Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

Barn och unga som inte närvarar i skolans undervisning, anses av många som ett växande samhällsproblem. Närvaroproblem är det begrepp som vi valt för att benämna problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närvaroproblem kan yttra sig. Uppsatsen undersöker vad som kan orsaka närvaroproblem, vilka konsekvenser det kan få för barn och unga samt hur orsakerna och konsekvenserna kan tänkas förebyggas. Detta kommer undersökas genom fenomenografi. Materialet som undersöks är tre podcastavsnitt och ett videoreportage. I uppsatsen kunde flertalet orsaker bakom skolfrånvaro återfinnas, några av de huvudsakliga var mental ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och livsförändringar. De konsekvenser som hittades var bland annat förstärkt mental ohälsa, försämring av social samvaro samt svårigheter att få insatser. Några viktiga beståndsdelar som ledde till förbättrat mående och närvaro var bland annat individualiserade insatser, motiveringsarbete och små undervisningsgrupper.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.

Studiens syfte är att fånga brukarperspektivet och dess upplevda konsekvenser av en ofrivillig förändring i befintliga boendemiljön, på grund av en offentlig konkurrensupphandling. Studien är genomförd med kvalitativ metod och insamlandet av empirin gjorde jag genom semistrukturerade intervjuer.  Intervjupersonerna tillika brukarna i studien har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning.   Den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkt för studien är brukarperspektiv, förändring, social identitet och Antonovskys (2009) teorier om känsla av sammanhang, KASAM.   Intervjupersonerna i studien beskriver processen som en lång och kaotisk tid med hög psykisk press, vilket går att jämföra med en traumatisk kris. De upplever sig inte vara delaktiga i förändringen utan beskriver sig stå utanför handlingens centrum. De beskriver att de inte fått tillräckligt med anpassad information om vad den kommande förändringen innebär och saknar förmåga att tolka den abstrakta ofrivilliga förändringen. Intervjupersonerna uppfattar att besluten är tagna utan deras delaktighet och att de står utan påverkansmöjligheter. Samtliga beskriver att de fått fysiska besvär av olika slag på grund av upphandlingsprocessen. De uttrycker en låg grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i händelserna. Intervjupersonerna menar att beslutet att byta utförare känns oförklarligt och beskriver den kommande verksamhetsövergången som meningslös och de önskar att den inte ska bli verklighet. Intervjupersonerna upplevde att personalen utgjorde en viktig del av deras i övrigt glesa sociala nätverk. Intervjupersonerna beskriver att personalen varit obeslutsamma kring om de ska arbeta kvar eller inte. Intervjupersonerna förstår inte varför personal väljer att sluta och tolkar besluten som att det beror på dem själva och upplever sig bli bortvalda av personalen. Studien visar på behov av att utveckla arbetsmetoder som fångar brukarnas frågeställningar och funderingar för att bättre kunna förbereda dem på en kommande förändring av den här digniteten. Studien visar att intervjupersonerna hamnar i en komplex och mycket utsatt marginaliserande situation vid en verksamhetsövergång efter en offentlig konkurrensupphandling. / The aim of the study is to capture the perceived consequences of an involuntary change after a public competitive procurement of an existing group-home with special services, from a care taker/service user’s perspective. The study was conducted with qualitative method, and the collection of empirical evidence was through interviews. Respondents and users in the study have a mild intellectual disabilities.   The previous research and the theoretical starting point that the study had been in is; service user perspective, change models, social identity and Antonovsky's (2009) theories of SOC, sense of coherence.   The service users in the study describes a chaotic time with mental pressure during the change process, which can be comparable with traumatic crisis. They experienced fear and felt that the change was difficult to understand. The users describe a lack of knowledge of the upcoming changes. They felt they were unable to interpret and organize the communicative information that they had received. They identified that decisions were taken over their heads and had the feeling that they were without influence during the whole process. All respondents described different physical symptoms as consequents of the procurement. The service users express a low degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness in the whole process and experience fear and the decisions seems inexplicable and nonsensical. They describe the future business transition as a burden and an unfortunate circumstance they wish to get undone. They feel themselves not to be involved in the upcoming change, and describes that they are outside the center of act and therefor choose to focus on the staffs decision whether they will stay or quit their posts. They blame themselves when members of the staff decide to quit and they feel themselves to be eliminated by the staff.   The social context of the users turned out to contain sparse networks and property staff emerged as a significant and important part of their lives. The study demonstrates the need to develop working methods that capture the user’s questions and concerns in order to better prepare them for upcoming changes. The study shows that users end up in a complex and very exposed situation and are marginalized in the process of a public competitive procurement.

Studiens syfte är att undersöka olika former av exkluderande design i offentliga och semi-offentliga rum, samt vilka konsekvenser en sådan design kan ha på olika samhällsgrupper. Studiens resultat är baserade på fokuserade observationer av den fysiska designen, främst i Göteborg, i triangulering med innehållsanalys av översikts- och detaljplaner. Studiens resultat visar att en mångfald av designmodeller användes i de observerade offentliga och semi-offentliga rummen, varav en del av dessa designer kan ses som exkluderande. Majoriteten av observerade sittplatser finns hos privata aktörer som caféer och uteserveringar, vilket signalerar ett behov av att vara konsument för att få ta del av dessa semi-offentliga platser. Semi-offentliga platser som var stängda nattetid samt hinder mot skateboardåkning var andra observerade designer som riktar in sig på särskilda samhällsgrupper eller beteenden. Fyra grupper anses vara speciellt påverkade av exkluderande design: hemlösa, funktionsnedsatta, resurssvaga, samt skateboardåkare. I kontrast till tidigare forskning anser vi att flera av de observerade designerna kan anses vara inkluderande istället för att enbart ses som exkluderande. / The aim of this study is to explore different forms of unpleasant design in public and semi-public spaces and what potential consequences such design may have on different social groups. The results are based on focused observations of the physical designs themselves, primarily in Gothenburg, Sweden, in triangulation with text analysis of official documentations of land use and zoning plans. The findings indicate that a variety of designs were used throughout the observed public and semi-public spaces, some of which can be seen as unpleasant. Most of the observed seating options were located within privatised businesses, signalling the need to be a consumer to use these semi-public spaces. Semi-public spaces that are inaccessible during the night as well as anti-skate obstacles were other observed designs that targeted a certain group or behaviour. Four social groups were found to be more of a target or sufferer of the designs: the homeless, people with disabilities, the destitute, and skateboarders. In contradiction to previous research a substantial amount of the observed designs can be perceived as inclusive rather than only exclusionary.

This thesis addresses the gender-specific game access inequalities that exist between male and non-male children. To do this, it proposes a conceptual workshop design named SpielRaum, which aims to offer teens of marginalized genders a safe space to access games. By curating games for free play and combining it with guided discussions and self-reflection exercises, the workshop hopes to facilitate game literacy in a play-centric way. This sets it apart from other game-related workshops for non-male teens, which are also examined. It is found that they tend to be development-centric. Leading up to the workshop design, the game access disparities are put into context. It is found that implicit and explicit exclusion of non-male people in the games domain leads to a vicious circle of non-participation and non-representation. This in turn contributes to the socialized perception of games as a male medium and disadvantages non-male players in the context of gaming. Further, game literacy is determined as an important game access condition and way of self-defense against marginalizing game content. This is why SpielRaum aims to raise non-male participants’ awareness for their own marginalization and show them that they can unapologetically claim gaming for themselves. / Detta arbete tittar på könsspecifika ojämlikheter vad gäller tillgång till videospel som finns mellan manliga och icke-manliga ungdomar. I undersökningen föreslås en konceptuell workshop som heter SpielRaum, som siktar på att ge tonåringar som tillhör marginaliserade könsgrupper en säker miljö för att därmed göra videospel mer tillgängliga. Genom att samla spel för fritt spelande och kombinera guidade diskussioner med självreflekterande övningar, hoppas workshopen kunna ge ökad kunskap om spel på ett spelfokuserat sätt. Detta gör att den skiljer sig från andra workshop-miljöer för icke-manliga tonåringar, vilket även behandlas i arbetet. Vad som upptäcktes var att de tenderar att varautvecklingsorienterade. Under arbetet med workshop-designen sattes skillnaderna runt speltillgänglighet i fokus: det fastställdes att implicit och explicit uteslutning av icke-manliga spelare leder till en ond cirkel av icke-deltagande och icke-representation. Detta bidrar sedan till den sociala uppfattningen att spel är ett medium för män och att icke-män är missgynnade vad gäller spel. Dessutom är kunskap om spel nödvändigt om man ska kunna delta i spel, och kan användas som ett sätt att försvara sig själv mot marginaliserande innehåll i spel. Detta är anledningen till att SpielRaum siktar på att öka icke-mäns medvetenhet för sin egen marginalisering och för att visa att de kan delta i spelvärlden utan att be om lov först.

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.

Denna kandidatuppsats har målet att skapa förståelse och ge inblick till äldres behov relaterade till inkludering i användandet av nya teknologier. Tidigare forskning visade att vissa äldre inte är vana vid att använda nya teknologier eller inte har de medel som behövs för att inkluderas i det ‘digitala samhället’ och riskerar att hamna i digitalt utanförskap. BankID är ett exempel på en ny teknologi som används i det digitala samhället. Risken för att äldre blir exkluderade kan begränsa förmågan att komma i kontakt med svenska myndigheter och andra aktörer som allt oftare kräver identifiering med BankID för tillgång till viktiga tjänster. Därav är syftet med studien att utforska vilka faktorer i användningen av teknologi som utmanar äldre med målet att designa användarvänliga gränssnitt för denna population. Gränssnittet från Mobilt BankID används som ett exempel på ett sådant gränssnitt för denna studie. För detta ändamål utfördes individuella intervjuer och observationer ansikte-mot-ansikte med sex äldre. Den insamlade datan analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman. Undersökningsresultaten diskuterades i relation till studiens syfte och forskningsfrågor och det teoretiska ramverket.Forskningsresultaten visade tre faktorer som påverkade äldres upplevelse när de använde teknologi, som blev utmanande: kunskapsbrist, osäkerhet och tillgänglighet. Resultaten insinuerar att äldre fann det påfrestande och svårt att lära in användningen av teknologi. De kände också osäkerhet kring att försöka när de stötte på svårigheter under användandet av teknologi. Mer förklarande, men simpel, och kontinuerlig information för att guida äldres användande genomgående genom systemet anses alltså vara avgörande komponenter i en gränssnittsdesign för äldre. Således bidrar utfallet av denna kandidatuppsats till teorin genom att ge en inblick in till upplevelserna och utmaningarna som äldre möter i användning av teknologi och genom att tillhandahålla designförslag för ett mer inkluderande digitalt samhälle. Det bidrar också praktiskt genom att ge en inblick i äldres behov i relation till användning av teknologi och, således, informera designers, utvecklare, teknologiföretag och andra engagerade intressenter om hur ett gränssnitt bättre kan designas för att bli mer användarvänligt för alla potentiella användare, inklusive äldre. / The bachelor’s thesis study aims to create understanding and give insight into the needs of elderly regarding their inclusion in the use of new technologies. Previous research showed that some elderly are not used to the usage of new technologies, or do not have the necessary means to be included in our ‘digital society’ with the risk of ending up in digital exclusion. BankID is an example of the new technologies used in our digital society. The risk of elderly being excluded can limit their ability to get in contact with the Swedish authorities and other actors that increasingly require identification through BankID for access to important services. Hence, the purpose of this research is to explore the factors that challenge the elderly to use technology with the aim of designing user-friendly interfaces for this population. The interface from Mobile BankID is used as an example of such an interface in the study. For this, data was collected through face-to-face individual interviews and observations with six elderly. The collected data was analyzed thematically to conclude four findings. The findings were discussed in the context of the research aim and research questions and the theoretical framework.The research findings showed three factors that affected the elderly’s experience when using technology, which caused them challenges: lack of knowledge, insecurity, and accessibility. The findings insinuate that the elderly find it laborious and difficult to learn how to use technology. They also feel insecure and hesitant in trying when they face difficulties in their usage of technology. More explanatory, but simple, and continuous information to guide the elderly’s usage throughout the system were found to be crucial components of an interface design for the elderly. Thus, the outcome of this bachelor’s thesis contributes theoretically by providing insight into the experiences and challenges faced by the elderly in their use of technology and by providing design suggestions for a more inclusive digital society. It also contributes practically by giving insight into the needs of the elderly concerning their usage of technology and, thus, informing designers, developers, technology companies and other interested stakeholders how to better design an interface that is user-friendly for all potential users, including elderly.

The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate’s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system.  The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected. As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself. Finally, Michel Foucault’s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay. Foucault claims a school to be one of the state institutions acting on its behalf in conserving and defending its discourse against outside enemies. Two configurations of power are according to Foucault used in the defence; ‘marginalization’ and ‘normalization’. The result of the study confirms evidence of both power structures being found in the implementation of the IB in the four schools included in the analysis and that the resistance against the IB in these schools can be interpreted accordingly. / Syftet med den här uppsatsen är att analysera implementeringen av International Baccalaureate Diploma Programme (IBDP) i fyra av det 30-talet gymnasieskolor som för närvarande erbjuder utbildingen i Sverige. Utvärderingen är indelad i två delar baserad på ’programteori’, och fokuserar på delar i respektive utbildnings organisationsplan.  Den första delen har sin utgångspunkt i styrdokument i respektive utbildning och utgör en jämförelse av olika grundläggande definitioner för, å ena sidan de nationella Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsprogrammet (SP), och å andra sidan IBDP. Detta är av relevans för att IB-utbildningen skiljer sig tillräckligt mycket från de nationella programmen för att utgöra en utmaning av det nationella systemet, det som Michel Foucault skulle kalla den dominerande diskursen. Den andra delen består av fem intervjuer med nuvarande eller före detta coordinatorer, de personer som ansvarar för implementeringsarbetet på de enskilda skolorna. Här är frågorna fokuserade runt de områden där implementeringsarbetet antas vara svårast utifrån de skillnader som framkommer i den första delen av utvärderingen. Slutligen används de maktbegrepp som Foucault anger i sin diskursanalys på de två första delarna av arbetet. Foucault hävdar att skolan är en av de institutioner som agerar för att bevara och försvara en stats diskurs mot utomstående makter. Enlig Foucault uttrycks detta i två maktkonfigurationer; ‘marginalisering’ och ‘normalisering’. Resultatet av studien visar att det finns tecken på att båda maktmedel i implementering av IB på de fyra aktuella skolorna och att motståndet mot IB går att förstå enligt denna modell.

“The importance of representation and structures to establish influence. A study of the Trade Unions Youth Activities within The Swedish Trade Union Confederation.” -Katrin Olofsson This essay is studying the importance of representation and structures for the youth to establish influence, within the Trade Unions of The Swedish Trade Union Confederation, LO. More specific it is about the youths influence in each trade union´s executive committee. The representation and structures studied is at a central level and the youths are restricted to being under the age of 30. The purpose is to try to find a model and specific factors that can explain if, and in that case what, that could be the cause of a higher level of influence in some trade unions compared to others.  Three questions are essential for the essay. Are the different structures for youth activities, within the trade unions of LO, affecting the representation of youths in their executive committees? Do any combinations of structures seem to be more profitable for a higher level of representation of youths within the executive committees?   How do the different forms of structure and representation seem to affect the influence of youths within the executive committees? The study is built on interviews with representatives from each of the fourteen trade unions within LO, that has the mandate and trust from their organisations to represent them in these questions. They are also all representatives in the LO Youth Committee.      The findings were essentially that formal structures in forms of youth committees together with the possibility to have a co-opt member from the youth committee within the executive committee seemed to affect and enhance the representation and the influence.