A qualitative study regarding the situation of an extensive number of people who have joined violent Islamic extremism groups, such as the Islamic state, from the city of Gothenburg, Sweden. The study is based on previous research and relevant material on violent islamic extremism as well as interviews conducted with experts in the field. The study sheds light towards the growing problem that individuals from Gothenburg have traveled and are currently travelling to mainly Syria and fight for organizations like the Islamic state. The study aims to investigate the present situation in Gothenburg, trends that have been noted by experts, as well as who the people whom have joined violent Islamic extremist organizations in Gothenburg are. The result of the study indicates that it is legitimate to say that the city of Gothenburg are facing big issues with violent Islamic extremism. Contributing factors are, among many others, segregation, unemployment, low income, exclusion and individuals failure in work and education. Aspects such as propaganda in social media and networks of friends who think alike are expected to be two reasons why young individuals in Gothenburg have been radicalized. It is problematic to determine a typical case or stereotype of individuals in Gothenburg who have been radicalized or are in the risk zone of radicalization. However, some aspects such as a troublesome background and residing in a segregated suburbian area may increase the risk. The reason that the study focuses on violent Islamic extremism is that Swedish security police officials presently classify it as the most security threatening form of extremism in Sweden. The study focuses on Gothenburg due to the fact that it has been pointed out to be the hub for violent Islamic extremism in Sweden.

Vi lever i en värld där människor rör sig mellan länder, där kulturella referenser möts, påverkar, sammanflätas och utvecklas med andra och där den ökade globaliseringen gör att jordens befolkning kommer allt närmre varandra. Samtidigt finns nationsgränser varigenom det upprätthålls och produceras normer och värderingar och därigenom riktlinjer för vad som kan ta sig uttryck samt på vilket sätt. Ökad migration till följd av flykt ifrån krig och förföljelse, en önskan om att leva under bättre levnadsvillkor, ökade försörjningsmöjligheter samt möjlighet att leva nära familj och släktingar har stor påverkan på den etniska sammansättningen i många länder. Som ett resultat av detta träffas människor med skilda uppfattningar och idéer, regelbundet möts människor som tänker olika, som ser olika ut och som lever på skilda sätt. Samhällen vari denna process äger rum förändras genom denna kontakt men även utifrån de bilder som överförs via media. Sveriges lagar styrs inte utifrån några religiösa betingelser men det finns fortfarande religiösa inslag i samhällsstrukturen som vilar på en kristen trosåskådning. Sedan invandringen till Sverige ifrån länder med muslimsk majoritet ökat har islam och muslimer kommit att omdebatteras trots att de utgör en minoritet i landet. Människors uppfattningar påverkas bland annat utifrån det massmedier väljer att förmedla, utgångspunkten för denna studie är att utforska de retoriska konstruktioner som förmedlas genom mediet tidning, specifikt Vestmanlands läns tidning, i sammanhang där islam och/eller muslimer omnämns. Genom att analysera ett 40-tal artiklar i tidningen kommer vi åskådliggöra vilka formuleringar, benämningar och ordval som används och som vi menar konstruerar bilder av den verklighet som skribenter och läsare är en del av. Vi kom fram till att vi på daglig basis försöker utmåla andra grupper än den egna med ondska, detta är problematiskt. Vi identifierar andra individer och grupper med ondskefulla värderingar och därigenom separerar vi oss själva från dem. Det är bland annat detta som får oss att känna ett inkluderande och därmed rättfärdigas avståndstagandet gentemot den andra gruppen vilket i sin tur leder till ökad polarisering. Resultatet visar på att den aktuella diskursen om muslimer och islam bibehålls genom att stereotypa uppfattningar repeteras och bekräftas i det massmediala rummet. Dessa uppfattningar vilar många gånger på ovetenskapliga belägg, det som framförs kan vara rena åsiktsyttringar med syfte till att sälja lösa artiklar

The debate on acts of terror is based on the relation between religion and violence. According to the modern interpretation of secularization, in a secular country, the government is supposed to make decisions and to act without the influence from religious beliefs. Acts of terror, extremism and radicalization has, therefore, been regarded as symbols of extreme interpretations of religion rather than ideology. This has led to consequences in how and about whom suspicions arise. The objective of this study is therefore to investigate how the debate on acts of terror and terrorism has been depicted in three different newspapers, with different political views.  The material is analyzed through the theories of secularization, phrased by Jürgen Habermas, Jose Casanova and Talal Asad. To give a nuanced view of the debate, the leader-, culture- and debate pages of three well-established newspapers are reviewed with regards to terrorism, extremism and radicalization. The material is thereafter categorized into four different discourses where the strongest arguments are discussed.  The conclusion is that the three newspapers and most of all, the writers, have different opinions regarding both the root of the problem on terrorism and the solution to the same. The writers that mainly consider the problem to be ideological generally promote a softer path, where actions that risk inflicting on privacy and democratic rights should be avoided in favor of actions strengthening the well-fare system. Writers considering the problem to be religious are in contrary also more prone to argument for a harder path. They promote increased funds to police and security although it could imply actions that risk to inflict on privacy and democratic rights, for example through increased supervision. It can also be concluded that the opinions of the writers are tied to the political alignment of the newspaper they are representing. Finally, although the argumentation in the different newspapers differs in some ways, they all agree on the importance of keeping calm and preserving the political integrity, both as a community and as individuals.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka samhällskunskapslärarens roll i det proaktiva arbetet mot extremism, samt tillvägagångssätt i bemötande av intolerans från elever i förhållande till lärarens demokratiska uppdrag. Detta konkretiseras i två frågeställningar där den ena fokuserar på det förebyggande arbetet medan den andra redogör för bemötandet. Metoden innefattas av en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Swepub och Libsearch. Därefter har ett avvägt urval gjorts baserat på relevans och aktualitet. Resultatet visar att en grundförutsättning för det preventiva arbetet är att särskilja utbildningsperspektivet från andra myndigheters säkerhetsperspektiv. Läraren behöver skapa en inkluderande undervisning och ett öppet klassrumsklimat där en ömsesidig acceptans råder för oliktänkande. I bemötande av intolerans visar resultatet att läraren riskerar att befästa odemokratiska värderingar genom att marginalisera och tabubelägga dessa åsikter. Istället krävs ett långsiktigt arbete där trygga relationer och källkritisk kunskap är fundamentalt. I kunskapsöversiktens slutsats fastslås att samhällskunskapsläraren behöver framhäva kontroversiella frågor och inte undvika de på grund av konflikträdsla. Det konstateras att forskningen inom extremism oftast bygger på hypoteser vilket leder till svårigheter med att få fram signifikant data. Slutligen lyfts behovet av framtida forskning inom en svensk kontext som för tillfället är bristfällig.

<p>Från röstblock till erkänd grupp</p><p>- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972</p>

Från röstblock till erkänd grupp - en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972

Dagligen rapporteras om terrordåd runt om i världen; skolskjutningar, bombningar, massakrer. Denna uppsats ämnar visa på hur människor i vår omgivning kan drivas till att begå terrordåd och utgår från en analys av en bok som beskriver en ung mans radikalisering in i IS. Dels analyseras radikaliseringen utifrån Moghaddams trappa till terrorism och dels utifrån McCauley och Moskalenkos tvåpyramidsmodell. Boken som ligger till grund för analysen är Ingen plats för mig, skriven av författaren och journalisten Katia Wagner, som under ett av sina uppdrag i Norge mötte den unge tunisiern Ghazi. En hermeneutisk analys av händelseförloppet utifrån de bägge modellerna visar att modellerna på olika sätt belyser viktiga etapper i radikaliseringen av Ghazi. Uppsatsen resultat visar tydligt att radikaliseringen av Ghazi fungerat som en process där han successivt socialiserats in i en världsbild som bland annat betonat dualism, ett starkt kategoriserat tänkande och en skiftning i moralisk uppfattning.

Syftet med denna komparativa litteraturstudie har varit att jämföra teorier om vilka sociala och psykologiska processer som kan vara bidragande till att unga muslimer i indienstyrda Kashmir dras till radikala och våldsbejakande grupper samt att undersöka vilken påverkan de hindunationalistiska strömningar som vuxit sig starka i Indien under de senaste decennierna har haft på radikaliseringen av denna grupp. Avsikten har varit att bidra med en fördjupad insikt om de processer som bidrar till en polarisering mellan en utgrupp (det hindunationalistiska styret) och en ingrupp (de unga muslimska aktivisterna) och genom jämförelse av olika radikaliseringsteorier utröna vilka eventuella skillnader och svagheter dessa teorier har. Med hjälp av en deduktiv metod och en hermeneutisk ansats har tre förklaringsmodeller jämförts och analyserats. Resultatet visar att radikalisering är en komplex process där både inre psykologiska och yttre sociala faktorer samspelar. Den hindunationalistiska diskurs som vuxit sig allt starkare i Indien under senare år har bidragit till att etnicitet och religion i allt större utsträckning hörs i en debatt som tidigare mest handlat om rätten till självbestämmande. De tre förklaringsmodeller som här analyserats visar att staten har en avgörande roll att spela i radikaliseringsprocessen. Slutsatsen är att det finns ett starkt samband mellan utgruppens användande av statssanktionerat våld och ingruppens radikalisering. I kampen mot terrorism är statsmakten med och skapar det polariserade klimat och de våldsaccepterande radikala grupper som den sedan investerar mycket tid och resurser för att bekämpa. Jag visar nedan hur den indiska staten under decennier besvarat kashmiriernas krav på rätt till självbestämmande med ökad militär närvaro, minskad autonomi och ökat militärt våld. Den intensiva militariseringen av området och förvägran av befolkningens rätt till självbestämmande har haft en stor inverkan på hur unga muslimer i Kashmir organiserar motstånd och en anledning till varför de kommit att se våld som en nödvändig del av detta motstånd. Ingen av de tre valda teorierna förklarar dock varför endast ett litet fåtal av befolkningen i området deltar i våldsamt motstånd mot det upplevda förtrycket. / The purpose of this comparative literature study has been to compare theories about the social and psychological processes that may contribute to young Muslims in Indian-led Kashmir being drawn to radical groups and to examine what impact the Hindu nationalist movement, which have grown strong in India in recent years, have had on the radicalization of this group. The intention has been to contribute with an in-depth insight into the processes that contribute to a polarization between an out-group group (the Hindu nationalist government) and an in-group (the young Muslim activists) and by comparing different radicalization theories to find out what differences and weaknesses these theories have. Using a deductive method and a hermeneutic approach, three explanatory models have been compared and analyzed. The results show that radicalization is a complex process in which both internal psychological and external social factors interact. The Hindu nationalist discourse, which has grown stronger in India in recent years, has contributed to ethnicity and religion being heard to an increasing extent in a debate that in the past was mostly about the right to self-determination. The three explanatory models analyzed here show that the state has a crucial role to play in the radicalization process. The conclusion is that there is a strong connection between the out-group's use of state-sanctioned violence and the in-group’s level of radicalization. In the fight against terrorism, the state is contributing to the polarized climate and the emergence of violence-accepting radical groups, which it then invests a lot of time and resources in combating. I show below how the Indian state for decades has responded to the Kashmiris' demands for the right to self-determination with increased military presence, reduced autonomy and increased military violence. The intense militarization of the area and the denial of the population's right to self-determination have had a major impact on how young Muslims in Kashmir organize resistance and a reason why they have come to see violence as a necessary part of this resistance. However, none of the three chosen theories explains why only a small minority of the population in the area participates in violent resistance against the oppressors.

Syftet med denna översikt var att utifrån en kvalitativ utgångspunkt sammanställa vetenskapliga studier för att klargöra hur incels framställs inom den offentliga debatten och forskning. Detta för att redogöra för hur incels kan kategoriseras och kunna bedöma vem som kan eller ska arbeta med incels. Metoden som valdes var en översiktsstudie, samt en kvalitativ innehållsanalys för att sammanställa resultatet. Översikten baseras på sexton vetenskapliga studier samt svensk massmedia, populärkultur samt myndighetsrapporter. Tre teman arbetades fram genom den kvalitativa innehållsanalysen: incels som misogyna terrorister, avhumanisering av kvinnor utifrån radikaliseringsprocessen och kopplingar mellan incels och psykisk ohälsa. Teorier som användes var struktureringsteori samt maskulinitetsteorier. I resultatet framkom att incels hamnar under flera instanser så som socialtjänst, hälso och sjukvård och rättsväsendet beroende på hur de kategoriseras. Studien visar problem som vi anser vara att det i dag inte finns någon given kategorisering förutom incel, vilket gör det svårt att avgöra vilka som ska arbeta med denna problematik. Om incels kan klassas som ett socialt problem hamnar de inom ramen för det sociala arbetet. Men kategoriseras de som terrorister hamnar de i stället inom ramen för rättsväsendet. Att inte ha klara riktlinjer för en grupp med människor och vem som bär ansvaret för dem, gör att de riskerar att “hamna mellan stolarna”, något som kan sluta mycket olyckligt, vilket denna översikt visar. / The purpose of this overview was to compile scientific studies based on a qualitative starting point to clarify how incels are presented in the public debate and research. This is to explain how incels can be categorized and to be able to assess who can or should work with incels. The method chosen was an overview study, as well as a qualitative content analysis to compile the results. The overview is based on sixteen scientific studies as well as Swedish mass media, popular culture, and government reports. Three themes were developed through the qualitative content analysis: incels as misogynistic terrorists, dehumanization of women based on the radicalization process and links between incels and mental illness. Theories used were structuring theory and masculinity theories. The results showed that incels falls into several instances, such as social services, health care and the judiciary, depending on how they are categorized. The study shows problems that we believe are that today there is no given categorization other than incel, which makes it difficult to decide who should work with this problem. If incels can be classified as a social problem, they end up within the framework of social work. But if they are categorized as terrorists, they instead end up within the framework of the judiciary. Not having clear guidelines for a group of people and who is responsible for them, they risk "falling between the cracks", something that can end very unhappily, as this overview shows.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga lone wolf terrorism. Denna form av terrorism har blivit allt mer uppmärksammad de senaste åren och anses vara ett växande problem som utgör ett allvarligt hot mot samhället. Lone wolf terrorism är en brottstyp som är väldigt svår att förebygga, främst på grund av att lone wolf terrorists, i jämförelse med terrorister som agerar i grupp, inte i lika stor utsträckning kommunicerar med andra individer angående sina planer att begå terrorbrott. Ett antal åtgärder med potential att förebygga lone wolf terrorism har dock identifierats. Bland dessa åtgärder kunde två teman urskiljas; internet/sociala medier och samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Åtgärder på temat internet/sociala medier baserades på att lone wolf terrorists trots allt ofta använder internet för att kommunicera med likasinnade angående sina radikala åsikter och/eller intentioner att begå brott. Därutöver använder de internet för att bland annat införskaffa radikaliserande material och ritningar över potentiella mål. Därmed kan åtgärder med internet i fokus, såsom övervakning av extremistiska hemsidor och chattforum, spela en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot lone wolf terrorism. Att involvera lokalsamhällen i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt eftersom det är i dessa miljöer individer ofta radikaliseras. Av särskild vikt är att involvera allmänheten då familj, vänner och andra bekanta vanligtvis befinner sig i den bästa positionen för att upptäcka varningssignaler som antyder att någon i deras närhet har radikala åsikter och/eller avsikt att begå terrorbrott. / This systematic literature review aims to investigate what measures can be taken to prevent lone wolf terrorism. This form of terrorism has gained increasing attention in recent years and is considered to be a growing problem that poses a serious threat to society. Lone wolf terrorism is a type of crime that is difficult to prevent, mainly because lone wolf terrorists, compared to terrorists acting in groups, not to the same extent communicate with other individuals regarding their plans to commit acts of terrorism. However, a number of measures with the potential to prevent lone wolf terrorism have been identified. Among these measures two themes could be distinguished; internet/social media and cooperation between authorities and local communities/the public. Measures on the theme internet/social media were based on the fact that lone wolf terrorists after all often use the internet to communicate with likeminded regarding their radical opinions and/or plans to commit acts of terrorism. Additionally, they use the internet to, among other things, obtain radicalising material and drawings of potential targets. Consequently, measures with a focus on the internet, such as monitoring of extremist websites and chat rooms, can play an important role in the attempt to prevent lone wolf terrorism. To involve local communities in crime prevention efforts targeted at lone wolf terrorism is also important since it is in these environments individuals often become radicalized. Of particular importance is the involvement of the public since family, friends and other acquaintances usually are in the best position to detect warning signs that indicate that someone close to them has radical views and/or intentions to commit acts of terrorism.