Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare? För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism. Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden? Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden. Intervjumaterialet har analyserats genom en kvalitativ narrativ analysmetod. Resultatet visar att många ungdomar upplever strukturella hinder för inkludering i det svenska samhället. Ungdomarna menar att de inte ska fastna i offerrollen utan måste själva bli aktiva i att hitta vägar ut ur diskriminering och marginalisering. Ungdomarna beskriver att det är viktigt att de kämpar för att ta sig ut ur marginalisering och de marginaliserade områdena. / <p>2015-06-30</p>

Before deciding on what subject we would choose for our essay, we discussed the importance of education and the value of being a part of a society and the difference between immigrants and the natives in the academic world and context. We understood that there were so much more to it, and we got curious and eager to find out more. The purpose with our essay is with help of literature and theories examine five different strangers that have or is doing their journey through classes. What is a class-traveller? A class traveller is someone that experience going from a certain class and moves on to a “higher, lower or different” class. To make this essay more interesting for ourselves and you readers, we decided to go back to or discussion on the importance of immigrants taking a part of the changing society and therefore we decided to put focus on immigrants that chooses to study at a university or higher studies. The interesting part is that these individuals we are going to meet have been/are a part of two worlds or cultures. Our focus will therefor be the experience of living or being a part of two cultures. The questions we asked ourselves and our informants are, how has the students lives changed since the start of their higher education? Have their relationships with friends, family changed?

Bakgrund: Den hypotes som detta arbete utgår från är att lärare tenderar att bedöma elever utifrån olika bedömningsaspekter, beroende på vilket program eleverna går på. Detta grundar sig i att tidigare forskning har visat att en marginalisering av elever på yrkesförberedande program är påtaglig utifrån ett undervisningsperspektiv, då dessa elever tenderar att tilldelas mindre kognitivt krävande uppgifter, primärt baserat på lärarnas förutfattade meningar om deras förmågor. Med utgångspunkt i detta angriper detta arbete samma problematik men utifrån ett bedömningsperspektiv, för att undersöka om dessa tendenser även går att spåra inom bedömning.Syfte: Arbetets syfte är att undersöka om det förekommer någon skillnad i hur lärare bedömer delprov C i svenskämnets nationella prov på gymnasiet, beroende på om eleverna läser på ett studieförberedande eller på ett yrkesförberedande program. Syftet är även att undersöka hur bedömningsmatrisens aspekter språkriktighet och förmåga att lösa uppgiften värderas, samt hur denna värdering ställer sig i relation till respektive program vid bedömning. Metod: Den metod som har tillämpats är jämförande räkning, då 20 elevuppsatser (10 från ett studieförberedande program och 10 från ett yrkesförberedande program) först har kontrollrättats och sedan matchats mot ursprungsrättarens antal markerade språkbrister respektive innehållsbrister. Dessa brister har vidare analyserats både statistiskt och utifrån potentiella förklaringsmodeller. Resultat: Resultatet visar att i detta specifika fall går det inte att styrka hypotesen om att det finns en relation mellan programtillhörighet och bedömning av nationella prov, samt att de båda bedömningsaspekterna behandlas relativt likvärdigt.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Vilka argument finns det för ochemot ämnesintegration som arbetssätt i SO-undervisningen i årskurs F till 6? Kunskapsöversikten riktar sig till lärare och studenter som är intresserade av att arbeta ämnesintegrerat med SO-ämnena och vill veta mer om vad arbetssättet kan innebära. Vi har utforskat ämnesspecifika sökord, så som ämnesintegration och de samhällsorienterande ämnena, i lämpliga databaser och sedan granskat och analyserat de källor som har varit av betydelse i relation till frågeställningen. Kunskapsöversikten uppmärksammar att ämnena ofta har fått stå tillbaka för andra skolämnen som anses ha mer “produktiva värden”. Detta hänger ihop med att skolan har blivit mer resultatstyrd i effekt av kunskapsmätningar. Att arbeta med ämnesintegrering kan motverka marginaliseringen av ämnen med lägre status men det ställer krav på lärarna som behöver vara ämneskunniga och engagerade. Kunskapsöversikten visar att det finns flera fördelar med att arbeta ämnesintegrerat i SO-undervisningen men att det även finns utmaningar och svårigheter med arbetssättet. Det ses som fördelaktigt att ämnesintegrera SO-undervisningen då detta skapar ett sammanhang och en koppling mellan ämnena som är viktig för elevernas djupare förståelse av omvärlden. Svårigheterna med arbetssättet är kopplade till kunskapskraven samt bedömning och betygsättning. Lärare menar bland annat att införandet av Lgr 11 som framför allt innebar tydligare kunskapskrav, försvårade bedömningen i ett ämnesintegrerat sammanhang. Vidare diskuterar kunskapsöversikten när det är lämpligt med ämnesintegrerad undervisning.

A central problem with social science concepts is the process in which a theoretical concept gets translated into a more concrete element, and after that, an empirically valid concept. Because of the abstract nature of theoretical concepts there needs to be clear definitions of a concept. At least to the extent that the concept intends to explain empirical phenomena. In this paper the concepts of social marginalization, social exclusion and social alienation will be investigated with the theoretical assumption that a concept can be divided into (1) a basic theoretical element, (2) a constitutive element and (3) an operational indicator. After a review of different versions of the concepts in question, the paper examines the commonalities and differences between the concepts. As the concepts differ, the theoretical structure differs. After an analysis of the different concepts, the paper formulates a series of central commonalities and differences among the concepts. The first dimension has to do with the difference between an individual and structural viewpoint of the concepts. The individual aspects can in turn be divided into material and psychological aspects of the concept. The structures can be divided into economic, social and political dimensions. Another central point of the paper has to do with the absence of a clear boundary between what is necessarily a part of the concept and what is not. If A and B are apart och the more abstract concept C, there needs to be a clear statement about the question if C can still exist if only A or B exist. The alternative definitional path is to state that C exist only in circumstances when A and B exist simultaneously.

Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

Studien undersöker marginaliseringens socioekonomiska, politiska och kulturella konsekvenser för ökande radikalisering bland vissa ungdomar med invandrarbakgrund och hur socialt arbete kan motverka rekryteringen av dessa ungdomar till terroristgrupper. Uppsatsens vetenskapsteoretiska grund ligger i hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Datainsamlingen består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 8 personer som har god kännedom om våldsbejakande extremism och 2 ungdomar som sympatiserar med terroristgrupper, varav en av dessa unga män har varit hos terrorgruppen Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak. Urvalet har bestämts genom en målinriktad urvalsteknik och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att religiösa och etniska konflikter som utspelar sig i världen och västländers inblandning i dessa konflikter påverkar marginaliserade ungdomarnas sympatier för våldsbejakande ideologier. Den nyliberala globaliseringen, nedmontering av välfärdsstaten i Sverige har försämrat dessa ungdomars levnadsvillkor och ”kriget mot terrorismen” och den ökade anti-muslimismen har lett till misstron mot majoritetssamhället hos ungdomar i marginaliserade områden. Försämrade levnadsvillkoren och minskade möjligheter till integration i Sverige gör vissa marginaliserade ungdomar mer benägna att söka sig till våldbejakande terrorgrupper som erbjuder en sammanhängande mening och en känsla av tillhörighet. För att motverka våldsbejakande extremism måste socialt arbete utmana och ifrågasätta nedmonteringen av välfärdsstaten, ökade marginaliseringen och bekämpa politiken av ”kriget mot terrorismen”. Det innebär också att motverka ökad anti-muslimism och främja social sammanhållning och social rättvisa.

<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>