Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Vilka argument finns det för ochemot ämnesintegration som arbetssätt i SO-undervisningen i årskurs F till 6? Kunskapsöversikten riktar sig till lärare och studenter som är intresserade av att arbeta ämnesintegrerat med SO-ämnena och vill veta mer om vad arbetssättet kan innebära. Vi har utforskat ämnesspecifika sökord, så som ämnesintegration och de samhällsorienterande ämnena, i lämpliga databaser och sedan granskat och analyserat de källor som har varit av betydelse i relation till frågeställningen. Kunskapsöversikten uppmärksammar att ämnena ofta har fått stå tillbaka för andra skolämnen som anses ha mer “produktiva värden”. Detta hänger ihop med att skolan har blivit mer resultatstyrd i effekt av kunskapsmätningar. Att arbeta med ämnesintegrering kan motverka marginaliseringen av ämnen med lägre status men det ställer krav på lärarna som behöver vara ämneskunniga och engagerade. Kunskapsöversikten visar att det finns flera fördelar med att arbeta ämnesintegrerat i SO-undervisningen men att det även finns utmaningar och svårigheter med arbetssättet. Det ses som fördelaktigt att ämnesintegrera SO-undervisningen då detta skapar ett sammanhang och en koppling mellan ämnena som är viktig för elevernas djupare förståelse av omvärlden. Svårigheterna med arbetssättet är kopplade till kunskapskraven samt bedömning och betygsättning. Lärare menar bland annat att införandet av Lgr 11 som framför allt innebar tydligare kunskapskrav, försvårade bedömningen i ett ämnesintegrerat sammanhang. Vidare diskuterar kunskapsöversikten när det är lämpligt med ämnesintegrerad undervisning.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.        Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri.       Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.</p><p>Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp. Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.

The aim of this compilation thesis is to understand how technology for visual storytelling can be shaped and used in relation to social science education in primary school, but also how social dimensions, technical and other matters create emerging learning conditions in such an educational setting. The visual storytelling technology introduced and used in the study is ‘the Statistics eXplorer platform, a geovisual analytics. The choice of theoretical perspectives to inform and guide the study is a socio-cultural view of human action, but also actor network theory is used to take account also of activities of technology and other matters. The study builds on three empirical materials that generate data from 16 social science teachers, and 126 students from five social science classrooms, in three Swedish primary schools. It contains field notes from the introduction of the technology; focusgroup interviews with teachers; think-aloud interviews with students and two kinds of video recordings from the classrooms (with an ordinary video camera and with software that capture activities at the computer screen, students’ activities and the audio as well). The analysis shows that the visual storytelling technology is shaped in relevant ways for social science teachers. The analysis also illustrates that the visual educational material are usable for primary school students in their social science education. They illustrate further how teachers, students, technology, information, tasks, data types, etc. together and in in close relation create highly complex learning conditions. The technology can therefore be seen as appropriate for the educational practice, but the complexity together with students’ apprehension of how to announce knowledge distribute severe problem spaces in the learning activities. The technology can therefore be assumed as a catalyst for educational change, but to achieve its potentials, reflections on didactic design and knowledge formation is requested to support the quality of students’ knowledge in relation to visual analysis. / Syftet i denna avhandling är, att förstå hur teknik för visual storytelling kan vara utformad och användas i relation till samhällsorienterande undervisning i grundskolan (årskurs 4 – 6), men också hur sociala dimensioner, tekniska och andra faktorer skapar villkor för lärande i ett sådant undervisningssammanhang. I studien introduceras datavisualiseringsteknik för visual storytelling: ‘the Statistics eXplorer platform’, ett geovisual analytics. Den teoretiska referensramen har sin grund i ett social konstruktionistiskt synsätt Ett socio-kulturellt perspektiv används för att analysera social aktivitet, men även aktörnätverks teori används för att analysera både sociala och materiella aktörer. Avhandlingen bygger på tre empiriska material som genereras med hjälp av 16 lärare i samhällsorienterande ämnen, och 126 elever tillhörande fem olika klassrum i tre olika svenska grundskolor. Materialet innehåller: fältanteckningar ifrån introduktion av tekniken, fokusgrupps-intervjuer med lärare, ‘tänka högt’-intervjuer med elever och två sorters videoinspelningar ifrån klassrum (dels med vanlig videokamera och dels med mjukvara som spelar in aktiviteter på datorskärmen och elevernas aktiviteter vid datorn, liksom ljudet). Analysen visar hur lärare, elever, teknik, information, uppgifter, data-typer, etc. tillsammans, i nära samarbete i de studerade klassrummen, skapar mycket komplexa villkor för lärande. De läraktiviteter som uppstår i klassrummen där teknik för visuell analys inkluderas, erbjuder elever support att: hantera stora datamängder, bli delaktiga i olika läraktiviteter och uppnå olika utbildningsmål, men även andra sorters elevrelaterade mål. Därför kan tekniken sägas vara relevant för denna sorts undervisning. Vidare visar analysen hur komplexiteten tillsammans med elevernas uppfattningar av hur kunskap skall visas, skapar påtagliga ‘problem spaces’ i läraktiviteterna. Lärandevillkoren kan därför förstås som en klassrumspraktik som inte fullt ut överensstämmer med den introducerade teknikens erbjudanden för visuell analys. Därför efterfrågas en förändrad syn på didaktisk design och elevers kunskapsformering, vilket blir betydelsefullt för kunskapens kvalitet i förhållande till visuell analys.