• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Smartphone och inlärande : En undersökning av uppfattningar och användande / Smartphone and learning : A study of perceptions and usage

Dath, Catrin, Khodr, Rudie January 2015 (has links)
Idag har människor friheten att välja var, när och på vilket sätt de vill använda sina smartphones och dess funktioner, oavsett ändamål. Hur går den användarmöjligheten ihop med inlärning? Hur mycket av koncentrationen kan behållas under en inlärningsprocess med en smartphone närvarande och användandes? Påverkar närvaron och användningen av smartphones användarnas förmåga att skilja och bearbeta information från olika källor? Den här studien syftar till att undersöka deltagarnas förmåga och uppfattning att kunna särskilja och bearbeta information ifrån olika källor genom diagnosiska prov, baserade på föreläsningarnas innehåll som deltagarna fick ta del av under två föreläsningstillfällen. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick behålla sina smartphones under första föreläsningen medan den andra gruppen ombads lägga undan sina smartphones. Inför andra föreläsningen var gruppernas instruktioner det omvända. Deltagarna ur de båda grupperna fick svara på enkäter efter respektive föreläsning, samt även på en avslutande enkät i slutskedet av studien. Studien visade att inga slutsatser av smartphones inverkar på inlärnings- och koncentrationsförmåga kunde dras av resultaten, pga. för få deltagare och undersökningstillfällen. Resultatet gällande hur deltagarna uppfattade sina inlärnings- och koncentrationsförmågor med och utan smartphone påvisade ingen skillnad i tre av fyra fall. Detta trots att deltagarna själva ansåg att användandet av en smartphone kunde vara en distraktion under föreläsningstillfällen. Studien påvisar även att deltagarna anser sig själva ha en bättre förmåga än andra att hantera en smartphone och samtidigt bearbeta information under en inlärningsprocess. / Today people have the freedom to choose where, when and how they want to use their smartphones and its functions, for whatever purpose. How does this opportunity relate to learning? How much concentration can be maintained during a learning process with a smartphone present and used? Does the presence and usage of the smartphone affect the users’ ability and opinion to distinguish and process information from different sources? This study explores the participants’ ability to distinguish and process information from different sources through diagnostic testing based on the content of lectures, which the participants had access to during two lecture sessions. The participants were divided into two groups where one group got kept their smartphones during the first lecture, while the other group was asked to put away their smartphones. Before the second lecture the groups’ instructions were reversed. Participants from both groups were also asked to answer questionnaires after each lecture and a finishing survey in the final stage of the study. The study showed that no conclusions concerning the smartphones’ affect on learning ability could be drawn from the results, due to too few participants and study occasions. The result concerning how the participants perceived their learning- and concentration abilities with and without smartphones during the study demonstrated no difference between them in three of four cases. This despite the fact that the participants felt that the use of a smartphone could be a distraction during lectures. The study also showed that the participants consider themselves to have a greater ability than others to manage a smartphones while processing information during a learning process.
2

Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition

Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links)
<p>Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. </p><p>Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. </p><p>Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. </p><p>Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.</p>
3

Direkttextning av tv-program med taligenkänning / Live television subtitling with speech recognition

Eriksson, Mattias, Bjersander, Michael January 2003 (has links)
Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.

Page generated in 0.0511 seconds