The purpose of this thesis is to investigate if elementary school teachers are a vulnerable professional group and if elementary school teachers should be mentally prepared for abusive treatment. Thus determine whether the reduced possibility for certain professionals such as police officers and order guards to obtain compensation for abusive treatment also shall apply for elementary school teachers. To reach that purpose, first the concept of abusive treatment and how compensation for abusive behavior becomes topical have to be straighten out. Then follows an analysis of both the lower possibility to obtain compensation for abusive treatment, but also how elementary teachers can be mentally prepared abusive treatment. It turns out in the conclusion that elementary school teachers are considered vulnerable in relation to the specifications of their work environment and because of that elementary school teachers must be deemed to have knowledge of that they may be subject to abusive treatment. Therefore I believe that elementary school teachers as certain professionals like police officers and order guards may not be granted compensation for every situation of abusive treatment, a lower limit must apply. / Syftet med uppsatsen är att utreda och besvara om grundskolelärare är en utsatt yrkesgrupp samt om grundskolelärare ska anses mentalt förberedda mot kränkningar. Därmed konstatera om den minskade möjligheten för vissa yrkesgrupper såsom poliser och ordningsvakter att erhålla kränkningsskadestånd också ska gälla för grundskolelärare. För att uppnå syftet har först kränkningsbegreppet och hur skadestånd på grund av kränkning kan bli aktuellt utretts. Sedan följer en analys av dels den undre gränsen som Högsta domstolen stadgade gällande möjlighet till skadestånd vid kränkning av särskilda yrkesgrupper och dels hur grundskolelärare kan anses mentalt förberedda mot kränkningar.  Det visar sig i slutsatsen att grundskolelärare ansetts utsatta i förhållande till den specifika arbetsmiljö de arbetar i och på grund av att grundskolelärare måste anses ha vetskap om att de kan bli föremål för kränkande behandling. Därför vill jag påstå att grundskolelärare såsom vissa andra yrkesgrupper bland annat poliser och ordningsvakter inte kan medges skadestånd vid varje kränkande situation utan att någon undre gräns måste gälla.

Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.

Crowdfunding is described as a facilitator for creative entrepreneurs in their gathering of funds for projects. This bachelor’s thesis  aims at finding differences in communication components found between successful and unsuccessful crowdfunding campaigns on one of the most popular platforms, Kickstarter. Through a quantitative content analysis and a rhetorical analysis of literary topoi this study suggests that there are apparent differences in usage of titles, text, visual expressions, rewards and in themes of preparation, humility as well as quality. The findings we present conclude that a campaign with a title consisting of eight words and one punctuation are more likely to succeed than other. Further it is shown that campaigns lacking in visual expressions are running a bigger risk of failure than campaigns using a video and some images. Also a correlation between the amount of rewards and the amount of backers are being shown. The study suggests that texts should include literary topoi deriving to “person”, “item” or “special themes”. A campaign that is moderate and shows signs of preparedness in “Risks & Challenges” are more likely to succeed. Apart from this, the study show a rise in the amount of already developed products being published on Kickstarter.   It should be noted that this study is not a checklist for creating a successful campaign on Kickstarter, it is an indication on what differs between a successful and an unsuccessful campaign. / Crowdfunding beskrivs som ett effektivt sätt för kreativa entrepenörer att finansiera sina projekt eller produkter. En av de större plattformarna för detta är Kickstarter. I denna undersökning studeras skillnader i kommunikativa komponenter för crowdfundingkampanjer på Kickstarter som lyckats, respektive misslyckats, nå sitt mål för finansiering. Utifrån en kvantitativ innehållsanalys och en retorisk analys av topiker menar denna undersökning att sådana skillnader finns och består i utformningen av titeln, texten, användandet av bilder, rewards och mått av förberedelse, ödmjukhet och kvalitét inför kampanjgenomförandet. Studien slår fast att en kampanj med en titel beståendes av ca 8 ord och ett skiljetecken har en högre sannolikhet att lyckas än andra. Vidare konstateras att crowdfundingkampanjer som saknar film och har få bilder löper stor risk att misslyckas. Studien menar att texter bör omfatta topiker rörande “person”, “sak” samt “speciella teman”. En kampanj som uppvisar måttfullhet och förberedelse i avsnittet som behandlar “Risks & Challenges” har en större sannolikhet att lyckas. Studien konstaterar vidare en korrelation mellan antal rewards och antal backers. Avslutningsvis konstateras att förekomsten av redan färdigutvecklade produkters ökar på kickstarter. Studien ska inte avses som en checklista för framgång, men ger goda insikter för vilka kommunikativa komponenter skiljer sig mellan lyckade och misslyckade crowdfundingkampanjer.

Redan under 70-talet, rapporterades det om upplevelser som chock, ångest och förvirring då den nyutexaminerade sjuksköterskan började sitt första arbete och att dessa negativa upplevelser bidrog till att arbetet som sjuksköterska avslutades. Internationell forskning har studerat nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid inom yrket och hur deras negativa upplevelser kan lindras. I dag råder det brist på sjuksköterskor, invånarantalet ökar och befolkningen blir äldre. Allt detta sammantaget gör att behovet av vård och av sjuksköterskor ökar. Därför är det viktigt att försöka behålla nyutexaminerade sjuksköterskor kvar i yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i yrket. Studien är en litteraturstudie baserad på analys av resultatet av 10 kvalitativa artiklar från Europa. Resultatet redovisas genom två huvudteman, 1-Transition till sjuksköterskerollen, 2-Växa in i sjuksköterskerollen. Resultatet påvisar svårigheter under transitionen och kunskapsutvecklingen som de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgick på vägen till yrkesverksamma sjuksköterskor. För att underlätta denna transition och kompetensutveckling behövs introduktion och stöd. Det är orimligt att nyutexaminerade sjuksköterskor självständigt förväntas utföra komplicerade omvårdnadsåtgärder. Nyutexaminerade sjuksköterskor bör ges möjligheten att utvecklas successivt i sin profession från novis till expert, vilket även säkerställer patientsäkerheten inom vården.

Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva.

No description available.

Ambulanssjukvård som kompetensområde baseras på ambulanssjuksköterskans bedömning av patienter med fokus på en anpassad vårdnivå utifrån patientens individuella vårdbehov. Olika vårdsituationer kräver varierande kompetens och ambulanssjuksköterskan behöver utveckla en handlingsberedskap för oförutsedda händelser. Traumasjukvården är ett vårdområde som präglas av otydlig ansvarsfördelning och styrning. Att arbeta som specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård innebär således ett stort ansvar och en utvecklad förmåga att fatta genomtänkta och ibland snabba beslut i en ofta kaotisk miljö, inte sällan med bristfällig erfarenhet av trauma. Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskans omhändertagande av patient som drabbats av trauma. Studien är en integrerad systematisk litteraturöversikt och datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Det var tretton artiklar som identifierades och bedömdes svara på examensarbetets syfte. Resultatet redovisas i följande fyra kategorier: Förberedelse, Strategier och kompetens, Mod och Utsatthet. Förmågan att skapa sig en bild av olyckan formar bedömningen och de medicinska besluten. Förberedelse ger ökad kvalitet på vårdarbetet och reducerar den inre stressen och hjälper ambulanssjuksköterskor att samla kraft inför vårdmötet. Ett reflekterande tankesätt stärker interaktionen mellan patient och ambulanssjuksköterska. Det är en pågående och ständigt föränderlig process att inneha handlingsberedskap samtidigt som ambulanssjuksköterskans arbete bygger på anpassningsförmåga och flexibilitet, att kunna se sårbarheten hos patienten och möta dess behov oavsett plats och situation. Slutligen ses ett behov av kompetensutveckling gärna i form av simulering, bättre bedömningsinstrument som är specifikt anpassade för sårbara grupper samt en utveckling mot enbart legitimerade vårdare i ambulanssjukvården.

No description available.

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplevde att förberedelsetiden inför den samordnade vårdplaneringen var kort och att förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland upplevdes insatserna vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-ioner. / A coordinated care plan should be established when a patient requires continued care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge planning conference agree on which interventions are to be done and agree about who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be shortened and the importance of an effective discharge planning conference is increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference. Method: This study was conducted as an empirical study based on semi-structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved professionals.

Bakgrund: Närstående står den med obotlig sjukdom närmast och följer på den sjukas resa. Den palliativa vårdens uppgift är att utöver ta hand om patienten också ge stöd till dessa närstående. Stödinsatser ska utgå från den närståendes individuella behov, och bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Närstående genomgår en sorgeprocess som börjar före den sjukas död. Sorg över en förestående förlust kallas väntesorg. För att kunna utforma stödinsatser som möter de närståendes behov i väntesorgen behöver vården ha förståelse för närståendes upplevelser av väntesorg. Syfte: Att undersöka upplevelsen av väntesorg hos närstående till patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Genom strukturerade blocksökningar i tre databaser valdes tio artiklar med kvalitativ metod som svarade mot studiens syfte och inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades och fanns vara av god kvalitet. En tematisk analys genomfördes och resultatet presenterades genom en syntetisering. Resultat: Tre teman sorterade närståendes upplevelse. Sorgen över det förändrade livet, om att förlora den sjuka och att förlora relationer. Att inte veta vad som kan hända nästa dag, om att leva i ständig förändring med dubbla roller. Kommer livet att gå vidare sen?, om förberedelser inför dödsfallet och att orka gå vidare efteråt. Slutsats: Närstående upplever många känslor och symtom, negativa och positiva, under väntesorgen. Upplevelsen präglas av snabba förändringar, förlust och saknad, samtidigt som vårdarrollen kan ge mening i tillvaron för att praktiskt stötta den sjuka. Vårdarrollen är ett sätt att moderera väntesorgen och att släppa fram den i hanterbara doser. Förberedelser inför dödsfallet och tiden närmast efter också, samtidigt som förberedelser kan ge skuldkänslor och separationsångest. Förståelsen för närståendes upplevelse och erfarenheter ger vården bättre förutsättningar för att uppfatta och möta närståendes behov, men ytterligare forskning behövs för att förstå vilka former av insatser som närstående önskar och behöver.