Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract. I resultatet återfanns 20 artiklar som kunde besvara syftet och frågeställningarna i studien. Studien visade att i den förberedande omvårdnaden behövde barnet känna trygghet och tillit till sjuksköterskan. Barnet förväntade sig ärlighet och behövde förklaringar. Sjuksköterskan skulle bygga förtroende hos barnet. Det fanns många olika metoder för sjuksköterskan att förbereda barn inför operation. Dessa kunde vara att barnet fick komma på studiebesök för att se avdelningen och träffa sjuksköterskor, anestesi personal och läkare. Barnet fick information via broschyrer, böcker eller videofilmer angående preoperativa förberedelser. Operationer på vuxenavdelningar krävde att de förberedande metoder som fanns tillgängliga kombinerades för att ett bra resultat skulle uppnås. Förberedelserna och informationen anpassades till barnet. Sjuksköterskan kunde med fördel involvera föräldrarna i omvårdnaden av barnet. Föräldrarna kunde ge information om barnet och minska barnets oro.

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling. Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet. Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

Introduktion: Sjuksköterskor förväntas ha god kunskap för att kunna hantera akuta patientsituationer. Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde inom sin profession och ska hantera både patienter samt anhöriga trots en akut situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför akuta patientsituationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes i studien och all data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och totalt deltog 16 stycken sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen av sjuksköterskeutbildningen. Data analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier. Den första; En känsla av otillräcklighet som innefattade två underkategorier; En övermäktig ansvarsroll och Rädslan för att göra fel. Den andra huvudkategorin; En känsla av trygghet innefattade fyra underkategorier; Att utvecklas genom erfarenhet, Att kunna hantera en akut patientsituation, Vikten av att vara ett team och Att stärkas genom reflektion. Deltagarna upplevde sig vara oförberedda inför att hantera akuta patientsituationer men såg också fram emot utmaningen relaterat till att det blir spännande och lärorikt. Resultatet påvisade att sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen behövde mer förberedelse inom akutsjukvård. Slutsats: Studien påvisade att det finns ett ökat behov av förberedelse inom akuta patientsituationer hos sjuksköterskestudenter. Deltagarna beskrev sjuksköterskerollen som övermäktig och behövde en ökad trygghet inom yrket relaterat till att det kunde leda till en högre vårdkvalitet i akuta patientsituationer.

<p>Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.</p>

Sjuksköterskeyrket är ett mångdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sällan förberedda inför den nya yrkesrollen. Svårigheter uppstår därmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen från student till sjuksköterska de första sex månaderna i yrket. Litteraturstudien baserades på fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelse av förberedelse inför den nya yrkesrollen, Upplevelse av första tiden i yrket och Upplevelse av faktorer som påverkar transitionen. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att de hade behövt mer erfarenhetsbaserad kunskap eftersom de upplevde sig ha otillräcklig kompetens direkt efter utbildningen. Ångest och stress var vanliga upplevelser under första tiden i yrket. För att främja transitionen ansågs det vara av yttersta vikt att få stöd under denna period. Mer forskning behövs om vilka faktorer som påverkar transitionen.

Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten. Reflektion och diskussion förekommer på arbetslagets gemensamma planering. Förskollärarna menar att den gemensamma planeringen utvecklar arbetet i barngruppen och verksamheten. Förskollärarna anser att planeringen bäst används till reflektion. Planeringstiden varierar i omfattning mellan förskolorna i såväl den enskilda förskollärarens planering som i arbetslagets gemensamma. Förskollärarna betonade att de inte hade tillräckligt med tid till planering.

<p>Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.</p><p>Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten. Reflektion och diskussion förekommer på arbetslagets gemensamma planering. Förskollärarna menar att den gemensamma planeringen utvecklar arbetet i barngruppen och verksamheten. Förskollärarna anser att planeringen bäst används till reflektion. Planeringstiden varierar i omfattning mellan förskolorna i såväl den enskilda förskollärarens planering som i arbetslagets gemensamma. Förskollärarna betonade att de inte hade tillräckligt med tid till planering.</p>

Det finns ett behov hos gravida kvinnor att förbereda sig inför sin kommande förlossning. Barnmorskemottagningar strävar, genom basprogrammet och föräldrautbildningar, efter att utbilda och förbereda de blivande föräldrarna. Enligt tidigare forskning känner ofta kvinnor att de önskar få mer information. Det finns även en norm i samhället som gör att kvinnor inte vill göra anspråk på mer tid av barnmorskan på barnmorskemottagningen än vad de blivit tilldelade. Tillgängligheten på internet är oändlig och 95 procent av svenska gravida kvinnor använder sig av internet dagligen. Gravida kvinnor söker sig därmed till internet för att söka information om andra kvinnors upplevelser av att föda barn. På internet finns det många bloggare, även kallat influencers (eller influerare), som fött barn och publicerat sina upplevelser av det genom en förlossningsberättelse. Förlossningsberättelserna kan ibland föredras framför böcker skrivna i ämnet. Detta då kvinnor önskar få information och synpunkter av kvinnor som själva fött barn istället för att få dem från författare som enbart studerat upplevelsen. Då gravida kvinnor läser och influeras av dessa förlossningsberättelser är det av vikt för barnmorskor att veta hur upplevelsen av att föda barn porträtteras. Studien syftade till att undersöka vilka upplevelser av att föda barn som förmedlades i stora svenska bloggares publicerade förlossningsberättelser. I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En datainsamling via hemsidan Bloggportalen.se resulterade i att åtta förlossningsberättelser valdes som grund för resultatet. Studien resulterade i en huvudkategori med tillhörande kategorier. Förlossningsberättelserna delgav att upplevelsen av att föda barn beskrevs som paradoxal, det vill säga, både fantastisk och livsomvälvande, men å andra sidan väldigt smärtsam. Genomgående hos kvinnorna fanns beskrivningar av smärta och upplevelsen av smärtlindring. Negativt berättade upplevelser tog plats i berättelserna, bland annat beskrevs en rädsla över att inte få plats på förlossningsavdelningen. Positiva aspekter porträtterades framför allt genom lyckosamma ögonblick, som när barnet precis fötts fram. Upplevelser porträtterade i förlossningsberättelser framställer både obehagliga beskrivningar och positiva, glädjefyllda situationer. Resultatet i studien tyder på att förlossningsberättelser porträtterar en mer typisk bild av vaginala förlossningar än vad massmedia gör, vilket kan vara positivt för gravida kvinnor som läser på internet. Att kvinnor känner oro inför platsbrist samt att epiduralen hyllas via bloggar bör tas i beaktande, både på samhällsnivå och av barnmorskekåren. / Many pregnant women have a need to be able to prepare themselves for their upcoming deliveries. While midwife clinics strive to educate and prepare new parents through base programmes and parenting courses, existing research show that pregnant women often experience a need for additional information. There is also a presence of a societal norm in which women are reluctant to claim more time from their midwifes than what they feel they have been given, leading to a gap in the information that women are looking for and the experienced availability of that information. However, the internet is a source for endless availability of information, and 95 percent of pregnant Swedish women state that they utilise the internet daily. Thus, pregnant women are increasingly using the internet to find information and hear about other women's experiences of childbirth and deliveries. Bloggers, also called influencers, are publishing accounts of their own and personal experiences of delivering a child, thus producing their personalised birth narratives. Compared to books written on the topic, these personalised birth narratives are often preferred, as they supply information and perspectives from women who have given birth to a child, rather than from experts and authors who have merely studied the experience. As blogs are increasing in popularity and pregnant women read and take part of these birth narratives, it becomes essential for midwifes to understand how experiences of giving birth is being portrayed. The purpose of this study was to examine what kind of experiences of giving birth that were conveyed in the birth narratives, provided by large Swedish blog personalities. To meet this purpose, this study has utilised a qualitative content analysis, selected through an inductive approach. Data was collected through the website Bloggportalen.se, and the data selection process resulted in eight birth narratives from some of the largest Swedish blog personalities being chosen as a basis for the study. The result of this study is presented and analysed in a head category with four following categories. The birth stories presented in general a paradoxical view of the experience of giving birth, i.e. that the experience is both life-changing and fantastic, but also incredibly painful. Descriptions of pain and the experiences of pain relief is portrayed in detail in the birth narratives. Negatively told experiences are present in the birth narratives, through aspects such as a fear to not receive a place in the birth clinic. Positive aspects are predominantly portrayed through moments of happiness, such as when the child has just been delivered. The experiences portrayed in the birth narratives show both unpleasant and difficult moments as well as positive and joyful situations. The result of this study indicates that the birth narratives show a more typical picture of vaginal deliveries than what is being presented in mass media, which could be a positive thing for women who look to read about deliveries in internet forums. Moreover, the study shows that women are experiencing worries and fears for not having access to birth clinics, and that epidural anaesthesia is wildly praised in blogs. These are issues that should be taken into account, both at a societal level and within the midwife profession.

No description available.