På akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping arbetar personalen idag med en akutjournal i pappersformat. Dokumentationen i akutjournalen påbörjas då en patient anländer till väntrummet och under patientens vistelse fylls den på med information av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Akutjournalen passerar under sitt flöde både läkarsekreterare, ledningssjuksköterska, sjuksköterska, undersköterska och läkare vilka samtliga bidrar till att informationen i akutjournalen slutligen hamnar i det digitala journalsystemet COSMIC.Syftet med denna studie var att undersöka hur akutjournalen på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping används för att ta reda på vilka krav som ställs på en digital plattform om akutjournalen ska överföras till en sådan.Observationer och Contextual Inquiry har använts för att samla in data. Data har sedan analyserats med metoden Distributed Cognition for Teamwork.Studien resulterade i beskrivningar av informationsflödet på akutmottagningen, akutmottagningens fysiska layout samt akutjournalens flöde och dess fysiska layout. I beskrivningarna identifierades sedan krav på vad en digital plattform för akutjournalen bör innehålla, vilka sammanfattades i en kravspecifikation.

Bakgrund: Dokumentation utgör en stor del av arbetet inom hälso- och vården. TIK - taligenkänning - är ett digitalt hjälpmedel som kan användas för att effektivisera vårddokumentationen. År 2021 genomfördes ett pilotprojekt med TIK inom RJL - Region Jönköpings län – som nu har breddinförts i flera verksamheter. Vårt uppdrag från sektion e-hälsa, Folkhälsa och sjukvård, är att följa upp arbetet med TIK efter breddinförandet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vårdpersonalens upplevelser av användningen av TIK som hjälpmedel vid vårddokumentation. Metod: Studiens data samlades in med hjälp av en digital enkät med både fasta och öppna frågor. För att få ett representativt urval var kriteriet för deltagande att respondenterna skulle ha använt TIK i 3 månader eller mer. Enkäten riktade sig till både vårdadministratörer och behandlande vårdpersonal som på något vis kommit i kontakt med TIK i sitt dagliga arbete.  Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever att användning av TIK har underlättat deras dokumentationsarbete och skapat utrymme för andra arbetsuppgifter. De anser att den största nyttan med TIK är att journalanteckningarna blir tillgängliga direkt för både personal och patienter vilket skapar förutsättningar för mer effektiva vårdflöden. Resultatet visar även på vissa tekniska utmaningar med TIK som påverkar respondenternas upplevelser men majoriteten är trots detta motiverade till fortsatt användning. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att upplevelsen av användningen av TIK skiljer sig åt beroende på hur respondenterna har arbetat med vårddokumentation före införandet. För att implementera det nya arbetssättet med TIK behöver användarna få utbildning, avsatt tid och kontinuerlig support. / Background: Documentation is a big part of the work in healthcare. TIK (speech recognition) is a digital tool that can be used to make the documentation more effective. In 2021, a pilot project with TIK was carried out within RJL (Region Jönköping County) which has now been widely introduced in several units. Our assignment from sektion e-hälsa, Folkhälsa och sjukvård (the section of e-health, Public health and healthcare), involves a follow-up on the work with TIK after the broad introduction of the system. Purpose: The purpose of this study is to investigate the healthcare staffs' experiences of the use of TIK as a supportive digital device in care documentation. Method: The data was conducted by an online survey with both fixed and open questions. In order to obtain a representative selection, the criterium for participation was that the respondents would have used TIK for at least 3 months. The survey was directed to both care administrators and treating care staff that somehow were in contact with TIK in their daily work. Conclusion: According to the result, most respondents feel that the use of TIK has facilitated their documentation and created space for other tasks. They state that the greatest benefit of TIK is that medical records become available directly to both staff and patients, which contributes to more efficient care flows. The result also shows that there are certain technical challenges with TIK that affects the respondents' experiences, but the majority is motivated to further use. Based on the result, the conclusion shows that the experience of the use of TIK differs depending on how the respondents have worked with care documentation before the introduction of the system. To implement the new way of working with TIK the users need to receive training, allocated time, and continuous support. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

<p>I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.</p><p>Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p><p>En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p>

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer. Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation. En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem. / Background: Currently in Sweden, there are a number of ongoing extensive projects aiming towards development and adoption of futures’ health information technology (HIT). These systems are formed to make the processes and IT environment of health care more effective. Electronic health records are the most used type of health information technology. Other examples are systems for laboratory testing, patient administration and prescription of medications. Even though HIT has proven to contribute to effectiveness and quality of care, the implementations of such systems has a history of failing. According to the Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors framework (TPOM), a number of dimensions has an impact to determine the success of HIT implementation.  Nurses are the largest group of registered health care practitioners in Sweden. Nursing care include caring for the individual in whole, which leads to nurses extensive, and frequent use of HIT. To contribute to successful development, implementation and continuous management of HIT, nurses’ experiences of challenges and possibilities in HIT and documentation must be described further.  Aim: This study aims to describe nurses’ experiences of challenges and possibilities in Health information technology and documentation in the perspective of Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors.  Method: Qualitative, semistructured interviews was conducted with ten registered nurses coming from different types of care. Data was analyzed based on deductive approached qualitative content analysis, using the TPOM framework.  Results: Challenges and possibilites within technology, people, organizations and macroenvironmental domains were identified and described. A total of ten subcategories were identified. The respondendts experienced similar challenges and possibilites, regardless of workplace and health information technology. This implicates that the result of this study might be considered in development, implementation and management of HIT.