Det är av stor vikt att hitta faktorer som leder till bättre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ”faller mellan stolarna” då ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohälsa är Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management. Men det finns idag få studier i Sverige om brukares egna erfarenheter och uppfattningar om insatsen. Med hjälp av den här studien skulle en ökad förståelse kunna uppnås för hur olika typer av insatser och stöd uppfattas av brukarna själva.

Hemtjänstens insatser riktade mot sociala behov, som en del i brukarnas meningsfulla aktiviteter, har vid utvärderingar beskrivits som mindre tillfredsställande. Tidigare studier har visat att meningsfulla aktiviteter som fritidsaktiviteter har positiv effekt på de äldres hälsa och välmående. Studiens syfte var därför att belysa hemtjänstpersonalens uppfattningar om brukarnas behov av fritidsaktiviteter och hur de kan främja brukarnas deltagande av fritidsaktiviteter samt vad som kan försvåra eller underlätta för dem att stödja brukarna. Sex personer från hemtjänsten som arbetade inom Umeå kommun deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet visade det sig att hemtjänstpersonalen upplever att brukarnas behov och möjlighet att vara aktiva är varierande samt att hemtjänstpersonalen har en roll som aktivitetssamordnare, men detta kan begränsas av den organisation och de riktlinjer som de befinner sig i. I studien framgår att hemtjänstpersonalens roll för brukarnas möjligheter till aktiviteter bör uppmärksammas, något som också är väsentligt för att främja brukarnas delaktighet.

<p>Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation. Antalet myndighetskontakter bör minskas och myndigheter bör vara medvetna om sin maktutövning. Resultatet visar även att bristen på samverkan påverkar familjen negativt. I studien har ett tiotal kännetecken på brukarvänlig samverkan lagts fram. Dessa kännetecken kan sammanfattas med att hänsynstagande är grunden för en brukarvänlig samverkan. Befintliga teorier om samverkan kan förändras genom ett större hänsynstagande till brukaren. Detta kan göras genom att betrakta brukarna som aktiva subjekt, som vill och tillåts vara delaktiga i utformandet av stödet till sin familj.</p>

Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation. Antalet myndighetskontakter bör minskas och myndigheter bör vara medvetna om sin maktutövning. Resultatet visar även att bristen på samverkan påverkar familjen negativt. I studien har ett tiotal kännetecken på brukarvänlig samverkan lagts fram. Dessa kännetecken kan sammanfattas med att hänsynstagande är grunden för en brukarvänlig samverkan. Befintliga teorier om samverkan kan förändras genom ett större hänsynstagande till brukaren. Detta kan göras genom att betrakta brukarna som aktiva subjekt, som vill och tillåts vara delaktiga i utformandet av stödet till sin familj.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk. Vad gäller upplevelsen av att ha makt över sin egen situation förmedlade intervjupersonerna en känsla av maktlöshet gentemot socialarbetaren. Studiens analys visar att tänkbara orsaker till brukarnas upplevelser kan vara organisatoriskt grundande, då de kan förklaras genom bristande resurser såsom ekonomi, tid och kunskap. Brukarna uppgav det som önskvärt att socialarbetaren visat större engagemang och visat mer empati gentemot dem. Bristande resurser hos brukaren förklaras genom begreppet inlärd hjälplöshet.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Denna kvalitativa studie har ämnat att undersöka hur hemtjänsten i en mindre kommun i Norrbottens län arbetar med att kvalitetssäkra att de äldre som blivit beviljad insatser enligt socialtjänstlagen får sina beviljade insatser utförda utifrån sina önskemål. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter varav en av respondenterna jobbade som kvalitetsutvecklare i undersökningskommunen och de resterande fyra jobbade inom hemtjänsten inom samma kommun. Resultaten påvisade att processen med genomförandeplan, TES-planering och dokumentation är en process som försöker kvalitetssäkra att brukaren får sina insatser utifrån sina önskemål. Generellt stämde hemtjänstpersonalens och kvalitetsutvecklare förklaringar bra överens gällande processen men även brister och förbättringsområden uppdagades. Slutligen framkom att det är i genomförandeplanen som grunden för brukares delaktighet skapas. Fallerar genomförandeplanen oavsett om det beror på tidsbrist, okunskap eller ovilja så fallerar hela processen och de beviljade insatserna blir inte enligt brukarens önskemål utan i princip enligt “det standardpaket som kommunen erbjuder”.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.</p>