Mind-mindedness refers to the mother’s ability to treat her child as an individual with a mental life of his or her own. In the present study, the purpose is to investigate the relationship between the amount of mind-related comments the mother produces when the child is 9 months of age and the child’s development in language and communication at the age of 15 months. The hypothesis is that the amount of mind-related comments the mother produces has a positive affect on the child’s language abilities as well as his or her ability to initiate joint attention. The number of mind-related comments were identified according to the guidelines of Meins and Fernyhough (2006). Language development were measured with the parent questionaire SECDI, Swedish early communication development inventory (Eriksson & Berglund, 1999). The child’s communicative abilities were measured with ESCS, Early social communication skills (Mundy et al. 2003). A positive correlation between the amount of mind-related comments by the mother and the use of communicative gestures by the child, were observed. No further significant relationships were found in support of the hypothesis in the present study. The results are discussed in relation to earlier research concerning mind-mindedness and communicative development. / Mind-mindedness refererar till moderns förmåga att se sitt barn som en individ med ett eget känsloliv som styr hans eller hennes agerande. I föreliggande studie är syftet att undersöka sambandet mellan moderns användning av mentaliseringsyttranden i samspel med barnet vid 9 månader och barnets språkliga och kommunikativa utveckling då barnet är 15 månader. Hypotesen är att antalet mentaliseringsyttranden modern använder positivt påverkar barnets språkliga förmåga samt barnets förmåga att initiera delad uppmärksamhet. Antalet mentaliseringsyttranden hos mamman kodades enligt de kriterier som Meins och Fernyhough (2006) arbetat fram. Barnets språkliga förmåga mättes genom ett föräldrarskattningsformulär, SECDI (Swedish Early Communicative Development Inventories) (Eriksson & Berglund, 1999). Barnets kommunikativa förmåga skattades med formuläret Early social communication scales (Mundy et al. 2003). Ett signifikant positivt samband förelåg mellan antalet mentaliseringsyttranden hos modern och barnets användande av kommunikativa gester. I övrigt framkom inga signifikanta samband till stöd för föreliggande studies hypoteser. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning med mind-mindedness och kommunikativ utveckling.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor. / The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls. / FAS dnr 2008-0875

Ungdomar tillhör idag det som kallas den digitala generationen och äruppvuxna i en verklighet där tekniska redskap är en självklarhet.Mobiltelefonanvändning under lektionstid innebär deladuppmärksamhet. Tidigare forskning visar att användning av tekniskaredskap vid inlärning påverkar studenters akademiska prestationnegativt. Gymnasieelever är en sällan undersökt målpopulation isamband med uppmärksamhet och inlärning. Syftet med denna studievar att undersöka om mobiltelefonanvändning vid inlärning påverkargymnasieelevers minnesprestation. Ett experiment bestående av ettfriåtergivningstest och ett läsförståelsetest genomfördes med 49deltagare. Deltagarna som använde delad uppmärksamhet mottog ochsvarade på ett meddelande i sin mobiltelefon under inkodning.Resultatet visade att mobiltelefonanvändning vid inlärning påverkargymnasieelevers minnesprestation negativt vid läsförståelse. Merspecifikt påverkades manliga gymnasieelever mer av deladuppmärksamhet vid läsförståelse. / Adolescents today are part of what is called the digital generation andare raised in a reality where technical instruments are part of everydaylife. Cell phone use in class results in divided attention. Previousresearch has shown that usage of technical instruments during learninghas a negative impact on students’ academic performance. Highschool students are seldom the target population in studies concerningattention and learning. The purpose of this study was to investigatewhether cell phone use during learning affects high school students’memory performance. An experiment including a test of free recalland a test of reading comprehension was conducted with 49participants. The participants in the divided attention conditionreceived and responded to a message in their cell phones at encoding.The results showed that cell phone use during learning had a negativeimpact on high school students’ reading comprehension. Specifically,male high school students’ reading comprehension was more affectedby divided attention.

<p>Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. </p><p>Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. </p><p>Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. </p><p>Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.</p>

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt. Flera av de taligenkänningsprogram som finns på marknaden har testkörts. De svenska rogrammen har inte samma prestanda som de engelska. VoiceXpress utsågs till det program som skulle användas under resten av arbetet vid test av direkttextning. En prototyp utvecklades som kopplade ihop taligenkänningsprogrammet med text-tv-sändaren och som gav textaren möjligheten att snabbt korrigera felaktigt tolkade ord. Resultaten man uppnår med det nya sättet att texta är varierande. Tempot i tv-programmet är avgörande eftersom det blir en fördröjning på de utsända textblocken. Vid lågt tempo blir resultatet acceptabelt. Är tempot högt blir resultatet däremot underkänt. Den stora fördelen med taligenkänning i jämförelse med traditionell direkttextningsteknik är att taligenkänning är lättare att lära sig.

Delad uppmärksamhet och affective stances är viktiga sociala verktyg och fundamentala moment vid barn–barn-interaktion. Syftet med den genomförda studien var att undersöka hur femåringar använder sig av och bemöter samtalsturer innehållande uppmärksamhetssökande språkliga praktiker under fri lek, samt hur de modifierar dessa samtalsturer för att presentera förhöjda affective stances. För att uppnå studiens syfte observerades och transkriberades videomaterial som skildrar barn i femårsåldern som leker i par om två. Innehållet i detta transkriberade material studerades på två vis. Först räknades antalet förekomster av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och uppmärksamhetssökande samtalsturer samt de olika sorters responser som barnen gav på dessa. Sedan utfördes en multimodal interaktionsanalys på särskilt intressanta sekvenser ur materialet. Studiens resultat visade att barnen i huvudsak använde sig av vokativer och ”kolla på”-direktiv för att rikta sina lekkamraters uppmärksamhet, medan ingressiver och diskurspartiklar med appellerande moment var minst vanligt förekommande. Den vanligaste formen av respons på barnens uppmärksamhetssökande samtalsturer var kortfattade, minimala responser, medan utvecklade responser var minst vanliga. När det kommer till hur barnen modifierade sina uppmärksamhetssökande yttranden för att presentera förhöjda affective stances visade det sig att de i samtliga fall använde sig av hög tonhöjd och hög röststyrka, och i varierande utsträckning använde resurser som leenden, blickriktning, förlängningar, stigande intonation, betoning, hastighet, pauser och interjektioner. Framtida forskning på ämnet kan med fördel titta närmare på hur användningen av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och affective stances skiljer sig åt mellan barn i olika åldrar och vuxna, samt vilken roll kön och personlighetstyp spelar vid barns val av uppmärksamhetssökande strategier.