• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att leva med en person med demenssjukdom : en anhörigsjukdom / Living with a person suffering from dementia : a relative disease

Stranneheim, Jill January 2012 (has links)
Bakgrund: Studier visar på att antalet   närståendevårdare kommer att öka i Sverige och att det är betydligt vanligare   med kvinnliga närstående som vårdar en person med demenssjukdom. De   närstående kvinnorna upplevde det som en börda att vårda och hade en ökad   risk för att drabbas av depression. Syfte: Att beskriva erfarenheten   av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Metod: Fokusgruppsintervju   genomfördes i två grupper med sju kvinnliga deltagare som var närstående till   person med demenssjukdom. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ   innehållsanalys och resulterade i 3 teman och 12 subteman. Resultat: I resultatet framkom att   närstående till person med demenssjukdom erfor många svårigheter som att leva   med en förändrad person och att hantera vardagen.  Det framkom även att de närstående hade både   negativa och positiva erfarenheter av den professionella vården och omsorgen. Diskussion: Genomförs av en   metoddiskussion där vald metod och dess utformning diskuteras.   Resultatdiskussionen diskuteras utifrån teorin livsvärlden under tre   rubriker; mening och sammanhang, tillgång till världen/vardagen samt att ha   hälsa och välbefinnande. Nyckelord: Närstående, närståendevårdare,   demenssjukdom, innehållsanalys, livsvärld / Background: Studies suggest that the amount of caregivers will increase in Sweden,   and that female caregivers are considerably more frequent. Female caregivers   experienced caring as a burden and had increased risks of going down with   depression. Aim: To describe the experience of being a   relative to a person with dementia. Methods: Focusgroupinterviews were performed in two   groups with a total of seven women. The analytical method consisted in a   qualitative content analysis, and resulted in three themes and 12 sub-themes. Results: It appeared that a relative to a person with   dementia experienced many difficulties, such as living with a changed person   and dealing with everyday life. They also experienced a lack of help and   support from professional care. Discussions: A discussion of the chosen method and its   formation, and a discussion of the result from a chosen theory, lifeworld, with   three headlines; meaning and context, access to the world/every day life, and   having health and well-being, was performed. Keywords: Relatives, caregivers, dementia, content analyse, lifeworld
2

Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens

Morin, Rosanna, Morin, Rebecka January 2019 (has links)
Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda.
3

Att vårda sin livskamrat : Upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke / To take care of a life companion : Experiences of caring for a relative who has suffered a stroke

Bengtsson, Ida, Larsson, Hanna January 2010 (has links)
<p>Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, <em>Att vårda är betungande</em> och <em>Att</em> <em>vårda är att anpassa sig</em>. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning.</p> / <p>Stroke is a common disease that annually affects 30 000 people in Sweden. Stroke survivors may suffer physical and psychological disabilities. The impact of stroke also affects the next of kin´s of the stroke survivor who often become an informal caregiver. Informal caregivers of a relative stroke survivor may experience a heavy caring responsibility. The purpose of this scientific study was therefore to illuminate informal caregivers experiences of caring for a relative who has suffered a stroke. The study was conducted as a literature review in which 16 scientific articles were reviewed. In the result two themes were found, <em>To care is burdened</em> and <em>To care is to adapt</em>. The result showed that informal caregivers experienced heavy burden, loneliness and frustration. Informal caregivers felt that it was difficult and time consuming to adjust their daily lives to the relative. It was found that informal caregivers did not get enough support, information and education from health- professionals which they would have needed to learn how to cope with their new life situation. Nurses, and all health professionals, should pay attention to the situation of the informal caregivers. Continued nursing research on informal caregivers copingstrategies, and, how, were and when the nurse will give informal caregivers support, information and education is desirable.</p>
4

Att vårda sin livskamrat : Upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke / To take care of a life companion : Experiences of caring for a relative who has suffered a stroke

Bengtsson, Ida, Larsson, Hanna January 2010 (has links)
Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, Att vårda är betungande och Att vårda är att anpassa sig. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning. / Stroke is a common disease that annually affects 30 000 people in Sweden. Stroke survivors may suffer physical and psychological disabilities. The impact of stroke also affects the next of kin´s of the stroke survivor who often become an informal caregiver. Informal caregivers of a relative stroke survivor may experience a heavy caring responsibility. The purpose of this scientific study was therefore to illuminate informal caregivers experiences of caring for a relative who has suffered a stroke. The study was conducted as a literature review in which 16 scientific articles were reviewed. In the result two themes were found, To care is burdened and To care is to adapt. The result showed that informal caregivers experienced heavy burden, loneliness and frustration. Informal caregivers felt that it was difficult and time consuming to adjust their daily lives to the relative. It was found that informal caregivers did not get enough support, information and education from health- professionals which they would have needed to learn how to cope with their new life situation. Nurses, and all health professionals, should pay attention to the situation of the informal caregivers. Continued nursing research on informal caregivers copingstrategies, and, how, were and when the nurse will give informal caregivers support, information and education is desirable.
5

En främmande värld : Närståendes erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom

Sjögren, Emelie, Hurtig, Helena January 2012 (has links)
Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Dataurvalet granskades enligt Evans (2002) analysmetod och bestod av 11 artiklar. Resultat: Efter analysen presenterades tre huvudteman och sex subteman i resultatet. Dessa belyste närståendes erfarenheter av en förändrad relation genom att de fick en ny roll att bemästra och insåg att de gradvis höll på att glida isär. Den nya rollen medförde begränsningarna i den egna vardagen, eftersom den tog all deras tid och energi och ledde till social isolering. För att orka vårda fann de styrka på olika sätt. Slutsatser: Slutsatser var att de erfarenheter närståendevårdarna hade från vården av de demenssjuka, oftast beskrevs som en känslomässigt påfrestande uppgift. Stödet blev därför mycket betydelsefullt för att finna styrkan att vårda. Vårdandet medförde en stor förändring i närståendes liv, då de fick anta en roll i relationen som de inte var vana med.
6

Behovet av stöd : Vilket stöd efterfrågar närstående som vårdar en person som befinner sig i ett palliativt skede?

Johansson, Anna, Karlsson, Therese, Lind, Pernilla January 2011 (has links)
Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen. Närståendevårdare upplever ett stöd i att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, de vill gärna utföra en vis del av omvårdnaden. De kände även ett stöd i att kunna kontakta professionell hälso- sjukvårds personal när det behövdes som mest. Om detta stöd inte fanns att tillgå så kände sig närståendevårdaren orolig, rädd och ensam i vårdandet. Diskussion: Närståendevårdaren bör ges en möjlighet i att vara delaktig i vårdandet men delaktigheten får inte ske på den närståendes bekostnad. Närståendevårdare vill även få en möjlighet att fortsätta leva sina egna liv, för att göra detta ville de först försäkra sig om att den sjuke personen hade det bra även i deras frånvaro. Slutsats: Då närståendevårdare är i behov av ett professionellt stöd är det av vikt att professionell personal är medvetna om att de behöver ett individanpassat stöd baserat på vad de efterfrågar och har behov av.
7

Omvårdnad i livets slutskede : Närståendevårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet / Caring at the end of life : Informal carers' experience of palliative home care

Tannerfalk, Lisa, Strandberg, Mathilda January 2017 (has links)
Bakgrund: Andelen vårdtagare som är i behov av palliativ vård i hemmet ökar och därmed också andelen närståendevårdare som utgör en viktig del av vården. Det är en svår övergång att gå från närstående till närståendevårdare och därför är det viktigt för vårdpersonalen att främja närståendevårdarens roll som en god resurs i vårdteamet. Syfte: Att beskriva närståendevårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med en sammanställning och analys av totalt tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet; interaktion med vårdpersonalen, utsatthet samt teamarbete och delaktighet. Närståendevårdarna hade ett stort behov av en god vårdrelation och kommunikation med vårdpersonalen och de ville ha en tydlig roll i vårdteamet. De ville även bli bekräftade och sedda som en individ med egna behov samtidigt som de tyckte det var problematiskt att sätta sina egna behov i främsta rummet. Slutsatser: Närståendevårdares erfarenheter av palliativ omvårdnad i hemmet har visat sig vara mångtydigt på grund av individuella behov. Det är en balansgång att som vårdpersonal se till de aktuella behoven och kunna bemöta närståendevårdare på bästa sätt. Vårdpersonal ska, för att optimera den palliativa hemsjukvården, individ- och situation anpassa med hjälp närståendevårdarna som en stor del av teamsamverkan. / Background: The proportion of patients who are in need of palliative care in the home increases and therefor the proportion of informal carers’ increase. It is a difficult transition to go from next of kin to informal carer and therefore it is important for the professional care team to promote informal caretaking role as a good resource in the care team. Objective: To describe informal carers’ experience of palliative home care. Method: A literature review with summary and analysis of twelve qualitative articles. Results: Three main categories emerged in the results; interaction with caregivers, exposure and teamwork and participation. Informal carers had a great need of a good care relationship and communication with the medical staff and they wanted a clear role in the care team. They wanted to be confirmed and seen as individuals with individual needs while they thought it was problematic to put their own needs first. Conclusions: Carers experiences of palliative care in the home has proved to be ambiguous due to individual needs. There is a balancing act to how healthcare professionals have to meet the current needs and to respond to informal carers in the best way. It is therefore important for the healthcare professionals to individualize and adapt the care regarding different situations in palliative home care with help from the informal carers as a big part of the teamwork to optimize the care.
8

Att vårda en person i ett palliativt skede i hemmet - närståendes upplevelser : en litteraturstudie

Saari, Amanda, Malmesjö, Linnea January 2016 (has links)
Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och många patienter som är i en palliativ fas väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Detta lägger ett stort ansvar på närstående som får en essentiell roll inom den palliativa vården och får agera som närståendevårdare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendevårdares upplevelser av att vårda en palliativt sjuk person i hemmet. I litteraturstudien har även de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp beskrivits. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i Cinahl och Pubmed. Resultat: Det framkom 3 huvudteman i resultatet; negativa upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet, Positiva upplevelser av att vara närståendevårdare i hemmet och Upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. De negativa upplevelserna orsakades på grund av för stort ansvarstagande, ensamhet, påverkan på vardagslivet och brist på stöd. Positiva upplevelser var att de fick en fördjupad relation, att det var en meningsfull uppgift och att närståendevårdarna fick en förändrad syn på livet. Stöd från sjuksköterskan var viktigt för hur närstående upplevde situationen. Brist på stöd och kommunikation bidrog till en sämre upplevelse medan adekvat stöd och uppmärksamhet från sjuksköterskan underlättade situationen och gjorde upplevelsen mer positiv. Slutsats: Det är av stor betydelse att sjuksköterskan i den palliativa vården uppmärksammar och ger stöd till patienten och deras närstående. Genom adekvat stöd till närståendevårdare kan negativa upplevelser förminskas och fokus kan läggas på positiva aspekter av vårdgivarupplevelsen. / Background: The need of palliative care continues to increase due to the fact that the aging population is getting larger and many palliative patients choose to recieve care at home the final stages of life. This gives a major responsibility to the relatives that takes on an essential role in the palliative care and acts as an informal caregiver for the patient. Aim: The aim of this study was to describe relatives experiences of being a family caregiver for a person at the end of life. The included articles study sample is going to be analyzed in this study. Methodology: The present study is a descriptive literature study based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The material was gathered through searches of the databases Cinahl and MEDLINE. Results: Three major themes appeared in the result; negative experiences with being a family caregiver at home, positive experiences with being a family caregiver at home and experiences of support from health care professionals. The negative experiences were caused due to overwhelming responsibility, loneliness, the effect on every day life and the lack of support. Positive aspects was a deeper relationship and a meaningful experience and also a changed view on life. The support from the nurse was important to how family caregivers experienced the situation, a lack of support and poor communication contributed to a negative experience while adequate support and attention from the nurse relieved the situation and made the experience more positive. Conlusions: In palliative care it is important that the nurse gives support and attention to the patient and the relatives. The negative experienes can be reduced by giving the family caregiver adequate support and more focus can be placed on the positive aspects of the caregiver experience.
9

Förberedelse för att vårda en partner under pågående palliativ vård. : "...mycket är att man inte vet".

Janze, Anna January 2013 (has links)
Bakgrund: Att vårda en närstående med livshotande sjukdom innebär ett stort ansvar och uppgiften kan både upplevas svår och tung men kan även vara en källa till tillfredställelse då man kan göra något för sin närstående. Flera studier har visat att situationen kan vara förknippad med negativa konsekvenser för närståendevårdaren. Förberedelse för att vårda är en faktor som visat sig ha samband med mer positiva konsekvenser av att vårda. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenhet utifrån berättelser om förberedelse för att vårda sin partner i hemmet under pågående palliativ vård Metod: Kvalitativ intervjustudie, kvalitativ innehållsanalys. Deskriptiv design. Resultat: Analysen utmynnade i ett övergripande tema, Förberedelse i medvetenhet om döden och två teman; Strävan efter något att förhålla sig till i förberedelsen för det värsta; Förberedelse för att vårda en partner i livets slut- en utmaning ett ansvar och en möjlighet. Diskussion: Förberedelse för att vårda en partner i livets slut tolkades som en transition med betydelsen förberedelse i medvetenhet om döden. Två sätt att förhålla sig till döden och framtiden fanns; att skjuta upp förberedelsen eller att förbereda sig. De närstående förberedde sig trots ovisshet genom strävan efter något att förhålla sig till. Förberedelse för att vårda beskrevs som ett ansvar, en utmaning och en möjlighet. Det upptäcktes efter hand vad vårdarrollen och den förändrade relationen skulle innebära. Detta kunde upplevas antingen positivt eller negativt. / Background: Caring for a family member with a life limiting illness is a big responsibility and it can be experienced as difficult and as a burden but it can also be a source of satisfaction doing good for a loved one. Studies have shown that the situation can be associated with negative consequences for the caregiver. Preparedness is a factor that is associated with positive outcomes of caregiving such as higher levels of wellbeing, less anxiety and higher rewards of caregiving. Aim: To describe caregivers experiences from their stories about preparedness when caring for a partner during palliative care. Method: The study design was descriptive using qualitative in depths interviews and qualitative content analysis. Result: One overarching theme emerged which was Preparedness for caregiving in awareness of death, and two themes witch were Striving for something to relate to when preparing for the worst and Preparedness for caregiving-challenges, responsibilities and possibilities. Discussion: The event could be seen as a transition that caused a major change in the lives of the participants influencing meaning, roles and actions. The overarching theme Preparedness for caregiving in awareness of death could be seen as the meaning influencing the transition and a change in values and priorities in the lives of the participants and in different ways of dealing with the situation. Nurses have an important role and may through a person centered approach understand and increase preparedness through knowing what the transition means for the caregiver and where in the process he or she is.
10

Upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom : En deskriptiv litteraturstudie

Andersson, Josefine, Rosén, Caroline January 2018 (has links)
Background: Today, approximately 160,000 people live with dementia in Sweden and globally, the number of affected people is approximately 50 million. Dementia is a collective name for a variety of brain diseases that occur from brain damage. As dementia often materializes gradually overtime, it tends to lead to a family member becoming the caregiver of the person who is sick. Aim: The aim of this literature study was to illustrate the experience of those caring for a relative with dementia as well as to describe the study groups in the included studies. Method: This study is a literature review with descriptive design consisting of twelve scientific articles with a qualitative approach. Main results: Becoming a caregiver to a relative with dementia was rarely a choice but it was a role in which the family member grows into. Many people experienced the role as a caregiver as complex and it was common to experience feelings of insecurity, isolation, fatigue and frustration. The approach and method for managing the disease differed significantly for each caregiver analyzed during this study, however humor, acceptance and religion were often employed as coping mechanisms. The result was compiled with seven subheadings: From family to family caregiver, Support in care, Insecurity, ignorance and difficult situations, More than a full time job, Loss and fear of the future, Coping strategies, and Methodological aspect – study groups. Conclusion: Being a family caregiver was a challenge to most people. Many have expressed the gravity of receiving both societal support and help from other family members to obtain relief within their role, but in spite of this, the caregiver often took the greater responsibility. Therefore, a critical change in the support is necessary to enable them to want, and be able, to continue to fulfill the important work they do. / Bakgrund: Idag lever omkring 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige och globalt sett är antalet drabbade människor cirka 50 miljoner. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för en rad olika typer av hjärnsjukdomar som uppkommer vid skador i hjärnan. Sjukdomen kommer ofta i ett smygande förlopp vilket leder till att det många gånger är den närstående som börjar ta hand om personen som drabbats.

Page generated in 0.0941 seconds