Global ETD Search

1	"Film med undertext" : - "En studie om tillgänglighet av film för döva och personer med hörselnedsättning." Tärnskär, Filip, Jonatan, Helgason January 2016 (has links) Den här uppsatsen utforskar döva och hörselnedsattas upplevelse av film. Syftet är att undersöka möjligheter i hur man kan öka tillgängligheten av film då man inte längre kan förlita sig på ett ljudberättande. Den undersökande delen av uppsatsen består av två delar. Arbetet med kandidaten inleddes med en enkätundersökning där målgruppen, döva och personer med hörselnedsättning, fick beskriva sin upplevelse av film. Den andra delen av undersökningen bestod av att praktiskt testa resultatet av enkätundersökningen i en medieteknisk gestaltning. Genom ödmjukhet, inkludering och undertextning kan vår film bli mer tillgänglig för döva och hörselnedsatta. / This bachelor thesis studies the experience of movies for Deaf and hard of hearing. The purpose is to study the possibilities of increasing the accessibility of movies, when you no longer can rely on the narrative audio. The investigative part of the thesis consists of two parts. The first part consists of a survey where the target group, Deaf and hard of hearing where asked to describe their experience of movies. The second part of the investigation consists of a practial test of the survey results in the form of a media conformation. Through being humble and inclusive, and with the use of subtitles we can make our film more accessible to the Deaf and the hard of hearing. film döva hörselnedsättning undertext situerad kunskap tillgänglighet diegesi
2	Musikaliskt uttryck : en studie om musikaliskt uttryck på ett estetiskt program med inriktning musik / Musical expression : a study about musical expression in the music orientation of the arts programme Dotzek, Karl January 2018 (has links) Musikaliskt uttryck är något alla musiker har och något som är väldigt personligt för varje musiker. Syftet med den här uppsatsen är att få reda på vad begreppet musikaliskt uttryck betyder för lärare/elever, samt hur lärarna undervisar i musikaliskt uttryck och hur eleverna ser på musikaliskt uttryck i undervisningen. Studien består av intervjuer vilka utfördes på en skola i södra Sverige med två lärare och två elever. Resultatet visar att lärare och elever har en övergripande förståelse för begreppet musikaliskt uttryck samt att lärarna undervisar genom olika tekniker. Resultatet visar även hur elever samt lärare tycker att undervisningen i musikaliskt uttryck kan utvecklas till det bättre genom tips och idéer. Eleverna berättar även i resultatet hur de använder sig av det musikaliska uttrycket när de övar på en låt de ska framföra. En av eleverna vill veta exakt det som hon ska spela och övar mycket på just detta medan den andra eleven inte vill överöva. musikaliskt uttryck känsla undertext intryck musikundervisning musikalisk förberedelse Music Musik
3	Läsa, höra eller läshöra? : En interventionsstudie om sinnesmodaliteternas roll i ordinlärning hos vuxna andraspråksinlärare / Reading, Listening or Reading-Listening? : An Intervention Study of the Role of Sensory Modalities in Adult Language Learners' Vocabulary Acquisition Rypula, Alena January 2016 (has links) Sammandrag De flesta andraspråksinlärare som kommer till Sverige i vuxen ålder har som mål att lära sig det svenska språket så fort som möjligt för att kunna bli en del av samhället, vilket i sin tur innebär att man ska tillägna sig ett stort antal nya ord på kort tid. Frågan är hur man ska gå till väga för att maximera effekten av ordinlärning i undervisning av vuxna andraspråksinlärare. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka vilket sätt att tillägna sig nya ord på, ett visuellt, ett auditivt eller en kombination av dessa två som var mest effektivt när det gäller tillägnandet av nya ord. Tre grupper av vuxna andraspråksinlärare, som studerade svenska som andraspråk på grundläggande nivå på Komvux deltog i undersökningen. I experimentet genomfördes först ett pretest på ord som följdes av interventionen, då den ena deltagargruppen såg en video med undertext, den andra gruppen såg samma video utan undertext och den tredje läste en text med samma innehåll som videon. Därefter genomfördes det ett posttest, som var samma som pretestet. Studiens resultat visade att en kombination av det visuella och auditiva sättet att presentera nya ord på gynnade ordinlärningen bäst. Vocabulary acquisition bimodal subtitling Ordinlärning sinnesmodaliteter undertext Specific Languages Studier av enskilda språk
4	Tal, text, handling. En undersökning av viljor och hur dessa uttrycks i handling i Tjechovs Tre systrar Johansson, Eva January 2013 (has links) In this essay I have examined text, speech and action in Chekhov's Three sisters, as well as how the characters express their wills in action and in speech. I have used different methods such as action analysis, the five W questions and BSI (background, situation and intention). These methods are similar to those actors use to uncover situatedness of characters and to find motivated and intentional patterns behind their actions. I have used these techniques to identify the plot, explore what happened before the plot begins and to read the text in terms of action. The aim was also to find the counter points where wills expressed in action are contradicted by wills expressed in speech. Using these methods I found that the characters in Three sisters manage their lives dreaming about the future or recalling the past, except the character Natasha. Her goal is obvious, she runs her will with clear intentions and she uses functional means to achieve her goal. The main conclusion is that the characters’ wills expressed in speech, are contradicted by will expressed in action. This creates a discrepancy. The characters are controlled by their unspoken desires which drive them further away from their expressed goals. It seems to be paradoxical, but it makes perfect sense since it drives the plot forward, deepens the image of the characters and the relationships between them. It also becomes clear when actions are interpreted from wills and motivations, stated or unstated, and I argue that action is not only the doing but also the intention to do; this makes sense when events in a dramatic text are analyzed as relational and conditional. action will akrasia "the five v" Handling vilja undertext akrasia de fem v:a
5	Sitcom - lika rolig i undertexten? : En studie om undertextöversättning i tre amerikanska sitcomserier Ardevik, Anton, Billstein, Julia January 2017 (has links) Översättningsforskning är ett relativt nytt forskningsområde (Stålhammar 2015:7–8). Amerikanska sitcomsserier är ett vanligt förekommande audiovisuellt medium i det svenska samhället. Till sitcomsserierna följer därmed undertextöversättning för att innehållet ska vara tillgängligt för den svenska publiken. Genom en kvalitativ undersökning kan vi urskilja de problem som kan uppstå vid översättning och vilka strategier som används för att genomföra översättningen. Materialet som används i den här uppsatsen består av tre olika sitcomsserier – How I Met Your Mother, Vänner (Friends) och Skål (Cheers) – och analysen utgår från fem godtyckligt valda avsnitt från varje serie. Resultatet visar exempel ur serierna där översättningsproblem förekommer. Vi har kategoriserat översättningsproblemen i åtta kategorier. I resultatet redovisas även olika översättningsstrategier som använts för att kringgå överssättningsproblemen. Slutsatsen är att alla tre serier innehåller Jan Pedersens översättningsstrategier (2007:127) och Rune Ingos tre kategorier av textkomprimering (Ingo 2007:284–294). Slutsatsen är även att det finns överssättningsproblem som kan lösas med strategierna men även några problem där semantik, struktur, stilistik eller innehåll försvinner i översättningen. Översättning undertext sitcom översättningsproblem översättningsstrategier textkomprimering Specific Languages Studier av enskilda språk
6	Från lite episkt till rätt stort : En textanalytisk studie av de utbytesoperationer som sker i överföringen från tal till lättläst undertext Classon, Linnéa January 2023 (has links) Den här studien inriktas på skillnaden mellan tal och undertext. Syftet är att redogöra för de betydelseförskjutande utbyten som sker i överföringen från talad svenska till undertexter på lättläst svenska. För att uppnå syftet jämfördes transkriberat tal och motsvarande undertext i en tredelad filmserie för gymnasieelever publicerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De utbyten som kunde identifieras i materialet kategoriserades och analyserades kvalitativt med utgångspunkt i en operationsmodell. Analysen visar att överföringen från tal till undertext ofta resulterar i kortare och vanligare lexikala enheter, vilket gynnar förståelsen. Samtidigt är dessa enheter mer vaga än den motsvarande talversionen, vilket tillsammans med låg expressiv synonymi minskar ekvivalens och läsförståelse. Denna diskrepans mellan tal och undertext kan påverka hur informationen mottas av målgruppen. Undertext undertextning ekvivalens synonymi läsförståelse lättläst svenska Specific Languages Studier av enskilda språk
7	Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links) <p>Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. </p><p>Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. </p><p>Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. </p><p>Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.</p> Datorsystem delad uppmärksamhet direkttextning live subtitling naturligt tal nyhetstextning ordlistor programtextning simultanförmåga snabbkorrigering speech recognition SpeechMagic SVT talarberoende taligenkänning talspråk television text-tv tv undertext Velotype VoiceXpress Datorsystem Computer and systems science Data- och systemvetenskap
8	Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links) Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig. Datorsystem delad uppmärksamhet direkttextning live subtitling naturligt tal nyhetstextning ordlistor programtextning simultanförmåga snabbkorrigering speech recognition SpeechMagic SVT talarberoende taligenkänning talspråk television text-tv tv undertext Velotype VoiceXpress Datorsystem Information Systems
9	Talets och undertextens olika nyanser : En undersökning av strykningar utav modalitet och uttryck för värderingar i adaptionen från tal till undertext / The different nuances of speech and subtitles : An analysis of omissions regarding modality and expressions of valuation in the shift between speech and subtitles Adolfsson, Linnea January 2020 (has links) The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances. Subtitling Intralingual Subtitling Agenda SVT Corona-pandemic SystemicFunctional Linguistics Modality Valuation Equivalence Availability Information loss Undertexter Intralingval undertext Agenda SVT Corona-pandemin Systemisk- funktionell lingvistik modalitet värderingar ekvivalens tillgänglighet informationsbortfall General Language Studies and Linguistics

Search results