och avstyra.

Denna uppsats behandlar social organisering av vit makt-miljön med avgränsning på den så kallade skinheads-miljön. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur den sociala organiseringen av miljön har sett ut på 90-talet, med utgångspunkt i teorier om social organisering. Frågeställningen utgår från fem elementet för social organisering. Genom dessa element försöker jag undersöka och förstå varför individer söker sig till våldsbejakande extrema miljöer. Uppsatsen är en kvalitativ studie med den tematiskt öppna intervjun som metod, där fem före detta skinheads kommer till tals. De berättar om sina tidigare liv som skinheads i vit makt-miljön. Resultatet är att miljön organiseras med hjälp av våld utifrån de tre elementen; medlemskap, regler och sanktioner. Våldets funktion är centralt vid inträde, upprätthållande och utträde ur miljön. Individer som haft sin vålddebut innan inträdet i miljön tenderar till att eskalera i sitt våldsanvändande väl inne i den. Studien visar även att radikalisering bör ses som en process och att den inte sker över en natt, eller som ett fenomen helt isolerat från omvärlden. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att den utifrån teorier om social organisering, bidrar till att försöka belysa de mekanismer och processer som påverkar inträdet, upprätthållandet och utträdet ur våldsbejakande extrema miljöer.