Uppsatsen handlar om ett dubbelmord som inträffade i Stockholmförorten Sätra. Två män i 20-årsåldern hittades mördade i ett källarförråd och nyheten om händelsen skakade om svenska folket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapportering av dubbelmordet såg ut i både lokal- och rikstäckande media. Teorierna som kommer tillämpas i undersökningen är gestaltningsteorin, nyhetsvärderingsteorierna och det ideala brottsoffret. Metoderna som valts för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Totalt analyserades 109 artiklar och 21 TV/Video-inslag som handlade om dubbelmordet.  Resultatet av undersökningen visade att det skilde sig mellan de lokala och rikstäckande medierna, främst utifrån händelsens geografiska närhet. De lokala medierna var väldigt försiktiga med hur de beskrev offren och hur mordet gestaltades. Det fanns en stor skillnad på hur dubbelmordet vinklades i publikationerna. De rikstäckande medierna hade sitt fokus på brott och kriminalitet. Fokuset skiftade väldigt mycket från dubbelmordet till andra brott och en framställning av en kriminell förort. Samtidigt som de lokala medierna istället valde att vara mer informerande i sin rapportering och skrev främst om ett Sätra i sorg. Gemensamt för de båda medierna var att polis och åklagare var de aktörerna som mest framträdande i rapporteringen.

Bakgrund. Närvaron på sociala medier är hög bland Sveriges befolkning och tidigare forskning tyder på att intensiv användning kan ha en negativ effekt på välbefinnandet, samtidigt har självförtroende visat sig vara en viktig faktor för individens välbefinnande. Vidare finns det begränsad forskning om hur självförtroende samvarierar med användningen av sociala medier, detta pekar på att det finns mycket att utforska inom detta område. Material och metod. För att besvara studiens syfte och frågeställning om hur användningen av sociala medier samverkar med upplevt självförtroende hos den svenska befolkningen, användes den nationella SOM-undersökningen från 2015. 3400 personer i åldrarna 16 till 85 blev slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret. Totalt var det 1685 respondenter som svarade på samtliga frågor, inklusive kontrollvariablerna. För att undersöka sambandet mellan sociala medier och självförtroende med hänsyn till bakgrundsvariablerna, användes multipel regressionsanalys. Resultat. Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan sociala medier och självförtroende, däremot kvarstod inte sambandet under kontroll för kön, utbildning och ålder.Slutsats. Graden av sociala medieanvändning är en av flera faktorer som kan ha en negativ påverkan på självförtroendet. Dessutom påverkas användningen av sociala medier och självförtroendet av faktorer som kön, utbildning och ålder. / Background: The presence on social media is high among the Swedish population, and previous research suggests that intensive use can have a negative effect on well-being. At the same time, self-confidence has been shown to be an important factor for individual well-being. Furthermore, there is limited research on how self-confidence correlates with social media use, indicating that there is much to explore in this area. Materials and Methods. To adress the aim and research question of how social media usage interacts with perceived self-confidence among the Swedish population, the national SOM survey from 2015 was utilized. 3400 individuals aged 16 to 85 were randomly selected from the population register. A total of 1685 respondents answered all questions, including control variables. Multiple regression analysis was used to examine the relationship between social media and self-confidence, taking into account background variables. Results. The results showed a weak negative correlation between social media and self-confidence, but this correlation did not persist when controlling for gender, education, and age. Conclusion. The degree of social media usage is one of the several factors that can have a negative impact on self-confidence. Additionally, the influence of gender, education, and age should be considered when examining the relationship between social media and self-confidence.

Denna uppsats behandlar Svenska kyrkans identitet i lag (1998:1591) ur ett rättshistoriskt perspektiv. När lagen stiftades var det med det uttalade syftet att bevara Svenska kyrkans identitet genom den stundande relationsförändringen mellan stat och kyrka. Men vilken identitet var det som skulle bevaras? En exposé över hur Svenska kyrkans identitet har beskrivits och diskuterats, i såväl statliga som inomkyrkliga utredningar, lagförslag och beslut jämte doktrin, påvisar att det kan ha rått delade meningar, eller åtminstone oklarhet,i den frågan. En genomgång av vart och ett av de identitetsbegrepp som idag återfinns i lagenleder till slutsatsen att oavsett vilken identitet som avsikten var att bevara så blev utfallet ett specifikt: En alltigenom demokratisk folkkyrka vars organisation omöjliggör för kyrkan att uppställa garantier för att hon ska förbli evangelisk-luthersk. En jämförelse mellan hur Svenska kyrkans identitet beskrivits i tidigare lagstiftning och hur den idag regleras föranleder slutsatsen att lagen om Svenska kyrkan inte orsakat, men bidragit till,att Svenska kyrkans identitet har bevarats sådan som den var år 1995. Därtill påvisas att denna identitet, i åtminstone två avseenden, utgör en anomali i samfundets historia vilket kan anses utgöra skäl att ifrågasätta lagens syfte.

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.