För att ha ett hållbart Sverige måste alla medborgare känna sig som en del av samhället, med andra ord är inkludering nyckeln till ett Sverige som håller ihop. Medborgarskapet bör vara det gemensamma verktyget mellan svenska medborgarna för att kunna ha en känsla av tillhörighet till samhället. Frågan blir då om alla medborgaren upplevelser sitt medborgarskap på samma sätt. Rinkeby i Stockholm har enligt polisen klassificerats som ett särskilt utsatt område och det som kännetecknar dessa områden är den växande känslan av utanförskap. Med anledning till den begränsade forskningen kring medborgarskap i relation till område utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv har denna studie valt att lyfta upp hur marginaliserade unga vuxna i territoriellt stigmatiserade områden upplever sitt medborgarskap i förhållande till området de bor i. Valet av teorier rättfärdigas av att lyfta fram och problematisera vad svenska medborgare som lever i ett utanförskap, det vill säga, unga vuxna som är bosatta i ett särskilt utsatt område, har för syn på sitt medborgarskap. För att samla in empiri och få ett internt perspektiv av området har metoden som tillämpats för att besvara frågeställningen varit kvalitativa intervjuer. Studiens resultat har visat att det finns ett glapp mellan svenska medborgarna och detta har visat sig bero på området dessa medborgare bor i. Studiens resultat tyder på att unga vuxna medborgare som bor i Rinkeby inte känner att de är lika erkända som andra medborgare som bor i ett finare område, de upplever även orättvisa i samhället, saknar makten att kunna bestämma över sina liv och saknar solidaritet med externa aktörer. Marginaliserade unga vuxna i Rinkeby uppfyller inte ett inkluderat medborgarskap enligt Listers definition.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet. Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet. Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.

The main focus of this bachelor thesis concerns the discourses presented in texts on critical classification about marginalized groups. The text explores some of the difficulties that can stem from the idea that there is a possibility of objectivity within classification and cataloguing, as they are not a neutral occurrence but controlled by constructs such as ideological thinking and bias. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization should be based on flexibility, connectedness and inclusivity, our empirical material explores these questions regarding change in normative and oppressive structures. Apart from Olson, much inspiration is taken from Birger Hjørland, and his domain analysis, in the field that our analysis originates in. This study is based on a discourse analysis regarding four academic articles on the subject, authored by academic researchers and librarians. The aim of this bachelor thesis is to account for discourses that writers in the field of Library and Information Science formulate through the problems they present. The examined discourse show that existing universal systems such as Dewey Decimal Classification and Library of Congress Subject Headings tend to create and uphold marginalization of several social groups that could be included in alternative classification systems. The empirical evidence our discourse analysis uncovers solutions based on implementing nonhierarchical structures within classification. The authors have used gender theoretical concepts such as queer and intersectionality. The outcome of our work reveals dividing lines between a narrow perception of limitations of classification, and a broader approach towards possibilities.

Vårt samhälle bygger på extrovertism och de extroverta egenskaperna har blivit normen. Barnen lär sig tidigt att anpassa sig till samhällets krav och förväntningar genom normaliseringspraktiker som skola och förskola där läroplanen för förskolan skriver att förskolans uppgift är att forma barnen till aktiva samhällsmedlemmar. Syftet med studien är att studera hur pedagoger i förskolan arbetar med introverta barn och deras behov samt förutsättningar. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie där fyra pedagoger med olika bakgrunder intervjuades inom södra Sverige. Resultatet analyserades med en intersektionell teori vars fokus var att få syn på makten förskolan har över introverta barn och deras behov. Resultatet visade att introverta barns utmaningar i förskolan kan delas in i tre kategorier, normer, miljö och kunskap där normerna och förväntningar på barnen i förskolan kan skapa svårigheter för bland annat introverta barns självsyn eftersom dessa barns personlighetsdrag inte alltid passar in i verksamheten. Barnen kan hamna utanför gemenskapen och känna sig annorlunda. Förskolans miljö uttrycks inte vara anpassad åt introverta barns behov där det inte alltid finns möjlighet för barnen att få vara själva och ladda om i en lugn miljö. Kunskapen om introvertism och introverta barn uttrycks vara låg, vilket kan skapa fler utmaningar för introverta barn då deras behov och förutsättningar inte förstås. Alla dessa utmaningar skapas och påverkas av olika maktstrukturer i förskolan där pedagogerna anser att de inte har mycket makt över att påverka förskolan förutom på verksamhetsnivå. Detta skapar en känsla av maktlöshet hos vissa pedagoger. Läroplanen för förskolan uttrycks vara tolkningsbar och i vissa fall motsägelsefull som sedan kan skapa variation inom förskoleverksamheten och dess syfte.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret uppfattar som vanligt förekommande bakgrundsfaktorer till att ungdomar hoppar av eller inte påbörjar gymnasiala studier. Ytterligare syftar studien till att undersöka vilka motivationsfaktorer till att återuppta studier som kan identifieras av medarbetarna. Av etiska skäl undersöks detta genom intervjuer med personer som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen utgörs av Marie Jahodas (1982) deprivationsteori om arbetets manifesta och latenta funktioner men även tidigare forskning så som Anna Angelins (2009) doktorsavhandling Den dubbla vanmaktenslogik samt rapporten Fokus 23 utgiven av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret bland sju av Norrbottens fjorton kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Två huvudteman och sju underteman framkom ur den tematiska analysen för att besvara uppsatsens frågeställningar. De två huvudtemana är bakgrundsfaktorer och orsaker samt motivationsfaktorer. Det första huvudtemat består vidare av fyra underteman: psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, föräldrarnas och omgivningens attityder, skolpersonalens kompetens samt ett skolsystem som stjälper. Det andra huvudtemat består av tre underteman: ökad ålder och mognad, arbetets manifesta och latenta funktioner samt föräldrarnas och omgivningens attityder. Resultatet påvisar att den vanligaste orsaken till att ungdomar hoppar av gymnasiet är den psykiska ohälsan som många gånger kan vara orsakad av NPF-diagnoser. Faktorer som tidigare varit vanliga så som dataspelande är idag mindre vanligt, troligen på grund av det breddade urvalet gymnasieprogram som finns idag där fritidsintresse och skola går att kombinera. De som hoppar av gymnasiet har som oftast en anledning som gör att de inte orkar gå i skolan, en anledning som gör att de inte kan återuppta studier direkt. Det som gör att ungdomar återupptar studier i störst utsträckning är tidens gång, att ungdomen får bli äldre, mogna och inse på egen hand att en gymnasial utbildning är viktig för individens framtid och etablering på arbetsmarknaden.

<p>I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa</p><p>intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende,</p><p>initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit</p><p>slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden.</p> / <p>Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life.</p><p>We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances,</p><p>however, produces large negative consequences for individuals.</p><p>Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are</p><p>accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their</p><p>diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.</p>

I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet. Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende, initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden. / Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life. We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances, however, produces large negative consequences for individuals. Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.

School activities are under constant discussion. This literatur study examines student participation and its relationship to democracy mission and the factors that contribute to students marginalized in school. The study also intends to examine the relationship between intersektionall analysis and the limitation of opportunities for student participation in school. The study results problematize the relationship between student participation and school democracy quests, this by highlighting the challenges and difficulties the school faces. Our results also strengthen the relationship between the study theory and marginalization of students and the limitation of opportunities for student participation.

Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services. / Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.