Bakgrund: Studier visar på att antalet   närståendevårdare kommer att öka i Sverige och att det är betydligt vanligare   med kvinnliga närstående som vårdar en person med demenssjukdom. De   närstående kvinnorna upplevde det som en börda att vårda och hade en ökad   risk för att drabbas av depression. Syfte: Att beskriva erfarenheten   av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Metod: Fokusgruppsintervju   genomfördes i två grupper med sju kvinnliga deltagare som var närstående till   person med demenssjukdom. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ   innehållsanalys och resulterade i 3 teman och 12 subteman. Resultat: I resultatet framkom att   närstående till person med demenssjukdom erfor många svårigheter som att leva   med en förändrad person och att hantera vardagen.  Det framkom även att de närstående hade både   negativa och positiva erfarenheter av den professionella vården och omsorgen. Diskussion: Genomförs av en   metoddiskussion där vald metod och dess utformning diskuteras.   Resultatdiskussionen diskuteras utifrån teorin livsvärlden under tre   rubriker; mening och sammanhang, tillgång till världen/vardagen samt att ha   hälsa och välbefinnande. Nyckelord: Närstående, närståendevårdare,   demenssjukdom, innehållsanalys, livsvärld / Background: Studies suggest that the amount of caregivers will increase in Sweden,   and that female caregivers are considerably more frequent. Female caregivers   experienced caring as a burden and had increased risks of going down with   depression. Aim: To describe the experience of being a   relative to a person with dementia. Methods: Focusgroupinterviews were performed in two   groups with a total of seven women. The analytical method consisted in a   qualitative content analysis, and resulted in three themes and 12 sub-themes. Results: It appeared that a relative to a person with   dementia experienced many difficulties, such as living with a changed person   and dealing with everyday life. They also experienced a lack of help and   support from professional care. Discussions: A discussion of the chosen method and its   formation, and a discussion of the result from a chosen theory, lifeworld, with   three headlines; meaning and context, access to the world/every day life, and   having health and well-being, was performed. Keywords: Relatives, caregivers, dementia, content analyse, lifeworld

<p>Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.</p>

Uppsatsen behandlar folkgruppen assyrier/syrianers upplevelser och erfarenheter av livet i diaspora i allmänhet och förhållande till hemlandet Turabdin i synnerhet. Fenomenet hemlandet utgör uppsatsens centrala tema. Vad betyder hemlandet och vad ges det för innebörd? Svaren på dessa frågor har jag funnit i de artiklar, insändare, reportage och dikter som jag studerat i tidskrifterna Hujådå och Bahro Suryoyo. Uppsatsens syfte är att belysa livet i diaspora och dess komplexitet utifrån assyriers/syrianers egna beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av livet i Sverige. Upprätthållandet av hemlandet visar sig fylla både en politisk och en existentiell funktion. Hemlandet är diasporans fundament och sammanhållande länk. I min studie framgår det att man inte kan tala om en enda enad assyrisk/syriansk diaspora där samtliga medlemmar av folkgruppen upplever sin livssituation på ett likartat sätt, utan att det snarare handlar om flera olika diasporor.

The aim of this study has been to describe and clarify the phenomenon violence from patients within neuropsychiatric institutions, as experienced by staff members. The study has adopted an actor perspective and phenomenology as a philosophic and theoretical framework. The method used for data collection and analysis has also been influenced by phenomenology. Data consisted of five semi-structured interviews of a descriptive nature, and the goal of the analysis has been to articulate the general structure of the phenomenon. The results showed that the violence from patients is characterized by a professional commitment which includes always staying ahead and being able to help, protect and express a high level of emotional self-control. The knowledge needed to attain this professional manner of appearance is obtained through one’s lived body by the means of experience. The violence is justifiably associated with being a frequent event, linked to patients’ problematic behavior brought on by their neuropsychiatric diagnosis as a natural part of the occupation. The violence is both a private and a shared undertaking which demands individual responsibility and persuasion of one’s own capability along with an expressed trust and support from close friends, family and co-workers. The violence is lastly experienced as an apparent ambiguity. It is both physically and emotionally demanding, but at the same time also a positive challenge.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Studien är en undersökning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsättning för personer med grav till lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Studien söker också svar på vilka reflektioner personalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemområde uppstår i skärningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanvändning i mötet med personer med intellektuell funktionsnedsättning och uppsatsens problemområde utifrån det musikterapeutiska ämnesområdets teori och tillämpning. Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Det teoretiska vetenskapsperspektivet har hämtat inspiration ur hermeneutiken. Forskningsresultaten visar på att det finns en kunskap som helt bygger på beprövad erfarenhet bland den grupp av individer som undersökningen omfattar och att det finns ett uttalat behov av en kompletterande teoretisk baserad kunskap. Forskningsresultaten belyser olika perspektiv på reflektioner kring musikanvändning. Dessa resultat har sedan bearbetats under diskussionsdelen i ljuset av de teoribildningar som presenteras under ämnesområdet. / The study is a research project on how personnel appreciate music in the branch of care that provides activities for persons suffering from severe to mild intellectual deficiency. The study also attempts to find answers to what kind of observations the personnel have concerning the use of music as activity. The problem area of the study arises from the meeting point between on the one hand the practical, everyday application of music on persons with reduced intellectual capacity. On the other hand, the study will illustrate the adaptional possibilities of the theories of the topic area. The research results show that there is information which is completely based on tested experience among the group of individuals included in the research project, and further that there is an explicit need for supplementary theoretically based knowledge. The research results point to different perspectives concerning observations of the application of music. These results have later in the study been treated in the discussion part and shed light on by theories which are presented in the topic area. The method being used in the study is the qualitative research interview. The theoretical scientific perspective is taken from the hermeneutics.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.

Vår studie påbörjades av funderingar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan, om förskollärarna får förutsättningar för att kunna arbeta med hållbarhet eller om det finns utmaningar. Syftet med vår studie är att se förskollärarens förhållningssätt till fenomenet hållbar utveckling, samt att få en tydligare bild över vilka didaktiska strategier förskollärarna arbetar med. Och detta för att kunna se om barnen erbjuds förståelse och lärande om hållbar utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med ett fenomenologiskt perspektiv i undersökningen. I studien har vi utfört fyra intervjuer med fyra olika förskollärare, som arbetar i olika kommuner.  Det resultat som framkom av studien är att förskollärarnas förhållningssätt till hållbar utveckling kan tolkas utifrån två olika perspektiv. Ett perspektiv som visade sig vara ett helhetsperspektiv på fenomenet, medan det andra perspektivet var mer ur en förskolekontext. Vilket kan anses problematiskt till hur de didaktiska valen i undervisningen av hållbar utveckling kan ske. Ett annat resultat var de didaktiska strategier som förskollärarna berättade om, för utifrån den icke- certifierade förskolan skedde utbildningen om hållbar utveckling mer som ett tema. Medan de certifierade använde sig av naturen och deras omgivning för att undervisa om hållbar utveckling genom teman. Vidare i resultaten visade det sig även att det fanns utmaningar i form av avsaknaden av fortbildningar inom ämnet.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.