Taligenkänning kan användas inom hälso- och sjukvård för att effektivisera och minska kostnader genom att det går snabbare att diktera och slutsignera journalanteckningar och att man inte behöver använda sig av transkriptionstjänster. I dagsläget används det särskilt vid röntgenmottagningar som helt eller delvis övergått till detta. Taligenkänningsprogram kan inom hälso- och sjukvård komma att användas av många olika användare med olika kunskaper vilket kan göra att det är svårt att implementera på bred front i en verksamhet. Små misstag i en text riskerar att få stora konsekvenser och kan innebära att mer tid går åt till att rätta misstag eftersom ett felaktigt ord riskerar att ge stora konsekvenser för vilken diagnos som ställs. Det krävs att man är noggrann vid korrekturläsning och har goda kunskaper i att ta till sig skriven text. Användarnas förkunskaper kan också påverka deras attityder till, och deras vilja, att använda taligenkänning. I denna studie undersöks implementeringen av taligenkänning på en röntgenmottagning vid ett av landets större sjukhus och personalens erfarenheter av att använda detta i arbetet. Respondenterna uttrycker förståelse för varför man använder sig av taligenkänning och är i huvudsak positiva till detta. De flesta erfar inte att det kräver några större förkunskaper även om det tycks finnas en önskan om uppföljning och mer kontinuerlig information för att kunna använda programmet optimalt.

Bakgrund: Dokumentation utgör en stor del av arbetet inom hälso- och vården. TIK - taligenkänning - är ett digitalt hjälpmedel som kan användas för att effektivisera vårddokumentationen. År 2021 genomfördes ett pilotprojekt med TIK inom RJL - Region Jönköpings län – som nu har breddinförts i flera verksamheter. Vårt uppdrag från sektion e-hälsa, Folkhälsa och sjukvård, är att följa upp arbetet med TIK efter breddinförandet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vårdpersonalens upplevelser av användningen av TIK som hjälpmedel vid vårddokumentation. Metod: Studiens data samlades in med hjälp av en digital enkät med både fasta och öppna frågor. För att få ett representativt urval var kriteriet för deltagande att respondenterna skulle ha använt TIK i 3 månader eller mer. Enkäten riktade sig till både vårdadministratörer och behandlande vårdpersonal som på något vis kommit i kontakt med TIK i sitt dagliga arbete.  Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever att användning av TIK har underlättat deras dokumentationsarbete och skapat utrymme för andra arbetsuppgifter. De anser att den största nyttan med TIK är att journalanteckningarna blir tillgängliga direkt för både personal och patienter vilket skapar förutsättningar för mer effektiva vårdflöden. Resultatet visar även på vissa tekniska utmaningar med TIK som påverkar respondenternas upplevelser men majoriteten är trots detta motiverade till fortsatt användning. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att upplevelsen av användningen av TIK skiljer sig åt beroende på hur respondenterna har arbetat med vårddokumentation före införandet. För att implementera det nya arbetssättet med TIK behöver användarna få utbildning, avsatt tid och kontinuerlig support. / Background: Documentation is a big part of the work in healthcare. TIK (speech recognition) is a digital tool that can be used to make the documentation more effective. In 2021, a pilot project with TIK was carried out within RJL (Region Jönköping County) which has now been widely introduced in several units. Our assignment from sektion e-hälsa, Folkhälsa och sjukvård (the section of e-health, Public health and healthcare), involves a follow-up on the work with TIK after the broad introduction of the system. Purpose: The purpose of this study is to investigate the healthcare staffs' experiences of the use of TIK as a supportive digital device in care documentation. Method: The data was conducted by an online survey with both fixed and open questions. In order to obtain a representative selection, the criterium for participation was that the respondents would have used TIK for at least 3 months. The survey was directed to both care administrators and treating care staff that somehow were in contact with TIK in their daily work. Conclusion: According to the result, most respondents feel that the use of TIK has facilitated their documentation and created space for other tasks. They state that the greatest benefit of TIK is that medical records become available directly to both staff and patients, which contributes to more efficient care flows. The result also shows that there are certain technical challenges with TIK that affects the respondents' experiences, but the majority is motivated to further use. Based on the result, the conclusion shows that the experience of the use of TIK differs depending on how the respondents have worked with care documentation before the introduction of the system. To implement the new way of working with TIK the users need to receive training, allocated time, and continuous support. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

The quality of automatic speech recognition has increased dramatically the last few years, but the performance for low and middle resource languages such as Swedish is still far from optimal. In this project a language model trained on large written corpora called KB-BERT is utilized to improve the quality of transcriptions for Swedish. The large language model is inserted as a repairing module after the automatic speech recognition, aiming to repair the original output into a transcription more closely resembling the ground truth by using a sequence to sequence translating approach. Two automatic speech recognition models are used to transcribe the speech, one of the models are developed in this project using the Kaldi framework, the other model is Microsoft’s Azure Speech to text platform. The performance of the translator is evaluated with four different datasets, three consisting of read speech and one of spontaneous speech. The spontaneous speech and one of the read datasets include both native and non-native speakers. The performance is measured by three different metrics, word error rate, a weighted word error rate and a semantic similarity. The repairs improve the transcriptions of two of the read speech datasets significantly, decreasing the word error rate from 13.69% to 3.05% and from 36.23% to 21.17%. The repairs improve the word error rate from 44.38% to 44.06% on the data with spontaneous speech, and fail on the last read dataset, instead increasing the word error rate. The lower performance on the latter is likely due to lack of data. / Automatisk taligenkänning har förbättrats de senaste åren, men för små språk såsom svenska är prestandan fortfarande långt ifrån optimal. Det här projektet använder KB-BERT, en neural språkmodell tränad på stora mängder skriven text, för att förbättra kvalitén på transkriptioner av svenskt tal. Transkriptionerna kommer från två olika taligenkänningsmodeller, dels en utvecklad i det här projektet med hjälp av mjukvarubiblioteket Kaldi, dels Microsoft Azures plattform för tal till text. Transkriptionerna repareras med hjälp av en sequence-to-sequence översättningsmodell, och KB-BERT används för att initiera modellen. Översättningen sker från den urpsrungliga transkriptionen från en av tal-till-text-modellerna till en transkription som är mer lik den korrekta, faktiska transkriptionen. Kvalitéen på reparationerna evalueras med tre olika metriker, på fyra olika dataset. Tre av dataseten är läst tal och det fjärde spontant, och det spontana talet samt ett av de lästa dataseten kommer både från talare som har svenska som modersmål, och talare som har det som andraspråk. De tre metrikerna är word error rate, en viktad word error rate, samt ett mått på semantisk likhet. Reparationerna förbättrar transkriptionerna från två av de lästa dataseten markant, och sänker word error rate från 13.69% till 3.05% och från 36.23% till 21.17%. På det spontana talet sänks word error rate från 44.38% till 44.06%. Reparationerna misslyckas på det fjärde datasetet, troligen på grund av dess lilla storlek.

No description available.

No description available.

The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang. / Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

This study aims to investigate what preparations can facilitate the introduction of speech recognition at a healthcare unit in Region Västra Götaland. The Region has decided on a widespread introduction of speech recognition as a preparation for the upcoming change of record system.   The aim is to investigate the healthcare staff’s perceptions before the introduction of speech recognition and the handling of administrative tasks in a healthcare unit.   To answer our study, we conducted a qualitative survey at the commissioning unit and a semi-structured interview at a healthcare unit where they tested speech recognition.   In the study, we received two proposals on how administrative tasks connected to dictations can be handled. The first proposal is that the doctors make an administrative dictation in the dictation program Medspeech. The second proposal is that the medical secretaries go through the appointments based on a list in the patient administrative system Elvis. For a successful implementation of new routines, communication, training, environmental monitoring, routine descriptions, and technical conditions are important. In the study, we have also identified examples of current tasks the medical secretaries need to spend more time on as well as new tasks that they can undertake. Further lessons from the study are to let changes take time and to have a positive attitude toward new ways of working as an employee. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

När taligenkänningssystem ska användas praktiskt är det ofta i bullriga omgivningar. Undersökningen är ett försök att teoretiskt och praktiskt jämföra olika typer av störningsreducerande mikrofoner. Jämförelsen gäller både ljudkvaliteten i allmänhet och mikrofonernas egenskaper för automatisk taligenkänning i synnerhet. Ljudkvaliteten har undersökts dels genom mätningar i ekofritt rum, dels genom studier av mikrofonernas talåtergivning. Det senare har skett med hjälp av olika typer av spektrogram för tal, upptaget via de olika mikrofonerna. Mikrofonernas lämplighet i samband med automatisk tal igenkänning har provats genom igenkänningsförsök, både med och utan bakgrundsbuller. De jämförda mikrofontyperna är ; en riktmikrofon, två närmikrofoner av tryckgradienttyp samt en kontaktmikrofon. För den senare har olika placeringar provats. Kontaktmikrofonen har ägnats speciell uppmärksamhet eftersom denrepresenterar en helt annan princip än de andra mikrofonerna. Användning av kontaktmikrofon ger en förvrängning av talet, vilken beror på mikrofonens placering. I undersökningen har två placeringar använts, på halsen och på pannan. Spektrogram för ett urval av fonem, inspelade dels via kontaktmikrofon i dessa placeringar, dels via en normal referensmikrofon finns samlade i APPENDIX efter sid 133. Kontaktfuikrofonplaceringen på halsen visade sig ge en återgivning tillräckligt naturlig både för allmän användning och för automatisk talignkänning. Störningsundertryckningen var betydligt bättre än med de konventionella mikrofonerna. De konventionella mikrofonerna undertryckte lågfrekvent buller relativt dåligt. Detta gav problem vid taligenkänningen.

<p>People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.</p><p>In this report we have dealt with three problems:</p><p>• Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?</p><p>• Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?</p><p>• How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.</p>

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities. In this report we have dealt with three problems: • Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet? • Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet? • How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.